Miljonprogrammet var en tidsepok som pågick mellan åren 1965-1974. Under epoken uppfördes en miljon bostäder i Sverige. Föråldrad byggnadsteknik samt byggnadskomponenter som nått slutet av sin livslängd har lett till att dessa bostäder idag är i stort behov av renovering. Då över en tredjedel av flerbostadshusen i Sverige var uppförda under 1960- och början av 1970-talet har detta även blivit ett samhällsproblem. Med byggnadskomponenter vars U-värden ligger långt över dagens moderna byggnadskomponenters U-värden, har detta gjort de ej åtgärdade miljonprogramsbyggnaderna, till stora energibovar. En av dessa byggnadskomponenter som använt sig av föråldrad byggnadsteknik samt nått slutet av sin livslängd, är byggnadernas fönster. I detta arbete har en avgränsning skett mot just fönster och dess påverkan på den specifika energianvändningen. Två olika fönsterrenoveringsåtgärder har undersökts och jämförts för att få fram den åtgärd som visar störst ekonomisk lönsamhet. För att se vilken av fönsteråtgärderna som ger lägst specifik energianvändning har energisimuleringar genomförts i programmet BV2. För att se vilken av åtgärderna som visar på störst ekonomisk lönsamhet har ekonomiska beräkningar genomförts. Två olika metoder har använts; en LCC-kalkyl samt Pay-off metoden. Ur Pay-off metoden fås en återbetalningstid på den angivna åtgärdens investeringskostnad. I LCC-kalkylen visas istället totalkostnader för respektive åtgärd under utvalda tidsperioder, i denna undersökning kallade kalkylperioder. Resultatet från LCC-kalkylen visar att åtgärden med extraglas är den åtgärd som visar på störst ekonomisk lönsamhet, om optimala förutsättningar ges. Om fönstren däremot är i bristande skick och i behov av renovering, är åtgärden med nya fönster att rekommendera för största ekonomiska lönsamhet. Utifrån Pay- off metoden visade det sig att åtgärden med extraglas har en återbetalningstid på 9,7 år medan åtgärden med nya fönster har en återbetalningstid på 24,6 år. / The million programme was a period of time between 1965 and 1974. During the period one million homes were built in Sweden. Outdated building technology and building components that have reached the end of their lifespan have led to the fact that these homes are currently in urgent need of renovation. When more than a third of multi-family houses were built in the 1960s and early 1970s, this has also become a social problem. With building components which U-values are well above the current U-values of today’s modern building components, this has made the unreacted million programme buildings into major energy thieves. One of these building components that has used outdated building technology and reached the end of its lifespan is the windows of the buildings. In this work, a delimitation has been made of the windows and its impact on the specific energy use. Two different window renovation methods have been investigated and compared to find out which method that shows greatest economic profitability. To see which of the window renovation methods that provides the lowest specific energy usage, energy simulations has been made in BV2. To see which of the methods that shows the greatest economic profitability, economic calculations have been made. Two different methods have been used; an LCC-calculation and the Pay-off method. The Pay-off method shows the repayment for the investment cost of the selected window renovation method. In the LCC- calculation, total costs are shown for each renovation method during selected time periods, in this survey called calculation periods. The result of the LCC-calculation shows that the method with extra glass is the method that shows the greatest economic profitability, if optimal conditions are given. If, on the other hand, the windows are in poor condition and in need of renovation, the method with new windows is recommended for maximum economic profitability. Based on the Pay- off method, the results showed that the method with extra glass has payback time of 9.7 years, while the method with new windows has a payback time of 24.6 years.