The purpose of this study was to assess parental and medical staff perceptions of the implementation of family-centered care during the surgical process at a pediatric hospital. Both children and parents experience hospitalization as a stressful process often characterized by painful, frightening medical procedures, interactions with strangers, and a loss of control and decision-making abilities. Medical staff members can play a vital role in alleviating parental distress by providing clear and consistent communication, support, and collaboration with parents throughout their child’s hospital care and recovery. Therefore, this study specifically sought to examine parental and medical staff members’ perceptions of the provision and importance of three types of social support: informational, emotional, and instrumental. This study also sought to examine the relationship between parental perceived provision and importance of social support and parental perceived stress. Qualitative questions were utilized to gather additional information regarding parents’ and medical staff members’ experiences throughout the surgical process. The sample for this study included 117 parents of surgical patients and 51 medical staff members (nurses, surgeons, and anesthesiologists) at a pediatric hospital in the southwestern United States. The quantitative data were analyzed using Mann-Whitney U Tests, Kruskal-Wallis Tests, and correlational analysis. Qualitative data were examined to identify major themes that have supported and contrasted with the quantitative results. The findings of this study revealed statistically significant differences between the perceived provision and importance of social support types among participant groups. Results also indicated statistically significant associations between parental perceptions of the provision and importance of social support type and parental perceived stress. These significant findings serve to inform care for families during the surgical process and guide future research in this area. / text

No description available.

No description available.

Background: In Peru it is estimated that ten percent of the population suffers from a disability. Nursing in rehabilitation setting is when the nurse aims to maximize the quality of life for a patient suffering from disability or chronic disease. Aim: The aim is to describe nursing by care providers on a rehabilitation center in rural Peru. Method: The method in this thesis is observational study with ethnographic approach. The observations is performed on a rehabilitation center in rural Peru. Result: Two themes and four sub-themes were identified from the collected data. Nursing care with including sub-themes clinical investigation and family-centered care. Mobilization and independency with including sub themes improve the chance to mobilize and promote self-management. Conclusion: The Peruvian nursing care provided through a rehabilitation center in rural Peru shows that care providers are working with very basic equipment and limited instructions about how to maximize the patient outcome with very few recourses. Education methods are adjusted to their patient group to promote family centered care. Further research: Guidelines for rehabilitation nursing should be developed for settings without high technologized equipment as well as how to maximize the patient and family outcome through family centered care with limited resources. / Bakgrund: I Peru beräknas tio procent av befolkningen vara drabbad av ett funktionshinder. Rehabiliterings-omvårdnad syftar till att maximera livskvalitén för den patient som lider av ett handikapp eller en kronisk sjukdom. Syfte: Syftet är att beskriva vårdgivarens omvårdnad vid ett rehabiliteringscenter på Perus landsbygd. Metod: Metoden i denna studie är en observationsstudie med etnografisk ansats. Observationerna är utförda vid ett rehabiliteringscenter på Perus landsbygd. Resultat: Två teman och fyra sub-teman har identifierats utifrån insamlad data. Omvårdnad som inkluderar klinisk undersökning och familjecentrerad vård. Mobilisering och ökad självständighet som inkluderar ökad chans till mobilisering och främjande av egenvård. Slutsats: Den peruanska omvårdnaden som erbjuds vid ett rehabiliteringscenter på landsbygden i Peru visar att vårdgivare arbetar med väldigt basal utrustning samt begränsade instruktioner för att patienten ska kunna uppnå maximal funktion med få resurser. Undervisningsmetoder är anpassade till deras patientgrupp för att främja familje-centrerad omvårdnad. Vidare forskning: Riktlinjer för rehabiliteringsomvårdnad bör utvecklas avsett för en miljö utan högteknologisk utrustning samt beskriva hur patienter tillsammans med sin familj uppnår maximalt resultat med få resurser att tillgå.

Bakgrund: Hälsan hos barn med funktionsnedsättning är sämre än hos andra barn. Tillståndet påverkas av den familj som barnet lever i samt den omgivande miljön. Familjerna har många samarbetspartners i vård och omsorg och barnet kräver mer stöd och omvårdnad än barn i allmänhet behöver av sina föräldrar. Det är viktigt att hitta metoder som sänker påfrestningarna samt förebygger ohälsa i familjen. Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att beskriva föräldrars, barns och vårdgivares upplevelse av familjecentrerad omvårdnad, FCC, som riktar sig till familjer som har barn med funktionsnedsättning. Metod: Litteraturöversikt valdes som metod och baseras på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som analyserats. Resultat: FCC definieras i artiklarna i termer av kvalitét och tillgänglighet men även som att som förälder bli lyssnad på, få tillräckligt med tid, bli bemött med respekt, ha ett gemensamt beslutsfattande mellan föräldrar och professionella och att få information, vid behov anpassad. Genom flexibla arbetssätt som är anpassade efter barnet och familjens behov både inom sluten och öppen vård och inom habilitering, kan stress minska både i familj och hos vårdpersonal. Det finns dock grupper med funktionsnedsättning som uppfattar vården som lägre familjecentrerad än andra familjer. Slutsats: Hörnstenen i familjecentrerad omvårdnad är samarbete mellan vårdgivare och familj vilket främjas av att vårdgivare tar hänsyn till och respekterar familjens kultur och bakgrund. Artiklarna i studien visar på att familjecentrerad omvårdnad ger stöd för att vara en framgångsfaktor inom vården. FCC främjar barnets och familjens hälsa vilket gynnar samhällsekonomin på sikt. / Background: The health of children with disabilities is worse than other children. The state is influenced by the family that the child live in and the surrounding environment. The families have many partners in health care and the child needs more support and care than children in general need of their parents. It is important to find ways to reduce stress and prevent illness in the family. Purpose: The purpose of this study was to describe parents, children and healthcare experience of family-centered care, the FCC, which is aimed at families who have children with disabilities. Method: Literature review was elected as a method and is based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative approach analyzed. Results: The FCC defined in the Articles in terms of quality and availability, but also as a parent to be listened to, given enough time, be treated with respect, have a joint decision between parents and professionals and to get information, if necessary, adapted. Through flexible approaches that are tailored to the child and family's needs both in inpatient and outpatient care, and in rehabilitation, stress can reduce both the family and the health professionals. However, there are groups with disabilities who perceive health care as a less family-centered than other families. Conclusion: The cornerstone of family-centered care is the collaboration between caregivers and family, which is promoted by the health care provider will take into account and respect the family's culture and background. Articles in the study shows that family-centered care provides support to be a success factor in health care. FCC promotes child and family health, which benefits the economy in the long term.

Background: Every year, 480 families in Sweden are informed that their child is diagnosed with an incurable disease. Everyone involved is affected by the death of a child. When a familymember becomes incurably ill it affects the entire family. The family's commitment is vital in pediatric care, as the family is the child's greatest source of security. It is of great importance that the nurse who works in palliative care, has to be person oriented and family centered to meet the needs of the whole family. Aim: The aim of this study was to highlight parents’ experiences of having a child in palliative care. Method: A literature study based on 11 qualitative articles is performed. The analysis of these articles resulted in three main themes and seven sub themes. Results: Parents wanted, as far as possible, to be involved in their child’s care. They perceived a high quality of care when the care was provided with continuity and when a trustful relationship was created. A sense of security was experienced when the staff were compassionate and were able to take care of the whole family. The family also strived for a sense of normality in family life. Conclusion: Parents experienced that they were in an increased need of support from healthcare both during the palliative process but also after death. It was supportive and appreciated when the nurse encouraged the parents to take a more active role in their child’s care. / Syftet med detta examensarbete var att belysa föräldrars erfarenheter av vård av sitt palliativt sjuka barn. Barn som drabbas av en obotlig sjukdom och är i behov av vård som inte längre har ett botande syfte uppgår till en procent av den palliativa vården i Sverige. Palliativ vård av barn syftar till en vård som skall lindra symtom och skapa bästa möjliga förutsättningar för en god livskvalitet för barnet med en livsavgörande sjukdom. I examensarbetes resultat påvisades att familjen var betydelsefull och väsentlig i vården av det sjuka barnet och skulle ses som en enhet. Föräldrarna till ett döende barn gick igenom en känslomässig berg- och dalbana där känslor pendlade stundvis av optimism, hopp och perioder av ångest, skuld, stress, förlust och sorg upplevdes dagligen. Att ett barn dör är onaturligt och alla involverade påverkas av den betungande situationen. Sjuksköterskan möter ofta svårigheter i att stödja familjerna i sjukdomsprocessen av det sjuka barnet. Sorgen och kampen familjen går igenom i samband med deras barns sjukdomsprocess var genomgående i resultatet. Föräldrar beskrev sina erfarenheter av livet med det sjuka barnet som utmattande både fysiskt och psykiskt. Känslomässiga behov som föräldrarna upplevde var att känna tillit till och delaktighet i vården relaterat till barnets behandling och omvårdnadsåtgärder. Detta var faktorer som ledde till en ökad trygghet för familjen. Föräldrarna känner sitt barn bäst och har det fulla ansvaret för barnet och det var därför av yttersta vikt att sjuksköterskan hade förståelse för hur stöd och kommunikation kunde påverka föräldrarna till att fortsätta känna hopp och mening i en påfrestande livssituation. För att kunna belysa föräldrars erfarenheter har en kvalitativ litteraturstudie utförts i detta examensarbete där resultatet av 11 vetenskapliga artiklar har analyserats och nyckelfynden har skapat tre teman och sju underteman. Litteraturstudien beskriver två vårdvetenskapliga begrepp, lidande och hälsa, som är centrala i omvårdnad och är relevanta för syftet. I examensarbetes diskussionsdel lyfts diskussioner kring sjuksköterskans funktion i lindrandet av föräldrars lidande kring den förväntade och upplevda förlusten av sitt barn. Hinder som kan uppstå och förhindra att föräldrars förväntningar uppfylls, könsnormer och social hållbarhet lyfts också. Diskussionen behandlar begreppen familjecentrerad vård, hälsa och lidande som genomsyrar studien.

No description available.

No description available.

Family-Centered Care has been recognized as the best current model for delivering care to all patients, particularly pediatric patients and their families. Although the concepts of family-centered care are accepted in theory, studies show barriers in implementing the model in clinical practice. The major problems reported during pediatric hospitalizations include lack of communication, lack of information and guidance, lack of clearly defined roles and expectations, lack of support for parents' psychosocial needs, disregard for parents' prior experience and concerns, stereotyping of parents by nurses, unfair expectations placed on parents, and the use of parents as unpaid caregivers. This thesis provides a comprehensive review of research literature regarding the barriers associated with implementing family-centered care. Studies included perspectives of parents, nurses, and health care professionals and the themes identified were used to make recommendations for clinical practice, nursing education, and future research

Bakgrund: Specialistsjuksköterskans uppgifter på en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) är att vårda barn och det innefattar även att vårda barn i livets slutskede. Av de barn som vårdas på en barnintensivavdelning avlider cirka två procent. Att vårda barn och familjen i en situation där fortsatt vård och överlevnad för barnet är utsiktslöst är en tung och ansvarsfull uppgift. Syfte: Studiens syfte var att belysa specialistsjuksköterskors upplevelser av att ha vårdat ett barn vid livets slutskede på en BIVA. Metod: Som datasamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer med sju specialistutbildade sjuksköterskor. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide bestående av en huvudfråga och därefter följdfrågor. Data bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys med en beskrivande ansats. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och tio subkategorier. De tre kategorierna var följande: Att känna sig trygg och erfaren i att vårda ett döende barn, familjen i fokus samt upplevelsen av stöd och strategier i det komplexa vårdandet. Diskussion: Trots att upplevelsen av att vårda barn i livets slut är en tung och känslomässig uppgift ansåg samtliga informanter det som en ansvarsfull och positiv uppgift där de kunde göra föräldrarnas sista stund med sina barn till ett fint och ljust minne. / One of the caring tasks that specialist nurses, working in the (PICU) perform, and have to face in the daily profession is to care for children who are facing the end of life in Sweden. Approximately two percent of all the children being cared for in the PICU dies. To care for children and their families when further treatment is futile is a heavy surrounding life and death. The goal of this study was to investigate the experiences of specialist nurses caring for children at the end of life. Qualitative content analyze were used as a method. Seven semi-structured interviews, with a descriptive approach, were transcribed to condensed meanings. Finally, the meaning was coded into ten subcategories within three main categories. Conclusion of this study indicated that pediatric intensive care nurses indicated their work heavy emotionally. The nurses play a vital role to the family´s final time whit their children. It is in the hands of the nurses to support and make the final time as valuable and beautiful as possible for the family.