Denna uppsats behandlar etniska relationer ur ett könsperspektiv i Norra Irak eller irakiska Kurdistans två städer: Erbil och Kirkuk . Syftet är att studera mäns och kvinnors etniska relationer i städerna Erbil och Kirkuk. Uppsatsens huvudfrågeställning är hur ser kvinnors respektive mäns interetniska relationer ut, finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnors etniska relationer, vad som kan påverka deras interetniska relationer? Undersökningens teoretiska bakgrund är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer, dessa med fokus på könsperspektiv. I ljuset av dessa teorier studerar jag mäns respektive kvinnors etniska relationer utifrån fyra dimensioner: integration/interaktion, tillit, bland äktenskap, samt kvalitén av kontakter. Den första dimensionen fokuserar på hur mäns respektiver kvinnors nätverk ser ut, är deras nätverk homogena eller heterogena. I den andra dimensionen ligger fokus på mäns och kvinnors tillit och tolerans till medlemmar från ”andra grupper”. Den tredje dimensionen mäter kvinnors respektive mäns äktenskap med medlemmar från ”andra grupper”. Den fjärde dimensionen mäter kvalitén av de interetniska relationer som män respektive kvinnor har i respektive städer. Denna undersökning har en kvantitativ ansats, grunden för datainsamlingen är en enkätundersökning. Uppsatsens fyra dimensioner har mätts genom några frågor i enkäten, vilka handlar om respondenternas nätverk, tillit, interetniskt äktenskap, kontakt och samarbete med varandra. En logistisk regressionsanalys använts för att studera sambandet mellan respondenternas etniska relationer, kön, samt bakgrundsvariabler ålder, utbildning, yrke, etnisk tillhörighet och stad. Resultaten från denna undersökning har visat att det inte finns någon skillnad mellan mäns och kvinnors interetniska relationer allmänt sett. Men mäns och kvinnors etniska relationer skiljer sig signifikant från varandra beroende på i vilken stad de bor, vad de har för etnisk tillhörighet och hur gamla de är.

<p>Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är <em>hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna? </em><p> </p></p><p>Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer. I ljuset av dessa teorier undersöker jag individernas perspektiv på etniska relationer utifrån två dimensioner: attityd till etniska relationer och faktiska relationer. Den första dimensionen fokuserar på vilken attityd och syn respondenter som tillhör en specifik etnisk grupp har till de som tillhör en annan etnisk grupp. Den andra dimensionen mäter hur de faktiska relationerna är mellan individer från olika etniska grupper och vad som påverkar dessa relationer. De faktiska relationerna påverkar i sin tur vilken syn individerna har på varandra.</p><p>Denna uppsats har en kvantitativ ansats, en enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Attityder till etniska relationer har i denna uppsats mätts genom några frågor i enkäten, vilka handlar om respondenternas tillit, nätverk, kontakt och samarbete med varandra. Ett additivt index skapades sedan med dessa frågor. Därefter har linjär regressionsanalys använts för att studera sambandet mellan beroende variabeln attityd till etniska relationer och bakgrundsvariabler kön, ålder, utbildning, yrke, etnisk tillhörighet och stad; och en logistisk regressionsanalys har använts för att studera sambandet mellan respondenternas faktiska relationer och bakgrundsvariabler. Slutligen har sambandsanalys använts för att undersöka sambandet mellan respondenternas attityd till etniska relationer och deras faktiska relationer.</p><p>Resultaten från denna undersökning har visat att respondenternas attityd och perspektiv till etniska relationer skiljer sig signifikant från varandra beroende på deras faktiska relationer, i vilken stad de bor, vad de har för etnisk tillhörighet och hur gamla de är.</p>

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna?   Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer. I ljuset av dessa teorier undersöker jag individernas perspektiv på etniska relationer utifrån två dimensioner: attityd till etniska relationer och faktiska relationer. Den första dimensionen fokuserar på vilken attityd och syn respondenter som tillhör en specifik etnisk grupp har till de som tillhör en annan etnisk grupp. Den andra dimensionen mäter hur de faktiska relationerna är mellan individer från olika etniska grupper och vad som påverkar dessa relationer. De faktiska relationerna påverkar i sin tur vilken syn individerna har på varandra. Denna uppsats har en kvantitativ ansats, en enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Attityder till etniska relationer har i denna uppsats mätts genom några frågor i enkäten, vilka handlar om respondenternas tillit, nätverk, kontakt och samarbete med varandra. Ett additivt index skapades sedan med dessa frågor. Därefter har linjär regressionsanalys använts för att studera sambandet mellan beroende variabeln attityd till etniska relationer och bakgrundsvariabler kön, ålder, utbildning, yrke, etnisk tillhörighet och stad; och en logistisk regressionsanalys har använts för att studera sambandet mellan respondenternas faktiska relationer och bakgrundsvariabler. Slutligen har sambandsanalys använts för att undersöka sambandet mellan respondenternas attityd till etniska relationer och deras faktiska relationer. Resultaten från denna undersökning har visat att respondenternas attityd och perspektiv till etniska relationer skiljer sig signifikant från varandra beroende på deras faktiska relationer, i vilken stad de bor, vad de har för etnisk tillhörighet och hur gamla de är.

Disputats, Stockholm 2007. / Sammanfattning på engelska med titeln: Organizing diversity : on integration, organizations and inter-ethnic relations in Sweden.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

No description available.

This is a thesis conducted in San José, Costa Rica during two months in the spring of 2021. The purpose of this study is to explore what factors are causing migration from Nicaragua to Costa Rica, if the migration has included discrimination in any form and to what extend the staff at the non-governmental organizations Dale una mano a tu hermano (Give your brother a hand), and Ticos y Nicas (costaricans and nicaraguans) somos hermanos (Ticos y Nicas, are brothers) find their vision of integrating Nicaraguan refugees into Costa Rica possible.  The data for this project was collected through semi structured interviews with staff members at the non-governmental organizations “Dale una mano a tu hermano”, “Ticos y Nicas somos hermanos” and migrants from Nicaragua. The concepts of The Rational Choice Theory, Lee’s Push and Pull Migration Theory, and Hall’s theory of the “Other” was used as a theoretical framework to the thesis. The conclusion of this study is that migration from one country to another is caused by several factors, that migration can lead to discrimination in any form, and that the mentioned non-governmental organizations still find their work of integrating migrants into Costa Rica hard.

No description available.

Speaking to the people is part of politics. But, who are the people? In populistic and nationalistic discourse, the people is constructed against either the elite or the people outside the nation, "the people" is created in opposition to those who are not the people. This thesis examines political manifestos in Sweden during the election years of 2014 and 2018 to investigate how the political parties in the Swedish Parliament construct and speak to the people, whom they exclude from the people and how the discourse changes between the two election years. During the year 2015, Sweden, together with the rest of Europe, had a socalled refugee crisis. An understanding of populism in relation to crises is that it is increasing. This thesis examines, without claiming a causal link, a potential discursive change between the two election years that took place before and after the refugee crisis.