Bakgrund: Från växtriket och örten Artemisia annua har antimalarialäkemedlen artemisinin och dess derivat kunnat framställas. Många rankar dessa läkemedel som de effektivaste vapnen som finns i kampen mot malaria idag. Malaria är en sjukdom som varje år skördar en miljon människors liv och orsakar stort lidande för oerhört många människor. Syftet med detta arbete är att besvara frågan hur effektiva artemisinin och dess derivat är vid okomplicerad falciparum malaria samt att belysa problematiken som behandling med artemisininer kan tänkas innebära vad gäller resistens och förekomst av falska läkemedelskopior. Metoder: Projektet utgjordes av en litteraturstudie där forskning som utvärderar effekt av olika antimalarialäkemedel studerades. Utvärderingen av effekten och studieupplägget skulle vara enligt WHO:s riktlinjer och effektmåttet ACPR (adequate clinical and parasitological response), vilket innebär andelen patienter som var botade både kliniskt och parasitologiskt efter en uppföljning på 28 dagar. Den form av malaria som studerades var okomplicerad malaria orsakad av Plasmodium falciparum. Studier med både barn och vuxna patienter i Afrika och i Asien inkluderades. Resultat: Artemisinin och dess derivat uppvisar värden på genotypjusterad ACPR som ligger på 76% och högre. I de flesta fall ligger värdet över 90 %. Motsvarande värde för läkemedel som ej innehåller artemisinin är som lägst 54%, men även här ligger talen ofta högre. Inga tydliga skillnader mellan de olika läkemedlen innehållande artemisinin och dess olika derivat kunde påvisas. Geografiska skillnader i behandlingsresultat kan ses i flera studier. Resistens för artemisinininnehållande läkemedel har påvisats i Kambodja. Förfalskade läkemedel förekommer i både Afrika och Asien. Slutsatser: Artemisinin och dess derivat har mycket god effekt när det gäller att behandla okomplicerad falciparum malaria i både Asien och Afrika. I delar av världen där resistens ej råder mot äldre malarialäkemedel har dessa lika god effekt som artemisinin och dess derivat. För att att få bästa effekt av artemisinin och dess derivat är det viktigt att ha kunskap kring hur de bäst används. Monoterapi bör inte ske alls både för att få ut bästa effekt och för att minska risken för resistensutveckling. Anpassningar av behandling måste ske utifrån läget i det aktuella området. Studier visar att falska läkemedelskopior förekommer och orsaken till detta finns nog delvis i det faktum att artemisinin och dess derivat fortfarande hör till de dyraste malarialäkemedlen.

HPV är en grupp av över 100 olika virustyper varav 40 kan infektera könsorganen. Dessa virus orsakar den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige och även i övriga världen. Personer med kvarstående HPV-infektion har en ökad risk att på sikt få cellförändringar och cancer, framför allt livmoderhalscancer. HPV-typ 16 och 18 är de typer som oftast orsakar livmoderhalscancer (omkring 70 % av fallen). Införandet av program för regelbundna gynekologiska cellprovskontroller har under de senaste 40 åren minskat insjuknandet i livmoderhalscancer med drygt 60 procent i Sverige. Dessutom bidrar vaccination mot HPV-infektionerna, vilket ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet sedan den 1 januari 2010, till att förebygga livmoderhals­cancer.  Det finns idag två vacciner som skyddar mot HPV- infektion. Båda dessa vacciner är riktade mot HPV 16 och 18. Det ena vaccinet, Gardasil, ger även skydd mot kondylom som orsakas av HPV- typ 6 och 11 och det andra, Cervarix, ger ett visst skydd mot några andra HPV-typer som kan orsaka cancer i livmoderhalsen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket av vaccinerna Gardasil eller Cervarix  som är mest effektivt, vilket mäts som halten vaccinspecifika antikroppar. Immunogeniciteten av en eller två doser av vaccinen gentemot tre doser har också undersökts och dessutom har effekten av alternativa doseringsschema i förhållande till standarddoseringsschema undersökts för både Cervarix och Gardasil.   Arbetet är en litteraturstudie omfattande sex studier över effekter av Gardasil och Cervarix. I två av artiklarna jämfördes vaccinen med varandra, medan resterade fyra behandlades skillnaden mellan tre kontra två doser och hur alternativa scheman för HPV-vaccinen fungerar jämfört med avsedda vaccinationsscheman. De båda profylaktiska vaccinerna, Cervarix (HPV-16/18 vaccinet) och Gardasil (HPV-6/11/16/18 vaccinet), mot HPV är effektiva och tolereras väl. Cervarix-vaccinet har dock generellt högre immunogenicitet än Gardasil och var signifikant bättre i alla åldersgrupper (p <0,0001). Vid studier av olika doseringsscheman, visar det sig att den tredje vaccindosen kan administreras när som helst mellan månad 6 och 12 efter den första dosen för båda vaccinen. Den andra dosen av Gardasil kan administreras enligt standardschemat, dvs vid månad 2 eller enligt alternativt schema vid månad  3 eller månad  6.  Det går utmärkt att bortse från den tredje dosen av Cervarix eftersom två-dos alternativet är mycket effektivt för att förebygga infektioner orsakade av HPV 16 och 18. Data tyder på att samma gäller för Gardasil, men inga studier har utförts specifikt för att jämföra tre kontra två doser av detta vaccin. Flexiblare doseringsschema med 2-dos-regim kan minimera kostnaderna, öka möjligheterna för fler att vaccineras och minska frekvensen av livmoderhalscancer.

Akne är en hudsjukdom som förekommer främst hos tonåringar. Ungefär en tredjedel har så uttalade besvär att behandling krävs. Behandling av akne rekommenderas efter svårighetsgrad av hudsjukdomen. Vid svår akne används läkemedlet Roaccutan (isotretinoin). Det har visat sig vara ett mycket potent läkemedel mot akne, men orsakar ofta biverkningar. Roaccutan är teratogent och det har även dykt upp en del rapporter som antyder samband mellan Roaccutan och psykiska reaktioner såsom depression och självmordstankar. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka om behandling med Roaccutan kan orsaka psykiatriska symptom och leda till självmord. En sökning i databasen PubMed gjordes för att hitta sex väsentliga studier. De flesta studier som har granskats i detta arbete tyder på att det inte finns något samband mellan Roaccutanbehandling och psykiatriska symptom såsom ångest, depression och självmordstankar. Det verkade snarare som att aknebesvären påverkar patienternas livskvalitet negativt. För att frågeställningen ska kunna besvaras med säkerhet krävs mer forskning kring ämnet, framförallt hur Akne är en hudsjukdom som förekommer främst hos tonåringar. Ungefär en tredjedel har så uttalade besvär att behandling krävs. Behandling av akne rekommenderas efter svårighetsgrad av hudsjukdomen. Vid svår akne används läkemedlet Roaccutan (isotretinoin). Det har visat sig vara ett mycket potent läkemedel mot akne, men orsakar ofta biverkningar. Roaccutan är teratogent och det har även dykt upp en del rapporter som antyder samband mellan Roaccutan och psykiska reaktioner såsom depression och självmordstankar. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka om behandling med Roaccutan kan orsaka psykiatriska symptom och leda till självmord. En sökning i databasen PubMed gjordes för att hitta sex väsentliga studier. De flesta studier som har granskats i detta arbete tyder på att det inte finns något samband mellan Roaccutanbehandling och psykiatriska symptom såsom ångest, depression och självmordstankar. Det verkade snarare som att aknebesvären påverkar patienternas livskvalitet negativt. För att frågeställningen ska kunna besvaras med säkerhet krävs mer forskning kring ämnet, framförallt hur Akne är en hudsjukdom som förekommer främst hos tonåringar. Ungefär en tredjedel har så uttalade besvär att behandling krävs. Behandling av akne rekommenderas efter svårighetsgrad av hudsjukdomen. Vid svår akne används läkemedlet Roaccutan (isotretinoin). Det har visat sig vara ett mycket potent läkemedel mot akne, men orsakar ofta biverkningar. Roaccutan är teratogent och det har även dykt upp en del rapporter som antyder samband mellan Roaccutan och psykiska reaktioner såsom depression och självmordstankar. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka om behandling med Roaccutan kan orsaka psykiatriska symptom och leda till självmord. En sökning i databasen PubMed gjordes för att hitta sex väsentliga studier. De flesta studier som har granskats i detta arbete tyder på att det inte finns något samband mellan Roaccutanbehandling och psykiatriska symptom såsom ångest, depression och självmordstankar. Det verkade snarare som att aknebesvären påverkar patienternas livskvalitet negativt. För att frågeställningen ska kunna besvaras med säkerhet krävs mer forskning kring ämnet, framförallt hur de biologiska aktiviteterna i kroppen påverkas av läkemedlet.

Bakgrund: Autism är ett medfött funktionshinder som innebär symtom inom tre huvudområden; bristande social förmåga,kommunikationssvårigheter och upprepade stereotypa rörelser. Idag saknas effektiv behandling för dessa komplexa symtom, något som förbryllar forskarna. Oxytocin är ett neurohormon i kroppen som påverkar våra relationer till andra människor på olika sätt, hur väl vi knyter an, litar på och förhåller oss till andra. Studier som testat oxytocinets effekter på olika sociala beteenden har väckt intresse för huruvida oxytocin kan vara användbart för behandling av autism. Syfte: att med hjälp av randomiserade kliniska studier undersöka på vilket sätt oxytocin kan vara användbart för behandling av autism. Resultat: Oxytocin hade goda effekter på de olika autistiska symtom som det i studierna testades förså som repetitiva beteendemönster, förmåga att läsa av känslor hos andra, förmåga att uppfatta känslomässigt innehåll i tal och påverkan på det sociala beteendet. Dessutom fann man i en studie att barn med autism generellt hade lägre halt oxytocin i blodet än friska barn i samma ålder och att det förekom avvikelser i hur halten oxytocin hängde samman med olika färdigheter. Slutsats: Det som är intressant för behandling av autism är oxytocinets förmåga att både stärka det sociala engagemanget och samtidigt dämpa de repetitiva beteendena. Dock verkar det inte vara så enkelt som att oxytocin ensamt ligger bakom hela orsaken och att låg halt oxytocin inte alltid är associerat med autism. En egen spekulation om möjlig orsak till autism är att det skulle kunna vara en form av oxytocinresistens inblandad som innebär att receptorerna inte fungerar normalt och således kan inte effekten medieras på ett adekvat sätt. Produktionen ökar därför som kompensation men utan att för den skull öka effekten. Det är viktigt att komma ihåg att oxytocin ingår i ett komplext system som arbetar tätt tillsammans med ett stort antal olika signalsubstanser. Resultat från forskningen visar dock att oxytocin onekligen verkar spela en viktig roll i etnologin bakom autism vilket gör den intressant för framtiden.

Att känna sig ledsen, olycklig och nedstämd ibland är helt naturligt. För att nedstämdheten ska kallas depression ur medicinsk synvinkel krävs att man dagligen under minst två veckor känner sig nedstämd och upplever minskad glädje och intresse för vanliga aktiviteter. I dag behandlas depression med kognitiv terapi eller medicinering. Några exempel på läkemedelsgrupper är Monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare), Tricykliska antidepressiva (TCA) och Selektiva Serotoninåterupptagshämmare (SSRI). SSRI-läkemedlen verkar genom att hämma återupptaget av serotonin i CNS-neuronen. Några av de vanligaste preparaten är Sertralin, Fluoxetin, Paroxetin och Citalopram. Preparaten används som förstahandspreparat för mildare form av depression hos vuxna och ungdomar. Dock kan läkemedlen ge biverkningar i form av illamående, muntorrhet, huvudvärk, sömnstörning, ångest och sexuell dysfunktion. Biverkningsbilden skiljer sig något mellan de olika SSRI-preparaten. Syftet med detta arbete är att uppmärksamma den problematik, som ses i samband med utsättning av SSRI hos patienter som blivit diagnostiserade med depression. Detta arbete är baserat på vetenskapliga artiklar tagna från databasen PubMed och Google Scholar. MeSH. termen som användes under sökning var " SSRI AND discontinuation AND withdrawal". Inklusionskriterierna var att studien skulle vara skriven på engelska, vara baserad på människor och att studien skulle belysa problematiken med utsättning av SSRI preparat. Utifrån de studier som användes framkom att det finns problem kring utsättning av SSRI, men också att det finns en variation mellan de olika SSRI preparaten. Vidare kunde bevisas att nedtrappning under en längre period minskade utsättningssymptomen jämfört med tvärt avbrott. Slutsatsen av detta arbete är att tvärt avbrott med SSRI preparat ger utsättningssymptom. Utsättningssymptomen är icke dosberoende och skiljer sig mellan de olika SSRI preparaten. Minst besvär fås av preparat med lång halveringstid som t.ex. fluoxetin. Även nedtrappning under längre period har visats minska utsättningssymptomen.

During the last decades, the production enterprises have gone through a strong global change in terms of shorter product life cycles, fluctuations in the order income and increased demand of customized products. Basically, a company needs to develop appealing products in terms of cost and quality that are brought to the market in timely manner. As many studies show that over 70% of the total life cycle cost of a product is determined at the early design stage, this thesis work are focused on analyzing how the total cost of robot families can be affected in the early design stage through changing the component commonality level. More specifically, a cost estimation model in excel has been built to see how the total costs of robot family IRB 6640 are affected when choosing different gears for joints one, two and three. Also, a more general analysis has been done where it is investigated how ABB can take benefit of a product configuration system integrated with a robot platform and cost estimation model.The result of this study shows that the traditional opinion on “higher commonality means lower costs” is not applicable in all cases. For instance, considering the commonality of gears within a robot family, the optimal solution out of a cost perspective do no longer exists at the highest commonality possible but at a slightly lower commonality level, lying between 0,7<CI<0,9 using the measurement commonality index (CI). This is because the gears tend to be over dimensioned, and thereby more expensive for certain joints when commonality increases. The analysis also shows that fix and variable costs are not linear to each other, which complicates the situation when trying to describe the change of total costs with one commonality index. Consequently, two different commonality indices are needed: CI to describe the fix costs and CIC (component part commonality index) to describe the variable costs.

No description available.

No description available.

No description available.

Inledning Familjär amyloidos med polyneuropati (FAP) är en genetisk sjukdom som påverkar deperifera nerverna i kroppen. FAP utbryter pga. en mutation i TTR-genen som kodar förtransthyretin (TTR). Den vanligaste TTR-mutationen heter Val30Met. TTR har entetrametrisk struktur, men när TTR-genen är muterad kommer denna tetramer att brytas upp. Till följd av att tetrameren faller sönder, bildas en onormal substans som heter amyloid. Amyloid lagras i kroppens perifera nerver och orsakar skada. Idag finns två etableradebehandlingar: Levertransplantation och behandling med substansen tafamidis. Idag forskasdet på en ny behandling med substansen diflunisal. Diflunisal är ett NSAID och finns inte på marknaden i Sverige. Syfte Syftet med denna litteratur studie är att undersöka hur familjär amyloidos medpolyneuropati behandlas idag. Frågeställningarna är följande: Hur effektiv är levertransplantation vid familjär amyloidos med polyneuropati? Hur effektiv är tafamidis vid familjär amyloidos med polyneuropati? Har behandling med diflunisal någon effekt motFAP? Vilken verkningsmekanism har diflunisal mot FAP? Metod En litteraturstudie gjordes för att få svar på frågeställningarna. Åtta originalartiklar hittades i databasen PubMed. Filter “Clinical trial” , “human” och “5 years” användes för att begränsa antalet träffar. Sökningar gjordes också i web of science där en originalartikel hittades. Tre hemsidor hittades med hjälp av sökord på Google.se, som användes till inledningen. Resultat Kaplan-Meiers analys användes i tre av studierna för att mäta överlevnadsgraden hos patienter med FAP som genomgått en levertransplantation (LTx). Kontrollgrupper togs medför att jämföra med LTx grupperna. En betydligt högre överlevnadsgrad kunde ses i en LTxgrupp jämfört med en kontrollgrupp. Patienter som genomgått en levertransplantation i sendebut (≥50år) har en lägre överlevnadsgrad än patienter som fått sjukdomen tidigt. Studierna som mätt tafamidis effekt vid FAP visade på en minskad neurologisk försämring, bevarande av funktionen hos små- och stora fibrer samt bevarad quality of life (QOL). Behandling med tafamidis hos patienter som har en sen debut av sjukdomen och en mer avancerad sjukdomsbild gav ej någon effekt. Patienter som fick diflunisal jämfört med placebo i 2 år, visade en minskad progression av neurologisk försämring. De hade även en bevarad livskvalitet. Diflunisal binder till T4 på TTR tetramern. Uppbundit TTR stabiliserasoch kommer inte att brytas upp och starta amyloidgenesen. Diskussion/slutsats Levertransplantation är en bra behandlingsmetod då stora skillnader kan ses mellan LTxgrupper och kontrollgrupper. Tafamidis ger bättre effekt vid FAP än diflunisal och tafamidishar färre biverkningar. Både tafamidis och diflunisal kan stabilisera TTR tetramerer, men iolika grad. Tafamidis kunde stabilisera en högre grad (%) tetramerer. Slutsatsen avresultaten från de beskrivna studierna i detta arbete blir att det är tveksamt att ta in diflunisalsom behandling mot FAP eftersom andra behandlingsmetoder är bättre.