<p>Syftet med denna uppsats var att studera föräldrarnas upplevelser och erfarenheter av att delta i en föräldrautbildning. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval föräldrar sina upplevelser och erfarenheter av att delta i parent training? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med två föräldrapar och två ensamstående mödrar. Samtliga hade genomgått föräldrautbildningen parent training i regi av barn- och ungdomspsykiatrin under år 2004. Gemensamt för samtliga föräldrar var att de kände sig lugnare och mer trygga i föräldrarollen efter avslutad utbildning. Föräldrarna upplevde också mötet med andra föräldrar som mycket positivt och som en bekräftelse i att de inte är ensamma om att vara föräldrar till ett barn med beteendeproblem. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv och utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Analysverktygen var kognitiv teori, social konstruktionism och socialpsykologisk rollteori. Teorierna visade sig särskilt fruktbara i analysen av föräldrarnas upplevelser då föräldrarna erhöll nya kognitioner om föräldrarollen, och i förhållande till sitt barn. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.</p>

<p>Kometprogrammet började utvecklas 2001 och är en svensk variant av nordamerikanska manualbaserade föräldraträningsprogram. Varianten Komet 12-18 år riktar sig till föräldrar med utagerande ungdomar med syftet att bryta negativa beteendemönster genom att ändra föräldrarnas förhållningssätt till sina barn. Grundtankarna är hämtade från inlärningsteori, beteendeanalys, prevention och kognitiv beteendeterapi och bygger på evidensbaserad forskning. Syftet med studien är att bidra till utvecklingen av Komet 12-18 år och tillgodose ungdomsperspektivet med resultat från ungdomsintervjuer och –enkäter. Frågeställningen är om ungdomarna själva upplever någon förändring i sina föräldrars beteende och i så fall vilken efter genomgånget program. Ledarnas och föräldrarnas åsikter om programmet sammanfattas utifrån en enkätundersökning. Antalet deltagare blev lägre än väntat. Komets övergripande mål, att minska bråk och förbättra kommunikationen hemma, uppfylldes enligt de medverkande ungdomarna i genomsnitt men ungdomarna uttryckte sig försiktigare än både ledare och föräldrar angående förbättringen. Hos dem där förändring skett uppfattades den positivt och ungdomarna uppskattade ansträngningen från föräldrarna som främst mammorna stod för.</p>

Syftet med denna uppsats var att studera föräldrarnas upplevelser och erfarenheter av att delta i en föräldrautbildning. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval föräldrar sina upplevelser och erfarenheter av att delta i parent training? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med två föräldrapar och två ensamstående mödrar. Samtliga hade genomgått föräldrautbildningen parent training i regi av barn- och ungdomspsykiatrin under år 2004. Gemensamt för samtliga föräldrar var att de kände sig lugnare och mer trygga i föräldrarollen efter avslutad utbildning. Föräldrarna upplevde också mötet med andra föräldrar som mycket positivt och som en bekräftelse i att de inte är ensamma om att vara föräldrar till ett barn med beteendeproblem. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv och utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Analysverktygen var kognitiv teori, social konstruktionism och socialpsykologisk rollteori. Teorierna visade sig särskilt fruktbara i analysen av föräldrarnas upplevelser då föräldrarna erhöll nya kognitioner om föräldrarollen, och i förhållande till sitt barn. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.

Kometprogrammet började utvecklas 2001 och är en svensk variant av nordamerikanska manualbaserade föräldraträningsprogram. Varianten Komet 12-18 år riktar sig till föräldrar med utagerande ungdomar med syftet att bryta negativa beteendemönster genom att ändra föräldrarnas förhållningssätt till sina barn. Grundtankarna är hämtade från inlärningsteori, beteendeanalys, prevention och kognitiv beteendeterapi och bygger på evidensbaserad forskning. Syftet med studien är att bidra till utvecklingen av Komet 12-18 år och tillgodose ungdomsperspektivet med resultat från ungdomsintervjuer och –enkäter. Frågeställningen är om ungdomarna själva upplever någon förändring i sina föräldrars beteende och i så fall vilken efter genomgånget program. Ledarnas och föräldrarnas åsikter om programmet sammanfattas utifrån en enkätundersökning. Antalet deltagare blev lägre än väntat. Komets övergripande mål, att minska bråk och förbättra kommunikationen hemma, uppfylldes enligt de medverkande ungdomarna i genomsnitt men ungdomarna uttryckte sig försiktigare än både ledare och föräldrar angående förbättringen. Hos dem där förändring skett uppfattades den positivt och ungdomarna uppskattade ansträngningen från föräldrarna som främst mammorna stod för.