Thesis (M.F.A.)--West Virginia University, 2003. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains iv, 12 p. : ill. (some col.) Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 4).

De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och känslomässiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). Nästan alla spel görs i färg, vilket gör färg till en ständigt närvarande faktor i spelet och spelkaraktärers uttryck. Färg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blått kan förstärka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att färg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktär till spelaren. Genom att använda färgers associationsfaktorer inom generella färgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktär innan spelaren hunnit interagera med den. Katherine Isbister (2006) skriver att genom användandet av stereotypiska rörelsemönster kan spelkaraktärens syfte eller attityd snabbt förmedlas till spelaren. Både färg och kroppsspråk kan uppfattas som nyckelkomponenter i gestaltandet av en spelkaraktär, då de båda kan ha inflytande på hur spelaren tolkar spelkaraktären och vad spelaren kommer att förvänta sig av den. Syftet med detta arbete är att studera färgs inverkan på graden av uppfattad makt och dominans från spelkaraktärer hos spelare. Hur dominans uttrycks kan variera kulturer emellan, precis som associationer till olika färger. Därför har arbetet begränsats till västerländsk kultur. NCS, Natural Color System är ett i Europa etablerat system som kategoriserar färg genom att jämföra dem med de kromatiska varianterna av gult, grönt, blått och rött, samt i vilken mängd akromatisk svart och vitt förekommer i blandningen. NCS ligger som grund för vilka färger som valdes att studera i undersökningen.

Although fictional stories are not always an accurate source of information about the world, research has suggested that readers encode information from such stories in a manner that allows it to be freely retrieved and used in later situations. The present study compared readers’ use of novel information from realistic and fantasy fiction to examine whether this apparent lack of compartmentalization stems from readers’ assumption that fictional stories accurately portray reality. In an adaptation of Marsh, Meade, and Roediger’s (2003) paradigm, 259 adult United States residents read a realistic or fantasy story containing a series of obscure facts and then answered a purportedly unrelated set of questions that asked about these facts. Participants’ processing of novel story information differed by genre, such that participants who read a fantasy story were less likely to use information from the story on the subsequent test than participants who read a realistic story. Although this effect was not explained by participants’ trust in the source genre’s veracity, participants’ confidence in answers attributed solely to the experimental story suggested that there was a component of post-retrieval evaluation based on perceptions of the source genre. Together, these results suggest that readers’ processing of information from realistic and fantasy fiction differs, such that readers may be partly protected from using potentially inaccurate information from fantasy stories in later situations. However, the precise point in the process of encoding, retrieval, and application where these differences arise, and their implications for readers’ acquisition of misinformation, remains to be specified.

This study is about how the research of monsters and contemporary artists who create monster-related work can help create monsters from my own imagination using the process of synthesis. In it I discuss how the monsters I created in my artwork tell a story. I also talk about how this study can be used to relate art to other fields of study such as English and History, and the idea of Visual Culture.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 1996. / Vita. Includes bibliographical references (leaves [210]-215).

Thesis (Ph.D.)--University of Alberta, 2009. / Title from PDF file main screen (viewed on Sept. 9, 2009). "A thesis submitted to the Faculty of Graduate Studies and Research in partial fulfillment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy, Department of Computing Science, University of Alberta." Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--University of California, Santa Cruz, 1997. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 136-147).

Thesis (Ph. D.)--University of California, Santa Cruz, 1995. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 238-257).

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1970. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--La Crosse, 2002. / Includes bibliographical references.