The Vision for eHealth infers that Sweden should be best in the world to utilize the opportunities of the digitization by 2025. One of three particularly important areas of action to realize the vision is standardization of e.g. exchange of information. HL7 FHIR is a modern standard for interoperability within e-health. HL7 FHIR enables the exchange of information between different healthcare information systems in an easy way. The basic building blocks in HL7 FHIR are called resources. These represent healthcare entities of some kind, e.g. Patient, Medication, Care plan, and Device. A base set of resources should either together, or by themselves, be able to satisfy the most common use cases in healthcare. A set of rules about a resource's content is called a profile, which is used for defining extensions and constraints on a resource. Profiles can be used to customize the standard to everything from a small local use-case to characteristics common for a whole country, so-called national profiles. This master thesis project sought to investigate the opportunities and restrictions with HL7 FHIR profiling by mapping the outlook of e-health stakeholders in Sweden. The project conducted a mixed method approach. Surveys were sent out to regions, county councils and private caregivers and interviews were held with national stakeholders, industry suppliers, HL7 Sweden and subject experts. The qualitative data was processed through a thematic analysis and the quantitative data was processed through a descriptive analysis. The results showed that there were positive views on governing and maintaining HL7 FHIR and FHIR profiling on a national level and to the establishment of national FHIR profiles. However, questions remain on how it shold be done. Among caregivers there were in general positive attitudes towards HL7 FHIR as a standard for interoperability and towards a possible implementation. However, the implementation level was low and specific knowledge of HL7 FHIR profiles is yet needed. / Vision e-Hälsa 2025 innebär att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja möjligheterna med digitaliseringen år 2025. Ett av tre särskilt viktiga handlingsområden för att förverkliga visionen är standardisering, t.ex. av utbyte av information. HL7 FHIR är en modern standard för interoperabilitet inom e-hälsa och möjliggör utbyte av information mellan olika hälsoinformationssystem på ett enkelt sätt. De grundläggande byggstenarna i HL7 FHIR kallas resurser. Dessa representerar hälso- och sjukvårdsentiteter av något slag, t.ex. Patient, Medicin, Vårdplan och Apparat. En basuppsättning av resurser ska antingen tillsammans eller i sig själva kunna tillgodose de vanligaste användningsfallen inom hälso- och sjukvård. En uppsättning regler om en resurs innehåll kallas för profil och används för att definiera tillägg och begränsningar på en resurs. Profiler kan användas för att anpassa standarden till allt från ett litet lokalt användningsfall till egenskaper som är gemensamma för ett helt land, så kallade nationella profiler. Detta masterexamensarbete ämnade undersöka möjligheter och begränsningar med HL7 FHIR-profilering genom att kartlägga utsikterna för ehälso-aktörer i Sverige. I projektet genomfördes en mixad metodinriktning, i vilken enkäter skickades ut till regioner, landsting och privata vårdgivare och intervjuer hölls med nationella intressenter, leverantörer, HL7 Sverige och ämnesexperter. Kvalitativ data genomgick en tematisk analys och kvantitativ data genomgick en deskriptiv analys. Resultatet visade på en generellt positiv attityd gentemot ett framtagande och förvaltande av HL7 FHIR och FHIR-profiler på nationell nivå och införande av nationella FHIR-profiler. Däremot kvarstår frågor om hur det ska realiseras. Bland vårdgivare var det generellt positiva attityder gentemot HL7 FHIR som en standard för interoperabilitet och en eventuell implementation. Däremot var den generella implementationsnivån låg och ytterligare kunskap om HL7 FHIR-profiler behövs.