Syfte: Studiens övergripande syfte var att bygga vidare på tidigare forskning genom att undersöka och studera hur indiska värdlandsmedborgarna (dvs. Host Country Nationals (HCN)) ser på svenska manliga och kvinnliga expats och hur deras uppfattningar påverkar utgruppskategorisering. Detta gjordes genom att testa Varma et al. (2011) modell för självkategorisering och om den var tillämplig även under andra kulturella betingelser än de som redan ingår i deras modell. Metod: Data inhämtades från 145 respondenter från två svenska multinationella organisationer (dvs. Multinational Enterprises (MNE)) belägna i södra Indien. Respondenterna svarade på en enkät som hade antingen en manlig eller kvinnlig profil, där de fick besvara påståenden om hur de skulle uppfatta expats och i vilken utsträckning de skulle vara villiga att ge den hypotetiska expat rollinformation och socialt stöd. Enkäten var utformad av Professor Varma och distribuerades till företag 1 som en webb-enkät och till företag 2 delade vi personligen ut enkäterna i Bangalore. Vi fick även möjligheten att samtala med expats på plats vilket gjordes för att få en djupare förståelse för våra resultat.  Resultat och slutsats: Som förutspåddes var kollektivism, etnocentrism, anpassning och lika värderingar negativt relaterade till utgruppskategorisering. Vidare var utgruppskategorisering negativt relaterat till socialt stöd och rollinformation. Däremot fann vi ett intressant fynd där indiska HCN inte skiljer mellan könen när det kommer till deras uppfattningar och utgruppskategorisering av expats.  Förslag till fortsatt forskning: Forskning bör undersöka hur HCN uppfattar sina indiska kvinnliga medarbetare jämfört med svenska kvinnliga medarbetare. För att vidare utforska om nationalitet går före kön i Indien. Vidare anser vi att fler kvalitativa studier bör göras kring HCN för att ta reda på om det finns ytterligare variabler som är med och påverkar HCNs kategorisering av expats. Uppsatsens bidrag: Denna studie utvidgar den befintliga litteraturen kring kvinnliga expats samt hittat en ny variabel, anpassning, som är med och förklarar utgruppskategoriseringen. / Purpose: This study's overall aim is to build on recent research, by examining and investigate the Indian host country nationals (HCN) perception on Swedish male and female expats and how their beliefs affects outgroup categorization. This is done by testing Varma et al. (2011) model for self -categorization and if it is applicable in other cultural condition than those already included in their model Method: Data were collected from 145 respondents from two Swedish Multinational Enterprises (MNE) located in Southern India. Respondents answered a questionnaire that had either a male or female profile, where they had to answer assertion about how they would perceive the expat and to what extent they would be willing to give the hypothetical expat role information and social support. The questionnaire was designed by Professor Varma and was distributed to company 1 through a web survey and was handed out in person to company 2 in Bangalore. We also had the opportunity to talk with the expats in Bangalore which was done to get a deeper understanding of our results. Results and Conclusion: As we predicted collectivism, ethnocentrism, adjustment and similar values was negatively related to outgroup categorization. Furthermore, the outgroup categorization was negatively related to social support and role information. However, an interesting finding where that Indian HCN does not distinguish between the sexes when it comes to their perceptions and outgroup categorization of expats. Suggestions for future research: Research should examine how HCN perceive their Indian female employees compared with Swedish female employees. To further explore if the nationality comes before gender in India. Furthermore, we believe that more qualitative studies should be done about the HCN to find out if there are additional variables that influence HCNs categorization of expats. Orginality/value: This study extends the existing literature on female expats and we found a new variable, adjustment, which influence the outgroup categorization.

In today’s globalized world leaving one’s country of origin to move abroad has become more common,which often results in families and loved ones living apart from each other. This qualitative study aimsto explore professional women’s experiences of living abroad and their ways of coping with being awayfrom their loved ones. The study relies on theoretical concepts and prior research on transnationalfamilies, the sense of home and identity, guilt and coping strategies when longing for loved ones. Inaddition, the current context of the COVID-19 pandemic and its implications for travel has also beentaken into account. The primary data for thisstudy is based on ten semi-structured interviews with womenthat have been living and working or studying in Sweden for over a year, with loved ones abroad. Thedata is analyzed by a relational and partly narrative analysis and the study has been done from a feministperspective. The results show that moving abroad has impacted individual relationships with loved ones.Our participants expressed longing for physical co-presence with their loved ones, although they weremostly satisfied with their current situation. As our interviews showed, COVID-19 has not significantlyaffected their relationships with loved ones abroad, since the women have already been living apart -some of them quite long distances. In addition to the results the discussion will focus on key issuesencountered during the study, its limitations, strengths and suggestions for further research. / I denna globaliserade värld har det blivit mer vanligt att lämna sitt hemland och flytta utomlands, ochdärmed inte bo nära sina nära och kära. Syftet med denna kvalitativa studie är att få en djupare förståelseför kvinnor som bor i ett annat land än deras nära och kära och hur de hanterar det. Studien är baserad påteoretiska koncept och tidigare forskning om transnationella familjer, flyttens inverkan på identiteten ochatt känna sig hemma, skulden av att bo på avstånd och strategier för att klara av att ha sina nära och kärapå avstånd. Detta sätts i perspektivet till den rådande COVID-19 pandemin och de begränsningar, inombland annat resande, som det innebär. Studiens primärdata baseras på tio semistrukturerade intervjuermed kvinnor som bott och jobbat eller studerat i Sverige i minst ett år och har sina nära och kärautomlands. En relationell analysmetod kombineras med narrativ analys och studien har en feministiskutgångspunkt. Resultatet visar att kvinnornas flytt utomlands har påverkat deras relationer med nära ochkära. Deltagarna i studien uttryckte en längtan efter fysisk samvaro med nära och kära i deras hemländer,men ansåg sig mestadels nöjda med deras rådande situation. Det framkom i våra intervjuer att COVID19 pandemin inte hade någon större inverkan på kvinnornas relationer med nära och kära, då de redanbefann sig på ett längre geografiskt avstånd. Utöver resultatet lyfter diskussionen viktiga frågor sompåträffades under studien, styrkor och svagheter samt förslag på vidare forskning.