Träningsvärk efter fysisk aktivitet är ett välkänt fenomen. Vad som ligger bakomträningsvärkens effekter såsom smärta och nedsatt rörlighet är mindre välkänt. Träningsvärk, eller ”delayed onset muscle soreness” (DOMS), har i forskningenantagits bero på muskelskada och inflammation i skelettmusklerna efter att ovana ellerexcentriska övningar utförts. Försöken att lindra träningsvärkens effekter har varitmånga, t ex genom antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Syftet med dennasystematiska litteraturstudie var att svara på frågeställningen hur ibuprofen påverkarträningsvärk där hypotesen att ibuprofen skulle ha en dämpande effekt på träningsvärkantogs. Nio artiklar granskades för att besvara hypotesen utan att några slutsatser omibuprofens inverkan på träningsvärk kunde dras då resultaten pekade åt olika håll ochinga tendenser kunde observeras. Den slutsats som kunde dras utifrån litteraturstudienvar att ytterligare forskning på området är behövlig. Om studier inte kan visa att NSAIDdämpar träningsvärk så kan det ifrågasättas om inflammation är orsaken tillträningsvärken. Ytterligare studier på området är viktigt då NSAID är vanligtförekommande som smärtlindrande läkemedel samtidigt som det har biverkningar. Det finns också forskning som tyder på att NSAID kan ha negativ inverkan på de positivaeffekter som är av intresse i träningssammanhang.

The purpose of this experiment was to investigate skeletal muscle blood flow and glucose uptake in m. biceps (BF) and m. quadriceps femoris (QF) 1) during recovery from high intensity cycle exercise, and 2) while wearing a compression short applying ~37 mmHg to the thigh muscles. Blood flow and glucose uptake were measured in the compressed and non-compressed leg of 6 healthy men by using positron emission tomography. At baseline blood flow in QF (P = 0.79) and BF (P = 0.90) did not differ between the compressed and the non-compressed leg. During recovery muscle blood flow was higher compared to baseline in both compressed (P&lt;0.01) and non-compressed QF (P&lt;0.001) but not in compressed (P = 0.41) and non-compressed BF (P = 0.05; effect size = 2.74). During recovery blood flow was lower in compressed QF (P&lt;0.01) but not in BF (P = 0.26) compared to the non-compressed muscles. During baseline and recovery no differences in blood flow were detected between the superficial and deep parts of QF in both, compressed (baseline P = 0.79; recovery P = 0.68) and non-compressed leg (baseline P = 0.64; recovery P = 0.06). During recovery glucose uptake was higher in QF compared to BF in both conditions (P&lt;0.01) with no difference between the compressed and non-compressed thigh. Glucose uptake was higher in the deep compared to the superficial parts of QF (compression leg P = 0.02). These results demonstrate that wearing compression shorts with ~37 mmHg of external pressure reduces blood flow both in the deep and superficial regions of muscle tissue during recovery from high intensity exercise but does not affect glucose uptake in BF and QF. © 2013 Sperlich et al. / <p>:doi 10.1371/journal.pone.0060923</p>