This study started with my interest in drama pedagogy practices. The aim is to investigate the teacher's conceptions of children's play and learning activities in drama pedagogy practices. Basically drama pedagogy means children and teachers creating play worlds together, usually based on various literary works, where they portray and play. Previous research shows that drama pedagogy as a method can enrich and develop children's play. Also, drama can be important for children's linguistic, social and aesthetic development. In this study, overall three interviews and two observations at different occasions was carried out. By using a phenomenographic approach, similarities and differences in teacher's conceptions were revealed. This resulted in three different categories of description; influence, emotion and togetherness in play and learning. The categories of description show that in preschool teacher's conceptions of play and learning their awareness is directed at how they base their plannning in preschool's curriculm. At the same time they have children's interests as guidelines, and let their questions and plays take a great place in the outcome of the activities. Another assumption is that emotion became prominent in the conceptions, both in the preschool teachers' own relationships to playing and portraying, but also in playing and designing with the children. / Den här studien startade i min förundran över gestaltande lekpedagogiskt arbetssätt. Studiens syfte är att undersöka pedagogers uppfattningar av barns lek och lärande i verksamheter där de arbetar med gestaltande lekpedagogik. Ett gestaltande lekpedagogiskt arbetssätt innebär sammanfattningsvis att barn och pedagoger skapar lekvärldar tillsammans, oftast utifrån litteratur, där de gestaltar och leker. Tidigare forskning visar att arbetssättet kan berika och utveckla barns lek. Dramat visas även ha betydelse för barns språkliga, sociala och estetiska utveckling. I den här studien utfördes totalt tre intervjuer och observationer vid två olika tillfällen. Utifrån en fenomenografisk ansats undersöktes likheter och olikheter i pedagogernas uppfattningar. Detta resulterade i tre olika beskrivningskategorier som var framträdande i producerad data; inflytande-, emotioner- och helhet i lek och lärande. Det beskrivningskategorierna visar är att i pedagogernas uppfattningar om lek och lärande uppmärksammas hur pedagogen tar grund i förskolans läroplan då de planerar. Samtidigt låter de barns intressen, frågor och lek vara med och styra mycket i verksamhetens utformning. En annan utgångspunkt i uppfattningarna är att pedagogernas uppmärksamhet riktas mot emotioner. Både i pedagogens eget förhållande till lek och gestaltning, men också i lek och gestaltning med barnen.