No description available.

The connection between ecosystem services and well-being has recently come to focus as humans are putting more and more pressure on the ecosystem. This study aims at identifying and highlighting the local well-being gains of the ecosystem services to the citizens of the city Santiago, Chile. In order to do this a variety of experts were consulted using semi-constructed interviews. The main results showed that the ESs recreation and social, air purification and urban temperature regulation were the most important ESs and as well the most beneficial. The largest threats for the ESs were short-sighted policies and inefficient management in Santiago. In order for long-termed sustainable solutions to happen, further understanding of the interaction between humans and the ecosystem is needed as well as more environmental education among the citizens and policy makers.

The demand and usage of fertilizer is growing while complications with eutrophication is ever so observable throughout the world today, with excessive algae growth which causes lack of oxygen in lakes. This paper focuses on a mechanical technique to remove ammonium from polluted water, by leading it through a column filled with carries to enhance the area whereas ammonia is allowed to converge to gaseous ammonia hence no longer resolved in the water. This process was tested with water pollution levels resembling to those surveyed in Ragn- Sells, a Swedish waste treatment company. Parameters that had an effect on the convergence efficiency was recognized in literary studies and in self-made tests with artificial water in order to find the most optimal set of parameters to test real wastewater. High pH-levels at around 11.7 and high “air-to-water” ratio provided the highest level of convergence (44 %), however it was not comparable with the literary studies which had convergence levels as high as 92,8 %. The reason for this was thought to stem from the fact that the absorbationtower that was used didn’t allow for enough air to pass through for it to be comparable with tests done by others. An environmental analysis of whether or not this was a feasible method concluded that this method only sought to convert the problematic ammonia from a liquid phase to a gaseous one and that the air in which it exited with also needed to be treated. It was concluded that the effectiveness this air treatment has alongside with the energy cost of the ammoniastripping process determine if this process could ever be a better way to treat ammonium filled water in order to stop eutrophication on our planet. / Användandet av gödningsmedel ökar i hela världen samtidigt som problemen med övergödning blir allt mer uppenbara med stora algblomningar och följder som syrefattiga bottnar. Denna studie fokuserar på att via en mekanisk metod förflytta vattenlöst ammoniak till en luftström med hjälp av ett absorbtionstorn, även kallad ”stripper”, varpå man sedan renar luftströmmen från sitt ammoniakinnehåll. Denna metod är sedan tidigare undersökt för höga ammoniumnivåer som liknar de uppmätta hos ett svenskt avfallshanteringsbolag, Ragn- Sells vars deponianläggningar för närvarande använder sig av biologisk kväverening. I denna undersökning identifierades de parametrar som påverkar ammoniumöverföringsgraden och dessa optimeras sedan för att undersöka hur Ragn-Sells eget lakvatten renas. Med ett pH- värde om 11,7 och ett högt flöde av luft kontra vatten kunde en överföringsgrad av 44 % uppmätas. Detta kan jämföras med 92,8 % som tidigare experimentella undersökningar kunnat uppmäta, att denna överföringsgrad inte uppnåddes i denna undersökning tros härstamma ur det underdimensionerade absorbtionstorn som fanns tillgänglig. Huruvida detta är ett hållbart sätt att rena vatten med ammoniuminnehåll långt över tillåtna utsläppsvärden beror på vad den samlade processen av både överföringen från vatten till luft och sedan omvandlandet av ammoniak till kvävgas i en katalytisk process har för energieffektivitet. Problemet med den biologiska rening som finns idag är att den fungerar väldigt dåligt vintertid då vattentemperaturen är mycket lägre.

The transport sector stands for a significant share of society’s energy consumption and greenhouse gas (GHG) emissions. In planning of new road infrastructure it is mainly direct emissions from traffic on the road that is taken into account. However, construction, operation and maintenance of the road infrastructure can stand for an important part of a road’s environmental load. Life cycle assessment (LCA) is a methodology that can be used for quantification of a product’s environmental impacts, from extraction of raw materials to waste treatment. An LCA-model for assessment of life cycle GHG-emissions and energy use of road infrastructure is under development in the project LICCER (Life Cycle Considerations in EIA of Road Infrastructure). The model is for use in early planning of road infrastructure, i.e. in choice of road corridor and construction type (road, bridge, and tunnel). This thesis is contributing to the LICCER-project by evaluating the possibilities of the LICCER-model to show differences between road corridors and by analysing how other road LCA-models can complement the LICCER-model. The LICCER-model is applied to a case study for choice of road corridors in early planning. Three road corridors are analysed based on data available in the feasibility study and compared to the reference alternative. Results show that production of bitumen, explosives and aggregates and earthworks in the construction phase contribute most to greenhouse gas emissions and energy consumption. A sensitivity analysis is performed in order to analyse how quantitative output and ranking of alternative can vary depending on changes in input parameters. Big changes are seen for changes in excavated volumes of rock, fuel use for excavation work, assumption on mass balance, share of fuels for operation of vehicles, soil stabilisation measure and choice of emission factors for aggregates and bitumen. The ranking can change for assumptions regarding estimated volumes of rock in the different road corridors. The LICCER-model and EFFEKT are relatively similar, but there are big differences between JOULESAVE and the LICCER-model. Consequentially, the outcome of studies made with JOULESAVE and the LICCER-model is significantly different, even when the same road corridors are analysed. The LICCER-model could be complemented with additional construction activities from JOULESAVE but other models may in fact complement the LICCER-model better at this stage of the model development, by providing background data or methods to account for uncertainties. Results from this thesis contribute with additional knowledge on GHG-emissions and energy consumption from road infrastructure. Results show that it is possible to use LCA-methodology and LCA-models such as the LICCER-model in early planning of road infrastructure for choice of road corridor and/or construction type and that data from the road’s feasibility study can be used to evaluate a road corridor from a life cycle perspective. Results can be useful also outside of the LICCER-project for planners and for development of LCA-methodology for early planning of road infrastructure. / Transportsektorn står för en betydande del av samhällets energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Vid planering av nya vägar är det främst direkta trafikrelaterade utsläpp som beaktas. Det har dock visats att byggande, drift och underhåll av väginfrastruktur kan stå för en viktig del av en vägs miljöbelastning. Livscykelanalys (LCA) är en metod för kvantifiering av en produkts miljöpåverkan, från utvinning av råvaror till avfallshantering. En LCA-modell för bedömning av växthusgasutsläpp och energianvändning under en vägs livscykel är under utveckling i projektet LICCER (Life Cycle Considerations in EIA of Road Infrastrucutre - Livscykelbedömning i MKB för väginfrastruktur). Modellen är avsedd att användas i tidiga planeringsstadier, i val av vägkorridor och konstruktionstyp (väg, bro eller tunnel). Detta examensarbete bidrar till LICCER-projektet genom att utvärdera LICCER-modellens möjligheter att visa skillnader mellan vägkorridorer och genom att analysera hur andra LCA-modeller för väg kan komplettera LICCER-modellen. LICCER-modellen tillämpas på en fallstudie för utvärdering av tre vägkorridorer baserat på data tillgänglig i förstudien. Resultatet visar att produktion av bitumen, sprängämnen och aggregat, samt schaktning av jord och berg bidrar mest till utsläpp av växthusgaser och energianvändning. En känslighetsanalys utförs för att analysera hur resultatet från fallstudien kan komma att ändras då förändringar görs i de indata som används. Stora förändringar kan ses för ändringar i volym utgrävt berg, bränsleförbrukning för schaktning, antagande om massbalans och framtida andel av bränslen och val av emissionsfaktorer för aggregat och bitumen. Rankningen mellan alternativ kan komma att ändras för andra antaganden om utgrävda volymer berg i de olika vägkorridorerna. LICCER-modellen och EFFEKT är relativt lika, men stora skillnader kan ses mellan JOULESAVE och LICCER-modellen. Det är därför en väsentlig skillnad mellan resultat av studier utförda med JOULESAVE och LICCER-modellen, även om samma vägkorridorer analyseras. LICCER-modellen kan kompletteras med ytterligare konstruktionsaktiviteter från JOULESAVE men andra modeller skulle kunna komplettera LICCER-modellen bättre under detta stadie av modellutvecklingen, t.ex. genom att tillhandahålla emissions- och energifaktorer, eller metoder för att uppskatta osäkerheten i resultatet. Studien visar att det är möjligt att använda LCA-metodik och LCA-modeller såsom LICCER-modellen i början av planeringen av väginfrastruktur för val av vägkorridor och/eller konstruktionstyp och att data tillgänglig i förstudien kan användas för att utvärdera en vägkorridor även ur ett livscykelperspektiv. Studien visar möjligheter och begränsningar med att utföra LCA i tidiga planeringsstadier för väginfrastruktur och kan som sådan ge användbar information inte bara till LICCER-projektet, utan också för de som bygger och planerar väg, och för utvecklandet av LCA-metodologi för väginfrastruktur.

The global development and usage of smartphones are rapidly increasing. Further, the high capacity and functionality of these devices indicate high technological manufacturing processes and complex supply chains. Thus it is of interest to investigate the potential environmental impacts of a smartphone, from a life cycle perspective. This study uses a Life Cycle Assessment (LCA) methodology in order to evaluate the potential environmental impacts of a smartphone, in particularly the smartphone Sony XperiaTM T. Environmental in- and outflows, including resources, emissions to air, water and soil as well as waste treatment and electric energy consumption are quantified for the entire life cycle of the smartphone. The system boundary for the LCA includes raw material acquisition, production, in- and outbound transportation, utilization and end-of-life treatment for a smartphone with an estimated lifetime of 3 years. All phone components and processes as well as the charger, USB-Cable, headset, delivery box, instruction manuals and the use of network infrastructure have been included within this boundary. The data collection process involved dismantling and analyzing a Sony XperiaTM T smartphone to gain knowledge on the hardware and collecting information from Sony Mobile and Ericsson Research and partially from external sources for major smartphone processes. GaBi 6.0 Software was used for the modeling and analysis. Sensitivity analysis was performed on different parameters of the model to evaluate the effects of the assumptions and methodological choices adopted for the study. The chosen characterization model for this study is established by the Institute of Environmental Sciences (CML). The analysis of the LCA results focus on the CML global warming potential (GWP) impact category and present figures representing the carbon dioxide equivalents (kg CO2e) for each life cycle stage of the smartphone. According to this LCA study, the Sony XperiaTM T smartphone, excluding accessories and network usage, produces a total of 45 kg CO2e to the atmosphere during its entire lifetime, when considering medium usage and a Swedish electricity mix for the use stage. This corresponds to the amount released when driving an average European car for approximately 300 km. The life cycle stage that is calculated to have the most significant environmental impact on the results is the production stage, accounting for just above 30 kg CO2e. Activities with main contributions to the total GWP impact include integrated circuit (IC) production, phone shell raw material acquisition and production followed by smartphone assembly and distribution. If accessories and mobile network are included, the total life cycle impact is 68 kg CO2e for the assessed scenario. As no results are available for other impact categories, no conclusions can be made related to impacts such as eutrophication and acidification. If a global electricity mix is applied, the total results for the smartphone including accessories and network usage increase to 117 kg CO2e for the moderate user scenario for the 3 year life cycle period. This corresponds to approximately 40 kg CO2e per year which is equivalent to the amount released when driving an average European car for 270 km. Excluding accessories and network usage, the life cycle impact for the smartphone for this alternative is 51 kg CO2e. A parameter model in Microsoft Excel, based on multiple parameters, has also been constructed as an integrated part of this study. This parameter model is aimed to provide results for smartphone models that differ in look and performance and also aimed to be applied for tablets. / Den globala utvecklingen och användningen av ’smartphones’ ökar allt snabbare i dagens samhälle. Högre krav på både prestanda och kapacitet resulterar i hög-teknologiska tillverkningsprocesser och komplexa leverantörskedjor. Det är därför viktigt att, ur ett livscykelperspektiv, utforska potentiell miljöpåverkan som en 'smartphone’ kan ha. Detta examensarbete genomfördes på Ericsson Research i nära samarbete med Sony Mobile. Syftet med denna studie är att genomföra en Livscyckelanalys (LCA) på en ’smartphone’, i detta fall en Sony XperiaTM T, och uppdatera en tidigare LCA studie utförd på Ericsson och Sony Ericsson 2008. Miljömässiga in och ut flöden till och från systemet inklusive resurser, utsläpp till vatten, luft och mark samt avfallshantering och energi användning har kartlagts där dessa flöden är kvantifierade för den totala livslängden av produkten. Den definierade systemgränsen för LCA:n inkluderar framställning av råmaterial, produktion, interna/externa transporter, användning och avfallshantering för en ’smartphone’ med en uppskattad livslängd på 3 år. Alla väsentliga ’smartphone’ komponenter och processer samt laddare, hörlurar och nätverksinfrastruktur har inkluderats inom denna gräns. Mjukvaran GaBi 6.0 har används för modelleringen och analysen. Kvalitets- och känslighets –analys av data har utförts på olika parametrar av modellen för att kunna utvärdera effekterna av metod val som har gjorts för denna studie. Den utvalda karakteriseringsmodellen för denna studie är fastställd av Institute of Environmental Science (CML). Analysen av LCA resultaten fokuserar på CMLs miljöpåverkanskategori för global uppvärmning där värdena är presenterade i koldioxidekvivalenter för varje livscykelfas för en ’smartphone’. Data-insamlingsprocessen omfattade isär plockning av en Sony XperiaTM T ’smartphone’ med syftet att öka kunskapen om hårdvaran samt insamling av information från Sony Mobile, Ericsson samt från externa källor för de större 'smartphone’-processerna. Enligt denna LCA studie producerar, med undantag för tillbehör och nätverksanvändning, Sony XperiaTM T ’smartphone’ totalt 45 kg koldioxidekvivalenter under produktens hela livslängd med genomsnittlig svensk el-mix under användarfasen. När ett globalt el-mix genomsnitt tillämpas i livscykelanalysen blir resultat 51 kg koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar mängden av koldioxidutsläpp när man kör en genomsnittlig bil 300 km respektive 350 km. Livscykelfasen som har störst miljöpåverkning på resultatet är produktionsfasen som står för 30 kg koldioxidekvivalenter. En parametermodell i Microsoft Excel har konstruerats som en del av examensarbetet. Denna modell är skapad för att kunna användas då resultat önskas för en mobiltelefonmodell med annat utseende och kapacitet än Sony XperiaTM T ’smartphone’.

No description available.

Over the last few years, the scientific debates and discussions between water resource management scholars and the Life Cycle Assessment (LCA) researchers have brought the impacts assessment of water use into more focus. The results of this discourse have led to methodological advances for assessing and evaluating the environmental impacts of freshwater use. The first aim of this study is to critically review these methods, and then to further compare their appropriateness and competencies for the LCA of biorefinery systems. This thesis highlights the inconsistencies among the water-use accounting and impact-assessment methods that have caused incompatibility among biorefinery system LCA results. The main source of divergence in the results is identified as the disharmony between the definitions and assumptions used in inventorying water consumption, as well as the variation in the methods and parameters used for defining the characterizing factors in their impact assessment. All the methods have applied regional characterization factors and developed their impact assessment based on water scarcity. However, none of them has developed the impact assessment pathway relating to the hydrological cycle changes of water, as well as the synergetic impacts resulting from water consumption and pollution. In the literature review, only one case study could be found that quantitatively compared methods and contrasted their results. This implies that there is a need for more of such case studies to identify the uncertainties and strengthen the need for standardization and harmonization.  Last, the methods are evaluated based on their completeness and environmental relatedness; six indicators are developed for measuring this criteria and evaluating the appropriateness of the methods in addressing the important aspects related to water use in biorefinery systems. As a result, the method developed by Boulay et al., (2011) is identified as the candidate for most appropriate method. However, it should be noted that this criterion will not reflect the applicability, scientific robustness, acceptability of their method among researchers and other stakeholders, and other qualitative and quantitative merits of this method. Further research is needed to investigate the other criteria and improve the results.

Facing the world challenges of energy crisis and global warming, Ecodesign Directive is one of themost effective action plan developed by the European Commission (EC) to move towardsustainability. The directive aims to establish new implementing measures and regulation forEnergy-Using-Products (EuPs) and Energy-related-Products (ErPs), which targeting on productenergy efficiency as well as reduce environmental impacts.Under this Directive, preparatory studies of Lot 28 and Lot 29 are launched to focus on water andwastewater pumps that are widely used and have a great energy saving potential. EcodesignMethodology is applied in the studies to assess the technology development together with theconsideration of human, social and economic constraints.This report provides the main pumps’ market data and summarizes the results from the life cycleassessment (LCA). The outcome of EcoReport analysis on 18 base-cases concluded that theEcodesign implementation measures should focus on the use phase, which has the highestimprovement potential. While considering the consumer adaptability, economy impact andtechnical feasibility, the possible policy option could be the cutoff of 10% worst pumps in Europewithin 3 years. The energy saving on pump products will significantly reduce the total energyconsumption in Europe and enables the achievement of the EU 2020 target.

Klimatförändringar till följd av antropogena utsläpp av växthusgaser är vår tids kanske största utmaning. Kartläggning av produkters totala miljöpåverkan genom livscykelanalyser (LCA), och sammanställning i miljödeklarationer typ III (EPD), kan vara en åtgärd för att minska deras miljöbelastning. Syftet med examensarbetet är att definiera skedet för en byggnads livsavslut, för rivningen av byggnaden med efterföljande aktiviteter, ämnat för miljödeklarationer typ III och praktisera resultaten i en fallstudie. Syftet inkluderar även en utvärdering av beräkningsproceduren för miljöbelastningar och miljöbesparingar relaterade byggnaden men belagda utanför dess systemgränser. Resultaten ska utgöra underlag för produktkategoriregler (PCR) för byggnader. Arbetet baserades på litteratur, inklusive studiet av standarderna SS-EN 15804:2012 och SS-EN 15978:2011, LCA-metodik, en fallstudie och semistrukturerade intervjuer. Systemgränserna för byggnadens livsavslut baserades på EN 15804, där miljöinformationen från fallstudiens LCA presenterades separat i informationsmodulerna Rivning, Transport, Avfallshantering och Sluthantering. Vid allokering av miljöbelastningar mellan flera produktsystem var två open-loop allokeringsmetoder kompatibla med EN 15804: cut-off metoden och extraction-load metoden. En tredje metod utvecklades och namngavs hybrid-metoden. Alla tre allokeringsmetoderna utvärderades i fallstudien, i vilken aktuella rivnings-, sorterings- och avfallsbehandlingsprocesser även kartlades och livscykel-modellerades. Cut-off metoden bidrog till lägst beräknad miljöpåverkan och var den metod som var fullt kompatibel med direktiven i EN 15804. På grund av dess kompatibilitet med EN 15804 så rekommenderas cut-off metoden vid allokering mellan flera produktsystem. Övrig allokering ska göras enligt principen att den som är villig att betala för ett material också ska hållas ansvarig för miljöbelastningen som materialet genom dess förbrukning genererar (PPP), samt den stegvisa allokeringsproceduren i EN 15804. Det fordras dock ytterligare diskussioner om vad miljödeklarationer typ III egentligen kan och borde bidra till eftersom valet av open-loop allokeringsmetod premierar och ger incitament till olika aktiviteter; så också cut-off metoden. I fallstudien identifierades ytterligare tvetydigheter i EN 15804 gällande redovisningsformen för biogena utsläpp och upptag av koldioxid, beräkningsreglerna för undviken miljöpåverkan relaterade sekundära bränslen, samt geografisk detaljnivå vid modellering av teknologier. För att undvika godtyckligheter behöver detta förtydligas i det fortsatta arbetet med PCR för byggnader. / Climate change as a consequence of anthropogenic emissions of greenhouse gases may be the biggest challenge of our time. One potential measure to reduce the environmental impact of products is to map their total environmental burden with Life Cycle Assessment (LCA), and compile the results in Environmental Product Declarations type III (EPD), to facilitate a comparison of their environmental impacts. The aim of this master thesis is to define the end-of-life stage of buildings for an EPD and practice the results in a case study based on current technologies. The aim also includes an evaluation and practical application of the calculation procedure of environmental loads and benefits related the building but located outside of its system boundaries. The results should undertake the form of Product Category Rules (PCR) for buildings. The thesis is based on literature, including the study of the standards SS-EN 15804:2012 and SS-EN 15978-2011, LCA methodology, one case study and semi-structured interviews. The design of the end-of-life stage of buildings was based on EN 15804, wherein the environmental information from the LCA should be presented according to the modularity principle in the information modules De-construction/Demolition, Transport, Waste processing and Disposal. Two open-loop allocation methods were compatible with the EN 15804 in allocation of environmental burdens among two or more product systems: the cut-off method and the extraction-load method. A third open-loop allocation method was developed and given the name the hybrid-method since it was based on the cut-off and the extraction-load method. All three open-loop allocation methods were evaluated in a case study, which also aimed to map and life cycle model current demolition practices as well as sorting and waste treatment processes. The cut-off method contributed to the lowest calculated environmental impact and was the method that had the best compliancy with the principles of EN 15804. Due to its compliancy with EN 15804, the cut-off method is recommended when allocating burdens among several product systems. Other types of allocation shall be based on the polluter pays principle (PPP) and the stepwise allocation procedure given in EN 15804. However, even though the cut-off method had the best compliancy with the system boundaries drawn in EN 15804, a discussion is needed regarding the actual purpose of an EPD; a discussion addressing the potential of an EPD to change environmental misbehavior. That is because of the incentives imbedded in the open-loop allocation methods, as the choice of method rewards or discredits specific activities. Finally, some major ambiguities were identified during the case study – especially regarding the treatment of biogenic carbon, the calculation rules of avoided burdens related secondary fuels, and the geographical level of detail in the life cycle modeling of technologies – which do need to be clarified in the continued development of a PCR for buildings.

Slussen is a place in central Stockholm that serves both as a recreational area and as a junction between many different modes of transport. The entire construction is worn and therefore needs to be rebuilt. New Slussen is the final rebuilding proposal that will eventually be implemented. The aim and objective of this work is to identify and analyse the environmental impacts caused by New Slussen, particularly those related to traffic. The aim is also to compare this proposal with the zero option and to describe the issue in an objective manner. The work is mainly a literature review. New Slussen is considered to have the greatest environmental impact on cultural environment and air quality. The cloverleaf shaped traffic design found at Slussen today will not remain, which is considered a great loss of cultural environment. The two bridges between Slussen and the Old Town will be replaced by one new, and the total space designed for car traffic is significantly decreased. More space is devoted for staying, cyclists, pedestrians and public transports. This is positive in terms of climate impact as well as comfort. The human exposure to air pollutants decreases, but the total amount of air pollution is the same in New Slussen as in the zero option. Overall, New Slussen and its traffic solution is an improvement from an environmental perspective. / Slussen är en plats i centrala Stockholm som används både som vistelseyta och som knutpunkt mellan många olika trafikslag. Hela konstruktionen är sliten och behöver därför byggas om. Nya Slussen är det ombyggnadsförslag som vunnit laga kraft och kommer att genomföras. Det här arbetets syfte och mål är att identifiera och analysera Nya Slussens miljökonsekvenser, i synnerhet de trafikrelaterade. Målet är också att jämföra förslaget med nollalternativet samt att beskriva det hela på ett sanningsenligt sätt. Arbetet är i huvudsak en litteraturstudie. Nya Slussen bedöms ha störst miljöpåverkan på kulturmiljö och luftkvalitet. Den klöverbladsformade trafikkonstruktionen som finns vid Slussen idag blir inte kvar vilket är en stor förlust ur kulturmiljösynpunkt. De två broarna mellan Slussen och Gamla stan ersätts av en ny bro och totalt minskar ytan avsedd för biltrafik betydligt. En större yta avsätts för vistelse, cyklister, gående och kollektivtrafik. Detta är positivt sett till såväl klimatpåverkan som trivsel. Människors exponering för luftföroreningar minskar, men den totala mängden luftföroreningar blir densamma i Nya Slussen som i nollalternativet. Sammantaget innebär Nya Slussen och dess trafiklösning en förbättring ur miljösynpunkt.