Understenshöjden is Stockholm's largest eco-village which was built in the early 1990s with the vision of enabling ecological living for people. However the ecovillage is no longer considered as environmentally friendly because of its relatively high energy consumption, and non-updated energy system. The purpose of this study is therefore to investigate how Understenshöjden should reduce their energy consumption and upgrade its energy system by using Blower-Door, IR-camera and Design Builder. The results show that the houses are generally poorly insulated which should be fixed with seals around windows and doors. Furthermore, Understenshöjden is recommended to replace its pellet boiler and solar panels to new ones instead of investing in heat pumps and photovoltaic cells.

Industrialised and developing countries face an urgent challenge to decouple economic growth and greenhouse gas emissions. The aim of this study is to investigate where the largest potentials are to the Swedish industry decrease greenhouse gas emissions without increasing their costs. To limit the scope of the study is made by assessing the 10 largest categories of production by value sold in Sweden. The objectives are to investigate: (a) which the 10 largest categories are; (b) how much the productions of the products in the categories emit and where in the production those emissions come from; and (c) if policies or other actions can help lowering the amount emitted. For (a) statistics from Eurostat is used, for (b) an EIO-LCA database is used for most cases, but forestry is done with the help of a report on Swedish forestry emissions, while (c) is done by a literature review regarding the industries included in the study. The top 10 categories by value sold is: (1) Vehicle compression-ignition internal combustion piston engines; (2) Chemical wood pulp, soda or sulphate, other than dissolving grades; (3) Coniferous wood; (4) Pine wood; (5) Parts and accessories of bodies; (6) Bodies for motor vehicles including completely equipped and incomplete bodies; (7) Drive-axles with differential, non-driving axles and their parts; (8) Spruce wood and fir wood; (9) Prefabricated buildings of wood; And (10) Other parts and accessories for vehicles. Results show that chemical wood pulp had the largest emissions both per value produced and total. Additionally, chemical wood pulp is the category where the most clear cut improvements can be done. Besides, it is found that improvement possibilities exist for forestry and motor vehicle parts production, while prefabricated buildings of wood are very sustainable compared to other building methods. Suggestions are also made for policies that could decrease greenhouse gas emissions from chemical wood pulp and forestry. A suggestion for further investigation is to assess whether those would be better than improving existing broad policies in Sweden.

Climate changes today are mainly caused by anthropogenic activities and the increased emissions of greenhouse gases to the atmosphere and this has raised questions on how to reduce the usage of fossil fuels. Ethanol is a good alternative to conventional gas and has been used in Brazil since the 1970 ́s. In Sweden several newspapers has written about the poor working conditions on many farms thus making the Swedish company SEKAB design a certification for their ethanol to ensure that it can be considered to be a sustainable alternative. Furthermore WWF has developed a certification tool called Bonsucro in cooperation with Coca Cola, Ferrero group, BP and Shell. This is due to the fact that no global certification tool has been available up until now. In year 2014 3.6 % of the sugar cultivation in the world was certified by Bonsucro. The aim with this report is to investigate the level of sustainability of the sugar cultivation today and how it affects soil and water. The study was isolated to the area Sao-Paolo in Brazil and only investigated the cultivation process, excluding parts as transport and processing of the yield to ethanol. In addition the aim is also to investigate Bonsucro as certification tool to recognize its strengths as well as its weaknesses. The study was performed using a literature study and the simulation software Coup Model. These simulations showed five different scenarios where the cultivation differed in harvest type and how much fertilizers were added. This was to distiguince potential differences in the budgets of carbon and nitrogen. The largest environmental impacts is due to leakage of nutrients and sedimentation of water streams as well as accumulation of pesticides in the ground, local acidification, compaction of soil, erosion and degradation of the quality of the soil. The level of microorganisms and organic carbon is also likely to decrease. Pre harvest burning result in loss of biodiversity. The result from the simulations show that the model where all the leaves and the crown with no fertilizers added get the biggest yield and more important there is no leakage of nitrogen. The lowest yield was found in the model where pre harvest was implemented. The average yield is lower than the average in Brazil today, and also lower than Bonsucros standards. The results show that fertilizers are very effective during the first years after a new plant has been planted. In conclusion the study shows that the amount of fertilizers added affects the cultivation more than the choice of harvest. On the other hand excessive use of fertilizers will contribute strongly to nutrient leakage. Bonsucro is considered a good certification tool in countries where laws and regulations leave much to ask for and are not necessarily implemented. In countries such as Brazil and especially Sao Paolo where the producers follow the law relatively well, Bonsucro functions more as a tool to further ensure the sustainability of the cultivation. Since Bonsucro demands use of mechanical harvest, this certification contributes to the national adaption from manual to mechanical harvest. However Bonsucro is lacking in its ability to give clear directions on exact numbers on the levels of nutrients allowed in cultivation depending on area and soil type thus making the certification tool less transparent than what is desirable. / Dagens klimatförändringar beror till största del på antropogen aktivitet och människans ökade utsläpp av växthusgaser till atmosfären har gjort att en omställning från fossila bränslen som drivmedel blivit aktuell. Ett alternativt förnyelsebart drivmedel är etanol, som har använts som drivmedel i Brasilien ända sedan 1970-talet eftersom det där varit relativt billigt och lättillgängligt jämfört med bensin. På senare år har etanol introducerats som drivmedel även i Sverige och antalet miljöbilar har därmed ökat. Etanolen har varit omdiskuterad i Sverige på grund av rapportering om dåliga arbetsförhållanden på odlingarna och med grund i detta har bland annat företaget Sekab, varifrån all OKQ8:s etanol kommer, tagit fram en egen typ av certifiering som ska säkerställa att all deras etanol är hållbar. Vidare har WWF i sammarbete med Coca Cola, Ferrero group, BP och Shell utvecklat certifieringssystemet Bonsucro, eftersom det tidigare inte funnits något certifieringssystem för sockerrörodling som varit globalt vedertaget. År 2014 hade 3,6 % av världens sockerodlingar certifierats av Bonsucro. Syftet med denna rapport är att undersöka hur hållbara sockerrörsodlingar för etanolframställning är idag, och hur de påverkar mark och vatten. Studien har avgränsats till São Paolo-området i Brasilien, och den utreder enbart själva odlingsprocessen av sockerrör vilket innebär att exempelvis etanoltillverkningen och transport av det färdiga bränslet utesluts. Rapporten syftar vidare till att undersöka certifieringssystemet Bonsucro för att belysa såväl styrkor som svagheter. Studien genomfördes med hjälp av en litteraturstudie samt genom att skapa olika modeller i simuleringsprogrammet Coup Model. I dessa simuleringar studerades fem olika odlingssystem som skiljde sig åt gällande skördemetod och gödsling för att kunna undersöka eventuella skillnader i systemens kol- och kvävebudgetar. Den största miljöpåverkan på mark och vatten sker i form av läckage av näringsämnen, sedimentering i vattendrag, ackumulering av bekämpningsmedel i marken, lokal försurning kring plantorna, jordkompaktering, jorderosion och försämring av jordegenskaper såsom minskning av mängden mikroorganismer och organiskt kol. Föreldning innan skörd påverkar också biodiversiteten negativt eftersom många organismers habitat eldas upp. Resultaten från simuleringarna visar att odlingen som lämnar alla toppar och blad utan gödsling ger störst skörd, och denna odling läcker heller inget kväve. Sämst resultat gavs för den odling där föreldning skedde innan skörd. Den genomsnittliga skörden per år är lägre för alla simuleringar jämfört med Bonsucros krav och genomsnittet i sydöstra Brasilien, men ligger inom en rimlig felmarginal. Resultaten visar även hur effektiv gödsling är i ett jordbruk under de första åren då en gröda planterats. Rapportens slutsatser är att mängden gödsling påverkar odlingssystemen mer än typ av skörd men att eldning innan skörd starkt bidrar till ett ökat kväveläckage. Bonsucros certifiering är stark i länder där lagar och regelverk antingen inte är tillräckligt utvecklade, eller helt enkelt inte följs. I länder som Brasilien och då speciellt São Paolo, där lagstiftningen anses följas bra jämfört med andra platser, fungerar Bonsucro till största del som ett verktyg för att ytterligare säkerställa hållbarheten hos odlingarna. Eftersom Bonsucro dessutom ställer krav på mekanisk skörd skyndar denna certifiering också på den nationella omställning som håller på att genomdrivas i Brasilien från manuell till mekanisk skörd. Brister hittas dock i certifieringen när det gäller möjligheten att hitta exakta siffror för exempelvis tillåten gödslingsmängd för ett visst område vilket gör att certifieringen inte blir lika transparent som är önskvärt.

This project was conducted on behalf of the organization SABO (Swedish Association of Public Housing Companies). The aim of this project was to investigate which relevant environmental aspects and indicators there are for housing companies to present in their sustainability report. The project consists of three main goals: to decide if there is a need for common guidelines when conducting a sustainability report, determine appropriate environmental indicators and to create a simple model of how the companies can present them. This was done by a literature study, analysis of 13 sustainability reports and interviews with seven housing companies. The result of the project suggests that there is a need for common guidelines to, among other things, make it easier to make a comparison with other companies. The guidelines should not be too strict since the companies don't have the same opportunities for calculations, etc. The aspects considered as important for companies to report are: energy, emissions, transport, water, waste, suppliers and biodiversity. Within these aspects a number of indicators are recommended for the companies to report. The sustainability report should have a simple format and the indicators should be presented in both numbers and text. It should be clear which calculations that have been done and a description of the factor behind the results. / Begreppet hållbar utveckling får en allt starkare förankring bland politiker och företag, men också bland allmänheten. Dels på grund av de pågående klimatförändringarna. Arbetet med hållbar utveckling måste integreras i samhällets beslutsfattande på samtliga nivåer. Att arbeta hållbart blir allt viktigare bland dagens företag för att säkra sin konkurrens- och affärskraft, men även vår gemensamma framtid. Genom att upprätta en hållbarhetsredovisning kan företagen kommunicera resultaten av sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter vilket ökar transparensen. Från och med 2016 kommer alla stora företag och företag av allmänt intresse att vara skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning enligt svensk lag. Syftet är att resursanvändningen ska minska och medvetenheten inom hållbarhetsfrågor öka. Idag saknas dock riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska utformas och ett stort tolkningsutrymme lämnas vilket resulterar i hållbarhetsredovisningar med varierande innehåll. Detta projekt har gjorts på uppdrag av SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsorganisation) med syftet att undersöka vilka aspekter och indikatorer kopplade till energi- och miljöfrågor som är mest relevanta för ett bostadsföretag att förmedla i sin hållbarhetsredovisning samt hur ett bostadsföretag kan jobba med dessa miljöindikatorer för att nå ett gott resultat i sin verksamhet. Målen med detta projekt var att avgöra om det finns ett behov av gemensamma riktlinjer för hållbarhetsredovisning bland SABOs medlemsföretag, fastställa lämpliga resultatindikatorer kopplade till miljö för bostadsföretagens hållbarhetsredovisning samt utforma en enklare modell för hur bostadsföretagen kan presentera dessa miljöindikatorer i sin hållbarhetsredovisning. Projektet avgränsades till att endast rikta sig till de allmännyttiga bostadsföretagen som är medlemmar i SABO samt att endast fokusera på miljödelen av hållbarhetsredovisningarna. Det finns ett antal frivilliga standarder för hur en hållbarhetsredovisning ska utformas. I detta projekt har de riktlinjer som tagits fram av Global Reporting Initiative studerats vilka är det mest vedertagna ramverket inom hållbarhetsredovisning. En närmare studie har också gjorts av det europeiska samarbetet Eurhonet (European Housing Network) vilket är uppbyggt av ett trettiotal bostadsföretag inom EU som har en gemensam redovinsmodell. En central del av projektet har varit att analysera ett antal befintliga hållbarhetsredovisningar. Analysen visade att företagens utformning och innehåll av hållbarhetsredovisningen skiljer sig åt. En likhet är dock att majoriteten av företagen redovisar indikatorer i sifferform genom tabeller, diagram eller liknande i kombination med beskrivningar av deras miljöarbete under det gångna året. Som ett komplement genomfördes ett antal telefonintervjuer med några av de företag vars redovisningar ingick i analysen. Flera menar att gemensamma riktlinjer skulle kunna förenkla en jämförelse mellan företagen. De flesta menar dock att dessa inte ska vara för strikta utan efterfrågar snarare rekommendationer och förslag då det är svårt att utforma en modell för hållbarhetsredovisning som fungerar för alla bostadsföretag. Det viktigaste för företagen är att hitta en modell som fungerar med verksamheten och som möjliggör en uppföljning av det egna resultatet. Att jämföra sig med andra företag kommer troligtvis som ett nästa steg i utvecklingen. Företagen tog också upp problematiken med att de har olika förutsättningar i form av vilken kommun de verkar inom, vilka mätmetoder de har tillgängliga, samt storleken och utformningen av dess verksamheter, etc. De aspekter som vi anser vara mest relevanta för ett bostadsföretag att redovisa, och som också redovisades mest frekvent i de hållbarhetsredovisningar som studerats, var energiförbrukning, utsläpp av växthusgaser från bestånd och transporter, vattenförbrukning och uppkommen avfallsmängd i beståndet, samt vilka initiativ som tagits för att minska miljöpåverkan inom dessa poster. Indikatorerna bör redovisas i tabellform men ska inte begränsas till att endast vara en siffra. Indikatorerna bör kompletteras med utförligare beskrivningar av arbetsmetoder, initiativ, utmaningar och mål för att ge en inblick i hur företagen arbetar inom de olika områdena. Indikatorerna kan också förtydligas med hjälp av diagram. Något som saknades i hållbarhetsredovisningarna var aspekterna biologisk mångfald samt vilka åtgärder som görs för att minska miljöpåverkan inom företagets leverantörskedjor. Dessa aspekter rekommenderas att företagen tar upp i en högre grad i sin hållbarhetsredovisning då de utgör en viktig del i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Att redovisa dessa indikatorer kan dock ses som ett utvecklingssteg i bostadsföretagens hållbarhetsredovisning för de som redan har ett utvecklat hållbarhetsarbete och bör inte prioriteras. Företagens hållbarhetsredovisningar kan fungera som underlag för diskussion i olika nätverk där innovativa arbetsmetoder och idéer kan utvecklas.Här kan företagen träffas i ett större sammanhang och diskutera indikatorerna och resultat, och nya koncept och erfarenheter kan föras vidare. Modellen som tagits fram i detta projekt, tillsammans med fler möten och nätverk, kan leda till ett mer gränsöverskridande samarbete där bostadsföretagen tillsammans bidrar till en hållbar utveckling. Detta är också något som bostadsföretagen ställer sig positiva till. Nätverk och träffar kan också vara ett bra koncept för de mindre företagen som just börjat eller ska börja göra en hållbarhetsredovisning. Det kan då vara bra att ha någon att utbyta idéer med.

In this report a study is carried out with the aim to identify added values of EPC projects implemented in schools in order to increase the interest of EPC projects on the market. The report examines how the planned maintenance, supervision, maintenance and corrective maintenance is affected, how insurance premiums and terms are affected, the indoor environment and how the tasks of the operating staff is changing. A literature study of energy savings, energy use in schools, maintenance and insurance as well as how energy efficiency improvements are related to the Swedish environmental objectives has been made. Visits were carried out in Ludvika, interviews were also carried out with operation technicians and local strategists in Ludvika as well as employees of insurance companies. Schools often have neglected maintenance and problems with ventilation and indoor environment. Schools also have a large energy saving potential due to their low utilization, mainly because they are empty parts of the year. All Swedish schools could reduce their electricity consumption by 1 TWh per year, which in money equivalents to the salary costs of about 2,000 teaching positions. 8 schools in Ludvika and 10 schools in Piteå who has completed EPC projects have been studied. The time periods studied are seven years for Ludvika, 2006 – 2012, and for Piteå five years, 2010 – 2014. The data of fault reports and maintenance costs are taken from the municipalities, and descriptions of schools and EPC projects have been received from Caverion who has carried out the EPC projects. Data for maintenance has to some extent been selected in consultation with employees at the municipalities. The number of error reports in Piteå schools have shown a slight downward trend with a peak while the EPC project was carried out and one year after. Ludvika has shown an upward trend in maintenance costs, but this is probably due to previously accumulated maintenance. The amount of corrective maintenance is reduced, but only after the project when newly found errors have been fixed and the systems have been properly adjusted. The tasks related to supervisory and maintenance has changed when remote control of systems was installed which leads to a better overview and simplifies troubleshooting. The indoor temperature got more stable, but only after they fixed the weaknesses revealed in connection with the operational optimization. However, there are complaints in Ludvika of low temperatures, but it is caused the target temperature being set too low by the municipality. Insurance is only marginally affected, and only when damage prevention measures are implemented in the properties, which is not done in the studied properties. However, the underlying data sets are too small and over a too small time period to prove any certain changes. An added value identified is the ability to use EPC projects as a tool to address deferred maintenance in the real estate portfolio outside the normal budgetary framework while achieving energy savings. / I denna rapport genomförs en studie med mål att identifiera mervärden i EPC-projekt genomförda i skolor för att öka intresset för EPC-projekt på marknaden. Rapporten undersöker hur planerat underhåll, tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll påverkas, hur försäkringspremier och villkor påverkas, hur inomhusmiljön och arbetsuppgifterna för driftpersonalen förändras. En litteraturstudie över energibesparingar, energianvändning i skolor, underhåll och försäkringar samt hur energieffektiviseringar relaterar till de svenska miljömålen har gjorts. Studiebesök har genomförts i Ludvika kommun, intervjuer har även genomförts med drifttekniker samt lokalstrateger i Ludvika och även anställda på försäkringsbolag. Skolor har ofta ett eftersatt underhåll, problem med ventilation och inomhusmiljö. Skolor har även en stor energieffektiviseringspotential på grund av deras låga nyttjandegrad, främst för att de står tomma delar av året. Alla Sveriges skolor skulle tillsammans kunna minska sin elanvändning med 1 TWh per år vilket i pengar motsvarar lönekostnaden för cirka 2000 lärartjänster. 8 skolor i Ludvika kommun samt 10 skolor i Piteå kommun som har genomfört EPC-projekt har studerats. Tidsperioderna som studerats är sju år för Ludvika kommun, 2006 – 2012, och Piteå kommun fem år, 2010 – 2014. Data över felanmälningar och underhållskostnader har hämtats från kommunerna, och beskrivningar över skolorna samt EPC-projekten har erhållits från Caverion som har utfört EPC-projekten. Data för underhållet har till viss del valts ut i samråd med anställda på kommunerna. Antalet felanmälningar i Piteås skolor har visat på en svagt nedåtgående trend med en topp samtidigt som EPC-projektet genomfördes och ett år efter. Ludvika kommun har en uppåtgående trend för underhållskostnader, men detta beror troligtvis på sedan tidigare ackumulerat underhåll. Mängden felavhjälpande underhåll minskar, men först en tid efter projekten då man åtgärdat nyuppkomna fel och injusterat systemen. Arbetsuppgifterna relaterade till tillsyn och skötsel ändras då fjärrstyrning av systemen installeras vilket leder till en bättre överblick och förenklar felsökning. Inomhusklimatet blir även jämnare, men först efter att bristerna som framkommit i samband med driftoptimeringen åtgärdats. Dock finns det klagomål i Ludvika om låga temperaturer, men detta grundar sig i att kommunen satt för låg rikttemperatur. Försäkringar påverkas marginellt, och först när skadeförebyggande åtgärder genomförs i fastigheter, vilket inte är något som gjorts i de studerade fastigheterna. Dock är underlaget för litet och i båda fall över för få år för att kunna påvisa säkra förändringar. Ett mervärde som identifierats är möjligheten att använda EPC-projekt som ett verktyg för att åtgärda eftersatt underhåll inom fastighetsbeståndet utanför de normala budgetramarna och samtidigt uppnå en energibesparing.

No description available.

Som ett resultat av det senaste århundradets snabba populationstillväxt i kombination med en livsstil vilken inneburit ökad konsumtion, större naturresursuttag och ökande miljöpåfrestningar, står vi nu inför stora utmaningar för framtiden. En viktig del av begreppet hållbar utveckling är konsumtionen som i stor grad blivit en del av vår livsstil. Mat och dryck utgör i Europeiska Unionen ungefär en fjärdedel av hushållens totala miljöpåverkan, och hur vi väljer att konsumera livsmedel har således en stor inverkan. Syftet med denna studie är att undersöka studenters, vid Kungliga Tekniska Högskolan, förhållningssätt, kunskap och agerande kring miljömässigt hållbar matkonsumtion. De mål som arbetet avser är att undersöka vilka vetenskapliga belägg som finns utifrån de fyra olika konsumtionsvalen; kött (i relation till vegetariskt), matsvinn, närproducerat och ekologiskt. Referensramen utgörs av en litteraturstudie som definierar hållbarhetsbegreppet relaterat till de olika konsumtionsvalen och utgör därför grunden för det fortsatta arbetet. Utifrån detta utformades sedan en enkät vilken delades ut till 40 stycken studenter vid lärosätet. Därefter analyserades resultatet och jämfördes med tidigare studier i ämnet. Litteraturstudien resulterade i en rangordning av de olika konsumtionsvalen, där 1 är det val av störst vikt för miljömässigt hållbar matkonsumtion; 1 kött, 2 matsvinn, 3 ekologiskt och 4 närproducerat. Detta jämfördes sedan med resultat från enkätundersökningen som visade att studenterna överskattar närproducerat. Många av studenterna ansåg att minska köttkonsumtionen var den viktigaste åtgärden för en mer hållbar matkonsumtion. Trots detta finns det en skillnad mellan denna åsikt, i relation till hur de väljer att agera. Att minska matsvinnet är den åtgärd där studenterna lägger ner störst ansträngning och varannan student konsumerar kött dagligen. Det var svårt att dra generella slutsatser kring vad skillnaderna beror på, men det finns en differens i studenternas uppfattning om vad som är hållbar matkonsumtion och hur de handlar. Det finns även en skillnad mellan vilket vetenskapligt stöd som finns och studenternas uppfattning av vad som är hållbar konsumtion av livsmedel.

Människor har de senaste århundradena bidragit till ökade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatförändring som idag upplevs. Jordbruket står för en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen ökar sätts ytterligare press på jordbruket att kunna förse denna befolkningsökning med livsmedel. Samtidigt ökar detta även pressen på miljön. Syftet med denna rapport var att utröna huruvida det ur ett klimatperspektiv är mest fördelaktigt att Sverige har en hög självförsörjningsgrad på ett urval av jordbruksprodukter, eller om dessa bör produceras i de länder som de idag importeras ifrån. Detta utfördes genom jämförelse av olika studier som utfört livscykelanalyser på dessa jordbruksprodukter. Klimatpåverkan uttrycktes i koldioxidekvivalenter i de studerade livscykelanalyserna. Resultaten visade att självförsörjningsgraden i Sverige för de utvalda produkterna fläskkött, mjölk, nötkött, tomat och ägg varierade mellan 14 och 103 procent. För fläskkött erhölls den lägsta klimatpåverkan vid produktion i Danmark med inkluderad transport till Sverige. För nötkött visade resultaten att den lägsta klimatpåverkan uppkom vid produktion i Danmark, och för mjölk vid produktion i Tyskland. Resultatet för tomat visade att lägst klimatpåverkan erhölls vid produktion i Spanien, med transport till Sverige. För ägg var produktion i Sverige det alternativ som gav lägst emissioner och således den enda produkt, utifrån resultaten i denna rapport, där Sverige borde ha en hög självförsörjningsgrad. Stora variationer uppvisades i de olika studierna, både mellan och inom länderna, för respektive produkt. Det diskuterades huruvida en viss del av dessa variationer kunde härledas till olikheter i studiernas utformning, med olika systemgränser och inkluderade processer som exempel. Att transport till Sverige ej inkluderades i samtliga studier noterades som en svaghet för resultaten i denna rapport. Detta kunde mycket väl tänkas påverka resultaten i den utsträckning att det optimala landet för produktion ändrades, och således att självförsörjning i Sverige blev mer fördelaktigt. Aspekter för självförsörjning som ej är kopplade till klimatperspektivet diskuterades till viss del i denna rapport. För vissa av dessa kunde det tänkas att motstridiga rekommendationer uppstod jämfört med de resultat som presenterades som fördelaktiga ur ett klimatperspektiv. Andra aspekter som sociala och ekonomiska utelämnades i denna rapport. För framtida studier rekommenderas att fler aspekter än klimatpåverkan integreras för att få ett mer allomfattande resultat gällande vilken självförsörjningsgrad som bör gälla för Sverige. / Human actions have during the last centuries contributed to increased emissions of greenhouse gases, which in turn has been a contributing factor to the climate change that is experienced today. Agriculture accounts for a large part of these emissions, and as the human population increases, further pressure is put on the agriculture to provide food for the increasing population. At the same time this also increases the pressure on the environment. The purpose of this report was to determine whether it from a climate perspective is most beneficial that Sweden has a high self-sufficiency rate on a selection of agricultural products, or if these should be produced in the countries that they today are imported from. This was carried out by a comparison between different studies that had conducted life cycle analyses on this selection of products, where the impact on climate was expressed in terms of carbon dioxide equivalents. The results showed that the levels of self-sufficiency in Sweden for the selected products pork, milk, beef, tomato and egg ranged between 14 and 103 percent. For pork, the lowest value of impact on the climate was obtained at production in Denmark with included transport to Sweden. For beef, the results showed that the lowest impact on climate emerged from production in Denmark, and for milk from production in Germany. The result for tomato showed that the lowest impact on climate was obtained at production in Spain, with included transport to Sweden. For egg, production in Sweden was the option that resulted in the lowest emissions, and was therefore the only product, according to the results in this report, where Sweden should have a high self-sufficiency rate. Large variations were demonstrated in the different studies, both between and within countries, for each product. A discussion was held whether a part of these variations could be traced to differences in how the studies were modeled, with different system boundaries and included processes as examples. The fact that transport to Sweden was not included in all of the studies was noted as a weakness for the results of this report. This could likely affect the results to the extent that the optimal country for production changes, and therefore that self- sufficiency in Sweden would be more beneficial. Aspects of self-sufficiency that are not related to the climate perspective were discussed to some extent in this report. Some of these were thought to result in contrary recommendations compared to the results that were presented as most beneficial from a climate perspective. Other aspects, such as social and economic, were excluded in this report. For future studies, more aspects than impact on the climate are recommended to be integrated, to obtain a more comprehensive result regarding which self-sufficiency rate Sweden should have.

The demand for effective and high-speed telecommunication is growing fast in line with developments in modern society. Old telecommunication infrastructure, based on copper cable networks, cannot supply this increasing demand. Fiber optic network has been developed as a proper solution due to its vastly higher capacity for information transmission than that of copper based networks. As a result for need of faster and more economical construction methods, new fiber construction methods have been developed as well. Some conventional fiber network construction methods (E.g. Conventional Excavation, Chain Excavator, and Ploughing) have previously been studied using Life Cycle Assessment (LCA) but no study on new methods (E.g. Micro Trenching, Narrow Trenching) with life cycle perspective has been performed yet. Construction of fiber cable networks requires high energy and material use. Building and construction are energy and material demanding processes, which have obvious effect on the environment, therefore conducting an LCA study on newer construction methods is necessary to be able to identify hotspots and to provide basis for choice of the most environmentally friendly construction method when developing fiber network. The three main phases of each construction method (excavation, laying, and recovery) and the related processes were included in the assessment of the present study. Due to different ground conditions and different applications of Swedish legislation regarding the reuse of the excavated mass, two different scenarios were modeled; with and without reuse of excavated mass in recovery phase as backfilling mass. The results of the LCA study showed that the recovery phase generally stands for the largest environmental impacts in all impact categories for all construction methods. The magnitude and the reason for this impact are different for construction methods applied on asphalt and on green space. In methods applied on asphalt without reuse of the excavated mass, the reason is impacts from asphalt production and transportation of excavated masses to treatment/recycling plant and of new filling material. In case of the excavated mass reuse, the difference between impact from recovery and other phases is much smaller, but still recovery has larger impact due to involved asphalt paving stages. For construction methods applied on green space recovery phase has largest impact as well, but the difference between impact from this phase and other phases is not as significant as in methods applied on asphalt. The main reason for large impact in recovery phase in two methods (Conventional Excavation in Green space and Chain Excavator) applied on green space is transportations of excavated mass to recycling and new filling material. However, specifically in case of Chain Excavator excavation phase had a large impact as well due to high fuel required for operating the machine. The third method in this group i.e. Ploughing is a simple method where no transportation of excavated mass and new filling mass are included. A separate analysis on two methods with least environmental impacts between methods applied on asphalt was made focusing on only machinery, where material (Asphalt, gravel, and sand) and transportations were excluded in the model. The results showed that even in this situation recovery phase stands for biggest impacts in most of categories, but excavation phase has also a considerable contribution to the total impacts. In this regard, improvements in machinery use in both excavation and recovery phase by streamlining included processes can be done in order to minimize the total environmental impacts in each construction method. Waste management of asphalt was excluded from the main system studied due to complexity of the issues and the lack of data. However, sensitivity analysis was done by including a waste management scenario for asphalt recycling using reclaimed asphalt pavement for mixing with virgin asphalt. The results showed the importance of impacts from asphalt production. After expansion of the model and calculating the avoided burden of asphalt, a saving (Avoided environmental load when recycling instead of producing the same amount of virgin asphalt) for Conventional Excavation in Asphalt was observed, but due to high uncertainty regarding data in this part no more detailed conclusions can be drawn in this case. However, no saving for Micro Trenching and Narrow Trenching was observed. The reason was that negative impact from transportations was larger than positive impact from recycling through saving in less production of virgin asphalt. Based on the results of the study it can be concluded that for the construction methods to be as environmentally friendly as possible it is important to avoid asphalt surfaces for fiber cable network construction if possible. Between the construction methods applied on green space the method with the least potential environmental impact is ploughing, in which the total generated amount of CO2 eq for construction per functional unit is 10.2 kg. If it were not possible to avoid asphalt, the construction methods with smallest excavated mass e.g. Micro Trenching and Narrow Trenching, in which the total amount of CO2 eq is respectively 152 kg and 239 kg for construction per functional unit, would be the most environmental option from a life cycle perspective. Innovations in asphalt production, such as using biofuel and renewable energy sources for heating and mixing processes in asphalt production, may decrease the environmental impact of asphalt and there with the impact of the construction methods applied on asphalt. Other processes with the significant environmental impact are transportations and asphalt paving for the construction methods applied on asphalt, and excavation and transportations for the construction methods applied on green space.

På flera ställen i norden, bland annat i Trelleborg kommun i södra Sverige har man försökt skapa hållbara kretsloppsprojekt som syftar till att frigöra badstränder från uppspolade illaluktande alger genom att samla in dem för att producera biogas. Därefter vill man återcirkulera näringsämnen från hav till land genom att avsätta rötresten på jordbruksmark som biogödsel. Tyvärr riskerar då halterna av kadmium i algerna att utgöra ett hot mot en trygg livsmedelsproduktion då kadmiumnivåerna i den jordbruksmark som är ämnad att bli gödslad, i många fall kommer att ackumuleras upptill oacceptabla nivåer. Tidigare har reduktionsförsök av kadmiumnivåer i alger gjorts innan rötning genom extraktion med syra. I denna studie prövades om vanligt sötvatten kunde användas som extraktionslösning. Dessutom prövades om kalciumhydroxid kunde reducera kadmiuminnehållet antingen genom jonbyte mellan kadmium och kalcium eller genom extraktion i egenskap av bas. Ingen av dessa metoder visade sig reducera innehållet kadmium med mer än 10 %. Extraktion med myrsyra användes som referensmetod och reducerade innehållet med 60 % vilket är vad tidigare studier visat. På grund av mätosäkerhet bör inte resultaten tolkas för exakt. Därefter undersöktes om metanpotentialen i algerna påverkades av behandlingarna. Tyvärr stötte utrötningsexperimentet på problem vilket gör resultaten högst osäkra. Ingen behandlingsmetod verkade dock ge en negativ påverkan på metanpotentialen. Myrsyrametoden verkar snarare öka metanutbytet genom att algerna kan ha förhydroliserats. Slutligen tog studien ett större perspektiv kring kadmiumflöden i samhälle och natur samt lyfte blicken mot andra tekniker som har potential att göra näringsåterföring från alg till jordbruksmark möjlig. Vikten av förståelse för massbalansen av kadmium i det aktuella området understryks. Tekniker för utvinning av näringsämnen ifrån en rejektvätska och ifrån aska från rötresten kan göra det möjligt att samröta alger med annat lämpligt substrat för att sedan ta ut näringsämnen som fosfor ur rötresten, rent från föroreningar. / Beach cast algae that accumulates and creates thick layers of degrading biomass makes beaches almost inaccessible for tourists with its consistence and bad odor. In several places in Scandinavia there is an interest to clean the beaches from smelly algae and at the same time exploit the potential of the algae as a source of plant nutrients and also of energy. The municipality of Trelleborg in the south of Sweden has been trying to find a sustainable way to use the algae as substrate for production of biogas and then dispose the digested residuals onto farmland. However, the relatively high cadmium content in the algae threaten to make cadmium levels in agricultural soil to accumulate over time and thus putting food production at risk. Techniques involving acid solutions have earlier been proven to reduce the cadmium content with up to 77 % from algae through extraction. In full scale this would demand great volumes of acid and thus would not be likely to be cost effective, considering the relatively low bio methane potential (BMP) around 94 – 290 Nml CH4/g VS and low content of nutrients (e.g. 2,4 – 3,4 g P/kg TS) in algae.   The purpose of this study was to find a potentially more cost effective process to reduce cadmium content in algae by trying extraction of cadmium from algae with A) fresh water and B) a base of sodium hydroxide at pH 11. Formic acid has been used in earlier studies and got to serve as a reference method in this study. The algae from a beach on the southernmost tip of Sweden, was mixed with freshwater and for the other two methods, freshwater and acid or base. After 24 hours, the fluid was extracted from the mix and the dry substrate and the fluid, as well as untreated algae was analyzed for the concentration of cadmium. Results showed that the harvested algae had a concentration of 2 mg Cd/ kg DW which is similar to earlier analyzes. What was also shown was that neither the fresh water nor the sodium hydroxide managed to extract more than approximately 10 % of the total content. The Formic acid did extract approximately 60 % of the total content which is comparable to results of earlier studies. All results are however coupled with great uncertainties of ±20 – 44 %.   Furthermore the aim was to examine whether the extraction experiments had any effect on the bio methane potential of the algae. So, both treated and untreated substrate was mixed with inoculum and put into anaerobic digestion in 37 °C for 44 days in total together with a blank and a control with sodium acetate. Unfortunately the BMP test had suffered problems resulting in great uncertainties that make any interpretation almost pointless. Still, the extraction experiments did not seem to have a negative effect on the BMP (≈ 80 ml CH4/g VS) when comparing with the BMP results from the non-treated substrate. The treatment with formic acid showed to improve the BMP (≈ 140 ml CH4/g VS) but some of that methane came from the acid itself. But it is recommended to see these results only as vague indications, if anything.   Additionally a final aim was to take a broader scope and discuss further solutions on how to proceed with the concept of algae-biogas-nutrient recovery. In order to do this the background part of this work was extended with additional literature studies of the natural and anthropogenic sources and flows of cadmium in the biosphere, earlier experiments with algae to biogas/bio fertilizer and finally other techniques for removal of cadmium from different substrate. The basis for this was the Skåne region and the algae to biogas projects that have been running in the municipality of Trelleborg, even if the discussion reaches out over the society as a whole as well.   It became clear that before any algae are disposed it is of great importance to have a good, holistic picture of the mass balance of cadmium in the area that has been assigned to receive the residuals from digested algae. Important factors are natural content of cadmium in the soils and the loads of atmospheric deposition of cadmium in the area. Algae are not fit to serve as the single substrate in a biogas process so co-digestion of algae and other substrate is desired to achieve the right conditions and to optimize BMP. It will also dilute the cadmium rich algae and help the Cd/P ratio and thereby reducing the load of cadmium on to farmland.   In the experiments of this study as well as in earlier studies, the approach has been to place the cadmium reduction step before digestion because a co-digestion would dilute the cadmium, thus making any extraction much more ineffective. But if the algae are to be co-digested with a substrate with a similar profile of contamination, it would be logical to instead put the cadmium reduction step after the digestion. This could potentially enhance the reduction since the algae cell structure has been degraded and hopefully are more likely to release cadmium through extraction. A different approach, still after co-digestion, is to consider technologies where phosphor and nitrogen can be extracted from a fluid reject of the residuals or from the ashes of combusted residuals. This would allow the co-digestion of substrate with completely different profiles of contamination, like algae and sewage sludge, since uncontaminated nutrients can be extracted in form similar to commercial fertilizers. These alternative ideas would be interesting as an approach for further studies.