Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den institutionella kontexten i Brasilien påverkar svenska företag som avser att etablera sig i landet. Utifrån detta kommer vi även belysa hur företagen bör hantera de barriärer som den nämnda kontexten kan utgöra. För detta har vi använt oss av en kvalitativ ansats och fallstudie som forskningsstrategi.   Teorikapitlets kärna utgörs av ett avsnitt om institutioner där en grundläggande modell fungerar som ett verktyg för att studera hur olika institutioner påverkar ett företags engagemang i ett land. Vi har jobbat utifrån vår teoretiska syntesmodell där den externa och interna miljön med hjälp av en brygga av nätverk har hjälpt till med valet av etablering.   I empirin redogörs sedan för den erfarenhet och kunskap våra fallföretag bidragit med gällande den brasilianska marknaden. Analyskapitlet binder därefter samman empiri och teori för att belysa hur företagen påverkats av den institutionella kontexten vid etablering och eventuella barriärer hanteras.   Uppsatsens slutsats påvisar att den institutionella miljö Brasilien utgör är förvånansvärt stabil. Ett flertal institutioner påtvingar en förändring, men det är endast rättssystemet som genom komplexa system utgör en verklig barriär. Det visar sig även att god kännedom om marknaden och ett bra nätverk är hur man lämpligast hanterar detta.

<p>Allt fler företag söker sig till nya marknader, vilket leder till att beslut måste fattas om hur expansionen bäst bör ske. En vanligt förekommande etableringsmetod är joint venture, varav uppsatsen kommer att fokusera på de avgörande faktorer som ligger till grund för valet av denna etableringsmetod. För att få en djupgående insikt till valet av joint venture har en fallstudie valts som undersökningsdesign. Detta möjliggör att båda parters syn på de bakomliggande faktorerna erhålls, samt vilka som var avgörande. En modell används som deskriptivt sammanfattar de avgörande faktorerna bakom valet av etableringsmetod, vilka är baserade på utvalda forskares verk. Modellen är uppdelad i sektioner omfattandes strategi, etableringsland, kunskap samt samarbetspartner. Faktorerna i dessa sektioner kommer genom den kvalitativa undersökningen leda till det faktum att det i fallstudien var vissa faktorer som var avgörande i valet av joint venture som etableringsmetod. De som vägde tyngst i detta fall var etableringshastigheten samt värdet och mängden kunskap båda parter kunde bidra med. Att etableringshastigheten ökade med hjälp av kunskapsfaktorerna beror på att de två företagen kompletterade varandra på ett mycket fördelaktigt sätt, varav ett joint venture var den etableringsmetod som passade båda parter bäst. De resultat uppsatsen generar i är inte generellt applicerbara, däremot är de användbara för liknande företag i snarlika situationer som de i fallstudien, exempelvis när expansion skall ske på en outvecklad marknad.</p>

Allt fler företag söker sig till nya marknader, vilket leder till att beslut måste fattas om hur expansionen bäst bör ske. En vanligt förekommande etableringsmetod är joint venture, varav uppsatsen kommer att fokusera på de avgörande faktorer som ligger till grund för valet av denna etableringsmetod. För att få en djupgående insikt till valet av joint venture har en fallstudie valts som undersökningsdesign. Detta möjliggör att båda parters syn på de bakomliggande faktorerna erhålls, samt vilka som var avgörande. En modell används som deskriptivt sammanfattar de avgörande faktorerna bakom valet av etableringsmetod, vilka är baserade på utvalda forskares verk. Modellen är uppdelad i sektioner omfattandes strategi, etableringsland, kunskap samt samarbetspartner. Faktorerna i dessa sektioner kommer genom den kvalitativa undersökningen leda till det faktum att det i fallstudien var vissa faktorer som var avgörande i valet av joint venture som etableringsmetod. De som vägde tyngst i detta fall var etableringshastigheten samt värdet och mängden kunskap båda parter kunde bidra med. Att etableringshastigheten ökade med hjälp av kunskapsfaktorerna beror på att de två företagen kompletterade varandra på ett mycket fördelaktigt sätt, varav ett joint venture var den etableringsmetod som passade båda parter bäst. De resultat uppsatsen generar i är inte generellt applicerbara, däremot är de användbara för liknande företag i snarlika situationer som de i fallstudien, exempelvis när expansion skall ske på en outvecklad marknad.