<p>Ett identifierat riskområde inom hälso- och sjukvården är hantering av läkemedel och för att höja patientensäkerheten bör läkemedelshanteringen säkerställas. Vi har i en kvalitativ studie genom att använda flera olika metoder, så kallad triangulering, undersökt och beskrivit processen delning av läkemedel inom slutenvården. Vårt syfte var att identifiera risker och förbättringsmöjligheter och genom en fallstudie på två vårdavdelningar har vi kunnat identifiera skillnader i arbetssätt mellan vårdavdelningarna men också mellan sjuksköterskorna. För informationshantering i processen använder sig båda vårdavdelningarna av läkemedelsmodulen i vårdinformationssystemet Cosmic. Delningsprocessen på de studerade vårdavdelningarna fungerar bra men vi har kunnat identifiera förbättringsmöjligheter i den tekniska utrustningen, det vårdadministrativa systemet samt i organisationen och dess kvalitetsarbete. För att uppnå en hög patientsäkerhet är det av stor vikt att informationsflödet fungerar optimalt i delsystemen och i relationen mellan dem vilket kan uppnås genom en övergripande kvalitetssäkring där ett systemsynsätt appliceras. Med ett effektivt ledningssystem kan organisationer arbeta med ständiga förbättringar och prioritera de ur patientsäkerhetssynpunkt viktigaste åtgärderna.</p>

Ett identifierat riskområde inom hälso- och sjukvården är hantering av läkemedel och för att höja patientensäkerheten bör läkemedelshanteringen säkerställas. Vi har i en kvalitativ studie genom att använda flera olika metoder, så kallad triangulering, undersökt och beskrivit processen delning av läkemedel inom slutenvården. Vårt syfte var att identifiera risker och förbättringsmöjligheter och genom en fallstudie på två vårdavdelningar har vi kunnat identifiera skillnader i arbetssätt mellan vårdavdelningarna men också mellan sjuksköterskorna. För informationshantering i processen använder sig båda vårdavdelningarna av läkemedelsmodulen i vårdinformationssystemet Cosmic. Delningsprocessen på de studerade vårdavdelningarna fungerar bra men vi har kunnat identifiera förbättringsmöjligheter i den tekniska utrustningen, det vårdadministrativa systemet samt i organisationen och dess kvalitetsarbete. För att uppnå en hög patientsäkerhet är det av stor vikt att informationsflödet fungerar optimalt i delsystemen och i relationen mellan dem vilket kan uppnås genom en övergripande kvalitetssäkring där ett systemsynsätt appliceras. Med ett effektivt ledningssystem kan organisationer arbeta med ständiga förbättringar och prioritera de ur patientsäkerhetssynpunkt viktigaste åtgärderna.

Den ökade användningen av informationsteknik (IT) är en av flera förändringsprocesser i den offentliga sektorn idag. Användningen är nära kopplad till positiva föreställningar om de möjligheter IT-användningen ger för att kunna modernisera och effektivisera verksamhet. I de offentliga organisationerna råder ofta en starkt teknikpositiv diskurs. IT-utveckling ses som viktig och nödvändig och sker många gånger relativt politiskt oreflekterat. I de processer som äger rum när nya IT-system upphandlas och implementeras i offentliga organisationer samlas flera olika slag av aktörer, såväl offentliga som privata. I denna licentiatuppsats undersöks vilka aktörer som har makt i dessa förändringsprocesser kopplade till IT i den offentliga sektorn. Mer precist sker denna undersökning genom en fallstudie i ett svenskt landsting, där processerna kring införandet av ett nytt vårdinformationssystem har studerats. Studierna har skett genom dokumentstudier, observationer av olika slag samt flertalet intervjuer med tjänstemän och vårdpersonal. De empiriska resultaten analyseras i uppsatsen med hjälp av teorier kring policy, implementering samt teknik och organisation. Licentiatuppsatsen bidrar till forskningen om e-förvaltning såväl empiriskt som teoretiskt. Dess viktigaste empiriska bidrag är två. För det första har införandet av nya IT-system omfattande betydelse för organisering i offentliga organisationer. För det andra indikerar uppsatsens resultat att införandet av ny teknik i offentliga organisationer kan bidra till att sudda ut gränsen mellan det offentliga och det privata. Uppsatsens teoretiska bidrag sammanfattas i den analysmodell som presenteras, och som ger möjlighet att betrakta och analysera policy-, implementerings- och praktikprocesser rörande IT-utveckling i offentliga organisationer som integrerade sådana.

<p>In healthcare there is a rapid development towards introducing and implementing a wide range of information technology (IT) to aim for higher quality and more effective care. A common health information system (Cambio Cosmic) has been implemented in Landstinget Kronoberg. Clinical microsystems are the frontline units where staff and pa-tient meet. When the conditions in the microsystems are changed, it is interesting to de-scribe and analyse the consequences.</p><p>The purpose of this study is to describe how health care staff uses a health information sys-tem and how they experience its functionality in their patient work. Initially, a literature re-view about the use of health information system was undertaken, followed by a qualitative case study based on interviews about how healthcare staff describes their reality. In March 2007 general practitioners, district nurses and practical nurses at the health care center in Markaryd were interviewed. The results were analysed using a modified microsystem the-ory. The analysis showed that the health care staff in Markaryd used Cambio Cosmic for medical record, time planning, cash handling, laboratory examinations and results, and medications. Apart from Cosmic, they used several other information systems IT- or pa-perbased.</p><p>The staff experienced that Cosmic did support their patient work, but technical deficiencies impeded use. The staff required a more rapid system, integration of systems and more per-sonal adaptations. A common health information system was seen as a strength in the care process. Co-operation between staff and with other caregivers was facilitated and Cosmic contributed to a more efficient work pattern. The patients could receive improved service and information. In general, the staff thought that they had access to the right information for the care of the patient, but improvements were needed for access to information at the right point of time. Cosmic was not used to improve work at the health care center. The staff expressed a positive attitude towards working with and in Cosmic. Based on the re-sult, improvements at both micro- and macrosystems levels are recommended.</p> / <p>Inom sjukvården sker en snabb utveckling med att implementera allt mer informationstek-nik (IT) i syfte att höja kvalitet och effektivitet inom sjukvården. Ett gemensamt vårdin-formationsssystem (Cambio Cosmic) har införts i Landstinget Kronoberg. Den plats i vår-dens frontlinje där patienter och vårdpersonal möts är ett kliniskt microsystem. När förut-sättningarna ändras i ett system är det intressant att analysera och beskriva konsekvenserna.</p><p>Syftet med denna rapport är att beskriva hur vårdpersonal använder ett IT-baserat vårdin-formationssystem och hur de upplever att det fungerar i patientarbetet. En litteraturstudie gjordes om användning av vårdinformationssystem. En fallstudie med intervjuer användes med en kvalitativ ansats för att samla in data om hur vårdpersonalen beskriver sin verklig-het. I mars 2007 intervjuades distriktsläkare, distriktsköterskor och undersköterskor på vårdcentralen i Markaryd, totalt 6 intervjuer, två av varje kategori. Resultatet analyserades utifrån en modifierad microsystemsteori. Vårdpersonalen i Markaryd använde Cambio Cosmics moduler för vårddokumentation, tidbokning, kassafunktion, provtagning och lä-kemedel. Utöver Cosmic användes även flera andra IT-stöd och papperssystem i patientar-betet.</p><p>Vårdpersonalen upplever att Cosmic fungerar som stöd i patientarbetet, men att tekniska brister är ett hinder i användningen och de efterfrågade ett snabbare system, systemintegre-ring och mer personliga anpassningar. I vårdprocessen upplevdes tillgången till en lands-tingsgemensam journal som en styrka. Samverkan mellan vårdpersonal och med andra vårdgivare underlättades och Cosmic bidrog till ett effektivare arbetssätt. Patienten kunde ges en förbättrad service och information. Överlag ansåg vårdpersonalen att de hade till-gång till rätt information för patientens vård, men för att ha tillgång till information i rätt tid behövdes förbättringar. Cosmic användes inte i förbättringsarbete på vårdcentralen. Vårdpersonalen på Markaryds vårdcentral gav uttryck för en positiv inställning till arbetet i Cosmic. Utifrån resultatet rekommenderas förbättringar på både micro- och macrosys-temsnivå.</p>

In healthcare there is a rapid development towards introducing and implementing a wide range of information technology (IT) to aim for higher quality and more effective care. A common health information system (Cambio Cosmic) has been implemented in Landstinget Kronoberg. Clinical microsystems are the frontline units where staff and pa-tient meet. When the conditions in the microsystems are changed, it is interesting to de-scribe and analyse the consequences. The purpose of this study is to describe how health care staff uses a health information sys-tem and how they experience its functionality in their patient work. Initially, a literature re-view about the use of health information system was undertaken, followed by a qualitative case study based on interviews about how healthcare staff describes their reality. In March 2007 general practitioners, district nurses and practical nurses at the health care center in Markaryd were interviewed. The results were analysed using a modified microsystem the-ory. The analysis showed that the health care staff in Markaryd used Cambio Cosmic for medical record, time planning, cash handling, laboratory examinations and results, and medications. Apart from Cosmic, they used several other information systems IT- or pa-perbased. The staff experienced that Cosmic did support their patient work, but technical deficiencies impeded use. The staff required a more rapid system, integration of systems and more per-sonal adaptations. A common health information system was seen as a strength in the care process. Co-operation between staff and with other caregivers was facilitated and Cosmic contributed to a more efficient work pattern. The patients could receive improved service and information. In general, the staff thought that they had access to the right information for the care of the patient, but improvements were needed for access to information at the right point of time. Cosmic was not used to improve work at the health care center. The staff expressed a positive attitude towards working with and in Cosmic. Based on the re-sult, improvements at both micro- and macrosystems levels are recommended. / Inom sjukvården sker en snabb utveckling med att implementera allt mer informationstek-nik (IT) i syfte att höja kvalitet och effektivitet inom sjukvården. Ett gemensamt vårdin-formationsssystem (Cambio Cosmic) har införts i Landstinget Kronoberg. Den plats i vår-dens frontlinje där patienter och vårdpersonal möts är ett kliniskt microsystem. När förut-sättningarna ändras i ett system är det intressant att analysera och beskriva konsekvenserna. Syftet med denna rapport är att beskriva hur vårdpersonal använder ett IT-baserat vårdin-formationssystem och hur de upplever att det fungerar i patientarbetet. En litteraturstudie gjordes om användning av vårdinformationssystem. En fallstudie med intervjuer användes med en kvalitativ ansats för att samla in data om hur vårdpersonalen beskriver sin verklig-het. I mars 2007 intervjuades distriktsläkare, distriktsköterskor och undersköterskor på vårdcentralen i Markaryd, totalt 6 intervjuer, två av varje kategori. Resultatet analyserades utifrån en modifierad microsystemsteori. Vårdpersonalen i Markaryd använde Cambio Cosmics moduler för vårddokumentation, tidbokning, kassafunktion, provtagning och lä-kemedel. Utöver Cosmic användes även flera andra IT-stöd och papperssystem i patientar-betet. Vårdpersonalen upplever att Cosmic fungerar som stöd i patientarbetet, men att tekniska brister är ett hinder i användningen och de efterfrågade ett snabbare system, systemintegre-ring och mer personliga anpassningar. I vårdprocessen upplevdes tillgången till en lands-tingsgemensam journal som en styrka. Samverkan mellan vårdpersonal och med andra vårdgivare underlättades och Cosmic bidrog till ett effektivare arbetssätt. Patienten kunde ges en förbättrad service och information. Överlag ansåg vårdpersonalen att de hade till-gång till rätt information för patientens vård, men för att ha tillgång till information i rätt tid behövdes förbättringar. Cosmic användes inte i förbättringsarbete på vårdcentralen. Vårdpersonalen på Markaryds vårdcentral gav uttryck för en positiv inställning till arbetet i Cosmic. Utifrån resultatet rekommenderas förbättringar på både micro- och macrosys-temsnivå.

Bakgrund: I Sverige pågår för närvarande stora projekt för att utforma och införa framtidens vårdinformationssystem. Dessa system utvecklas för att effektivisera hälso- och sjukvårdens processer och IT-miljöer. Elektroniska patientjournalsystem är den mest använda typen av vårdinformationssystem. Andra exempel är system för prover och svar, patientadministration och läkemedelsförskrivning. Trots att vårdinformationssystem har visat sig kunna bidra till ökad patientsäkerhet och kvalitet har implementering av nya system i hälso- och sjukvården en historia av att ofta misslyckas. Enligt ramverket Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors (TPOM), påverkar ett antal områden hur väl implementering av vårdinformationssystem faller ut.  Sjuksköterskor är den största legitimerade yrkeskåren inom hälso- och sjukvård. De ansvarar för omvårdnaden av en individ och hela dennes situation vilket bidrar till att sjuksköterskor är de som använder vårdinformationssystem mest frekvent. För att bidra till lyckad utveckling, implementering och förvaltning av vårdinformationssystem behöver sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter med vårdinformationssystem och vårddokumentation beskrivas.   Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter med vårdinformationssystem och vårddokumentation utifrån tekniska, personliga, organisatoriska och samhälleliga områden.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio legitimerade sjuksköterskor från olika verksamheter. Analys av insamlad data skedde genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån huvudkategorierna i ramverket TPOM.  Resultat: Utmaningar och möjligheter inom områdena teknik, person, organisation och samhälle identifierades och beskrevs. Totalt tio subkategorier identifierades under huvudkategorierna. Respondenternas upplevelser av liknande utmaningar och möjligheter oavsett arbetsplats och vårdinformationssystem tyder på att resultatet kan appliceras och tas i beaktande vid utveckling, implementering och förvaltning oavsett vårdinformationssystem. / Background: Currently in Sweden, there are a number of ongoing extensive projects aiming towards development and adoption of futures’ health information technology (HIT). These systems are formed to make the processes and IT environment of health care more effective. Electronic health records are the most used type of health information technology. Other examples are systems for laboratory testing, patient administration and prescription of medications. Even though HIT has proven to contribute to effectiveness and quality of care, the implementations of such systems has a history of failing. According to the Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors framework (TPOM), a number of dimensions has an impact to determine the success of HIT implementation.  Nurses are the largest group of registered health care practitioners in Sweden. Nursing care include caring for the individual in whole, which leads to nurses extensive, and frequent use of HIT. To contribute to successful development, implementation and continuous management of HIT, nurses’ experiences of challenges and possibilities in HIT and documentation must be described further.  Aim: This study aims to describe nurses’ experiences of challenges and possibilities in Health information technology and documentation in the perspective of Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors.  Method: Qualitative, semistructured interviews was conducted with ten registered nurses coming from different types of care. Data was analyzed based on deductive approached qualitative content analysis, using the TPOM framework.  Results: Challenges and possibilites within technology, people, organizations and macroenvironmental domains were identified and described. A total of ten subcategories were identified. The respondendts experienced similar challenges and possibilites, regardless of workplace and health information technology. This implicates that the result of this study might be considered in development, implementation and management of HIT.

This thesis was one of the deliverables of StandIN. The purpose of StandIN was to propose a common framework including standards for technical interoperability. The goal of this thesis was to structure and analyze information about the knowledge- and adoption level of the standards among providers of healthcare information systems (HIS's). Moreover, it aimed to evaluate different aspect that might affect the adoption. The target group was providers of HIS's used in Swedish county councils and regions. The information was gathered through a survey and semi-structured interviews, and stored in an Excel database. From the database, Pivot tables and charts were created in order to show the knowledge- as well as adoption level of the different standards. The results were thereafter compared to theory about interoperability and standard adoption. It was clear that the knowledge level varied for the different standards. In addition, the adoption level was very low - except from CCOW and HL7 v2. Least adopted were domain-specific standards. The results also indicated a trend for only adopting parts of standards. Moreover, many providers stated that they performed specific integrations rather than followed common standards. This seemed to be due to the choice of standards being too wide, and the actual adoption not being consistent among the different providers. According to the providers, an introduction of a national framework based on uniform and consistent international standards was an awaited solution to the problem. A future extension of this thesis would be to perform a similar study involving the customers. The database could also be used to do clustered analyses of the adoption state in different county councils and regions. Moreover, it could be used to analyze the development of standard adoption over time. / Den här uppsatsen var ett utav delresultaten i StandIN, ett initiativ till att ta fram ett gemensamt ramverk med standarder för teknisk interoperabilitet. Den här uppsatsen syftade till att strukturera och analysera information om kunskaps- och tillämpningsnivån för de tilltänkta standarderna. Målgruppen var leverantörer av vårdinformationssystem som används i Sveriges landsting och regioner. Informationen samlades in genom en enkät samt semi-strukturerade intervjuer, och lagrades sedan i en Excel-databas. Pivot-tabeller och -diagram skapades för att visualisera kunskaps- och tillämpningsnivån, och resultaten jämfördes sedan med teori om interoperabilitet och standardtillämpning. Det var tydligt att kunskapsnivån skilde sig för de olika standarderna. Tillämpningsnivån var generellt sett väldigt låg, bortsett från CCOW och HL7 v2. Minst tillämpade var domänspecifika standarder. Det var också tydligt att centrala leverantörer inte tillämpade samma standarder, vilket troligtvis påverkar de kompletterande systemen. Många leverantörer gjorde snarare specifika integrationer, än följde gemensamma standarder. Anledningen var att valet av standarder var för brett, och att den faktiska tillämpningen av standarder inte var konsekvent mellan olika leverantörer. Enligt leverantörerna skulle ett nationellt ramverk med enhetliga och internationella standarder vara en efterlängtad lösning på problemet. En fortsättning på denna uppsats är att använda databasen till att göra klusteranalyser för tillämpningsnivån av standarder hos system i olika landsting och regioner. Databasen skulle också kunna användas till att analysera utvecklingen av kunskap och tillämpning över tid. / StandIN

The Vision for eHealth infers that Sweden should be best in the world to utilize the opportunities of the digitization by 2025. One of three particularly important areas of action to realize the vision is standardization of e.g. exchange of information. HL7 FHIR is a modern standard for interoperability within e-health. HL7 FHIR enables the exchange of information between different healthcare information systems in an easy way. The basic building blocks in HL7 FHIR are called resources. These represent healthcare entities of some kind, e.g. Patient, Medication, Care plan, and Device. A base set of resources should either together, or by themselves, be able to satisfy the most common use cases in healthcare. A set of rules about a resource's content is called a profile, which is used for defining extensions and constraints on a resource. Profiles can be used to customize the standard to everything from a small local use-case to characteristics common for a whole country, so-called national profiles. This master thesis project sought to investigate the opportunities and restrictions with HL7 FHIR profiling by mapping the outlook of e-health stakeholders in Sweden. The project conducted a mixed method approach. Surveys were sent out to regions, county councils and private caregivers and interviews were held with national stakeholders, industry suppliers, HL7 Sweden and subject experts. The qualitative data was processed through a thematic analysis and the quantitative data was processed through a descriptive analysis. The results showed that there were positive views on governing and maintaining HL7 FHIR and FHIR profiling on a national level and to the establishment of national FHIR profiles. However, questions remain on how it shold be done. Among caregivers there were in general positive attitudes towards HL7 FHIR as a standard for interoperability and towards a possible implementation. However, the implementation level was low and specific knowledge of HL7 FHIR profiles is yet needed. / Vision e-Hälsa 2025 innebär att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja möjligheterna med digitaliseringen år 2025. Ett av tre särskilt viktiga handlingsområden för att förverkliga visionen är standardisering, t.ex. av utbyte av information. HL7 FHIR är en modern standard för interoperabilitet inom e-hälsa och möjliggör utbyte av information mellan olika hälsoinformationssystem på ett enkelt sätt. De grundläggande byggstenarna i HL7 FHIR kallas resurser. Dessa representerar hälso- och sjukvårdsentiteter av något slag, t.ex. Patient, Medicin, Vårdplan och Apparat. En basuppsättning av resurser ska antingen tillsammans eller i sig själva kunna tillgodose de vanligaste användningsfallen inom hälso- och sjukvård. En uppsättning regler om en resurs innehåll kallas för profil och används för att definiera tillägg och begränsningar på en resurs. Profiler kan användas för att anpassa standarden till allt från ett litet lokalt användningsfall till egenskaper som är gemensamma för ett helt land, så kallade nationella profiler. Detta masterexamensarbete ämnade undersöka möjligheter och begränsningar med HL7 FHIR-profilering genom att kartlägga utsikterna för ehälso-aktörer i Sverige. I projektet genomfördes en mixad metodinriktning, i vilken enkäter skickades ut till regioner, landsting och privata vårdgivare och intervjuer hölls med nationella intressenter, leverantörer, HL7 Sverige och ämnesexperter. Kvalitativ data genomgick en tematisk analys och kvantitativ data genomgick en deskriptiv analys. Resultatet visade på en generellt positiv attityd gentemot ett framtagande och förvaltande av HL7 FHIR och FHIR-profiler på nationell nivå och införande av nationella FHIR-profiler. Däremot kvarstår frågor om hur det ska realiseras. Bland vårdgivare var det generellt positiva attityder gentemot HL7 FHIR som en standard för interoperabilitet och en eventuell implementation. Däremot var den generella implementationsnivån låg och ytterligare kunskap om HL7 FHIR-profiler behövs.

Bakgrund: Flera nordiska länder byter ut sina vårdinformationssystem då systemens livscykel är förbrukad. Detta leder till ett generationsskifte bland nordiska vårdinformationssystem. Inom hälso- och sjukvårdsorganisationer finns en förväntan om och ett behov av moderna vårdinformationssystem som passar för hälso- och sjukvårdens arbetsprocesser. Vårdpersonalens delaktighet i utvecklingen av framtidens vårdinformationssystem är avgörande för om förväntningarna kan uppfyllas. Syfte: Studien huvudsyfte är att undersöka vårdpersonalens upplevelser av delaktighet i utvecklingen av vårdinformationssystem utifrån tekniskt, socialt/ mänskligt, organisatoriskt och samhälleligt område. Material och metod: Data insamlades genom ett webbaserat frågeformulär med öppna och slutna frågor. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats utifrån områdena i Technology, People, Organizations, and Macroenvironmental factors (TPOM) ramverket. Respondenter i studien var journalförande personal verksamma i en finländsk hälso- och sjukvårdsorganisation. Sammanlagt deltog 101 respondenter i studien. Resultat: Med stöd av TPOM ramverket identifierades 2 områden och 6 underkategorier som påvisar vårdpersonalens upplevelser av utmaningar för delaktighet i utvecklingen av vårdinformationssystem. Vårdpersonalens upplevelser visar att Arbetsbelastning, Engagemang, Attityder och förväntningar, Utbildning och stöd, Kommunikation och Vision påverkar delaktigheten. Slutsats: På ett övergripande plan bidrar studien till att erinra att vårdpersonalens delaktighet spelar en avgörande roll för att utveckla vårdinformationssystem som passar för hälso- och sjukvårdens arbetssätt. Med utgångspunkt i vårdpersonalens upplevelser gällande utmaningar för delaktighet i utvecklingen av vårdinformationssystem belyser studien omständigheter som kan påverka hur framtidens vårdinformationssystem ser ut samt informationssystemens nivå av användbarhet. Förslag till framtida forskning är bland annat att undersöka vilken utbildning som skulle främja vårdpersonalens delaktighet i utveckling av vårdinformationssystem samt om den utbildningen kan införlivas i vårdpersonalens kärnkompetenser. / Background: Several Nordic countries are replacing their healthcare information systems when the life cycle of the systems has been exhausted. This leads to a generational shift among Nordic healthcare information systems. Within healthcare organizations, there is an expectation and a need for modern healthcare information systems that are suitable for healthcare work processes. The participation of healthcare professionals in the development of the healthcare information system of the future is crucial for whether expectations can be met. Aim: The main purpose of the study is to investigate health care professionals' experiences of participation in the development of health care information systems based on technical, social/human, organizational and societal areas. Method: Data was collected through a web-based questionnaire with open and closed questions. The collected data was analyzed with qualitative content analysis with a deductive approach based on the areas of the Technology, People, Organizations, and Macroenvironmental factors (TPOM) framework. Respondents in the study were record-keeping staff working in a Finnish health care organization. A total of 101 respondents participated in the study. Results: With the support of the TPOM framework, 2 areas and 6 subcategories were identified that demonstrate healthcare professionals' experiences of challenges for participation in the development of healthcare information systems. Healthcare professionals' experiences show that Workload, Commitment, Attitudes and expectations, Education and support, Communication and Vision affect participation. Conclusion: On an overall level, the study contributes to recalling that the participation of health care professionals plays a crucial role in developing health care information systems that are suitable for the health care system. Based on healthcare professionals' experiences regarding challenges for participation in the development of healthcare information systems, the study highlights circumstances that may affect how the healthcare information system of the future looks like and the level of usability of the information systems. Suggestions for future research include investigating what education would promote the participation of health care professionals in the development of health care information systems and whether that education can be incorporated into the core competencies of health care professionals.

The Swedish government and the Swedish Association of Local Authorities and Regions, cametogether on a vision that Sweden will be the most advanced country in offering opportunities fordigitalization and e-health by the year of 2025. Self-monitoring is one aspect that can digitizeworkflow in healthcare. This master thesis sought to investigate the opportunities and restrictions when implementingself-monitoring for heart failure patients in Swedish healthcare. Starting from the holisticperspective as an analysis of the clinician’s interest and the need for self-monitoring systemsby conducting a mixed method approach. Surveys were sent out to different county councilsin Sweden working with heart failure patients, and interviews were conducted withrepresentatives from primary care, specialist care, and advanced home health care. Secondly,interviews were conducted with stakeholders from the field of implementation in order togather qualitative results on the organizational, legal, and technical influencing factors,challenges, and requirements in Swedish healthcare. The qualitative data were processedthrough thematic analysis and the quantitative data was processed through descriptive analysis. The results gathered from clinicians consisted of three areas regarding functionality demandsin self-monitoring systems. The results gathered in the aspect of implementation consisted ofthree main organizational influencing aspects, three solution models from a legal perspective,as well as three aspects related in the field of technology and IT. / Sveriges regering och SKR gick samman om en vision om att Sverige ska vara det land somhar kommit längst med att erbjuda möjligheter till digitalisering av vård till år 2025. Egenmon-itorering är en aspekt som kan digitalisera arbetsflöden i vården. Detta masterarbete ämnade att undersöka möjligheter och begränsningar vid implementeringav egenmonitorering för hjärtsviktspatienter i svensk sjukvård. En mixad metodinriktninggenomfördes, som delades upp i två huvudsakliga delar. Första delen ämnade sig till kliniker,där enkäter skickades ut till olika landsting i Sverige som arbetar med hjärtsviktspatienter,samt intervjuer som genomfördes med representanter från primärvård, specialistvård ochavancerad hemsjukvård. Den första delen ämnade till att undersöka klinikers intresse ochbehov av egenmonitorering. Den andra delen bestod av intervjuer med ämnesexperter inomimplementation och digitalisera system för svensk sjukvård. Intervjuerna medimplementationsexperterna genererade kvalitativa resultat utifrån ett organisatoriskt, juridisktoch tekniskt perspektiv. Den kvalitativa datan bearbetades genom en tematisk analys och den kvantitativa datanbearbetades genom en deskriptiv analys. Resultaten som samlats in från kliniker bestod av treområden avseende funktionalitetskrav i egenmonitoreringssystem. Resultaten som samladesin gällande implementationen i svensk sjukvård bestod av tre huvudsakliga organisatoriskapåverkande aspekter, tre lösningsmodeller ur ett juridiskt perspektiv, samt tre aspekterrelaterade till teknik och IT.