Jordens befolkning förväntas ha överstigit 9 miljarder till 2050, vilket leder till en ökning av matbehov med 70%. Ungefär en tredjedel av all producerad mat slängs idag, speciellt grönsaker, bröd och annan mat med kort hållbarhetsdatum. Det är väldigt viktigt att hitta sätt att minska och återanvända avfallet om miljöpåverkan ska kunna minskas. Brödrester är en stor del av Sveriges totala matavfall och använt spannmål (BSG) står för den största delen av biprodukter från bryggningsindustrin. De kan tillsammans användas som substrat för att fermentera en svampburgare som är rik på näring och protein. Denna studien syftar till att bestämma vilken filamentös svamp, N. intermedia eller R. oryzae, som ger de bästa resultaten med avseende på konsistens, proteininnehåll, smak och utseende. Detta gjordes genom textur- och proteinanalys på svampburgarna. Ingen av svamparna utmärkte sig med märkvärt bättre resultat gällande konsistensen, men resultaten för studien hade en del osäkerheter i resultatet på grund av otillräcklig tillväxt. Med avseende på smak var N. intermedia att föredra, då den hade en sötare och mer behaglig smak. Vad gäller utseende så ser båda burgarna väldigt aptitliga ut, och de anses ha stor potential som köttsubstitut, men vidare forskning inom området krävs. / Earth’s population is expected to have exceeded 9 billion people by 2050, leading to a 70% increase in food demand. Today, approximately one quarter to one third of all food produced goes to waste, especially vegetables, bread and other foods with short shelf life. Finding ways to reduce and reuse the waste is very important if the impact on the environment is to be decreased. Stale bread accounts for a large part of Sweden’s total food waste and brewers spent grain (BSG) is the brewing industry’s major by-product. Combined, they can be used as a substrate to produce a fungal fermented burger, rich in nutrients and protein. This study aims to determine which fungus, N. intermedia and R. oryzae, provides the best results regarding texture, protein content, taste and appearance. This was done by performing texture analysis and protein analysis on the fermented burgers. None of the fungi showed significantly better results than the other regarding texture. However, the results from this study have a few uncertainties due to lack of growth. The fungus that was preferred when considering taste was N. intermedia, which had a sweeter and more pleasant taste in general. Regarding the appearance of the fermented burgers, they are very different but they both are equally as appealing to the eye. The fermented burgers show great potential as meat substitute, but extended research is required.

Bakgrund: Med industrialiseringen har de traditionella yoghurtkulturerna med en mångfald av samverkande mjölksyrabakterier fått ge plats åt de mer standardiserade. En gårdskultur framställs genom att obehandlad mjölk spontanfermenteras av gårdens egen bakterieflora och får därigenom en unik karaktär. Bakteriekulturen kan sedan ympas vidare för tillverkning av yoghurt.Syfte: Syftet med studien är framställning och vidareympning samt sensorisk och mikrobiologisk karaktärisering av termofil gårdskultur från obehandlad mjölk. Vidareympningen avser framställning av yoghurt fermenterad av gårdens egen bakterieflora.Metod: Gårdskulturen framställdes och ympades till yoghurt. Yoghurten undersöktes genom mikrobiologisk karaktärisering, antibiotikaresistens och sensorisk profilering samt jämfördes med industriell kultur och en traditionell heirloomkultur.Resultat: Resultatet visade att gårdskulturen skiljde sig både mikrobiologisk och sensoriskt. Gårdskulturen innehöll stammar av enterokocker vilka inte visade på resistens mot analyserade antibiotika.Slutsats: Det är möjligt att framställa en gårdskultur av godtagbar mikrobiologisk och sensorisk kvalitet. Gårdskulturen ger en differentierad mikrobiologisk och sensorisk karaktär i jämförelse med en industriell kultur och en traditionell heirloomkultur Metoden kan vara riskfylld och kulturen bör analyseras med avseende på patogen tillväxt. En unik gårdsyoghurt kan vara en metod för gårdsmejerister att i sitt varumärke bygga på terroir och platsens unicitet. / Background: With industrialization, the traditional yoghurt cultures with a multitude of lactic acid bacteria had to make way for the more standardized. An artisanal farm culture is produced by raw milk spontaneously fermented by the farm's own bacterial flora and thus develops a unique character. The bacterial culture can then be inoculated for the production of yoghurt.Purpose: The pupose of the study is to produce and inoculate as well as sensory and microbiological characterization of a thermophilic artisanal farm culture from raw milk. The inoculation relates to the production of yoghurt fermented by the farm's own bacterial flora.Method: The artisanal farm culture was produced and inoculated into yoghurt which was assessed by microbiological characterization, antibiotic resistance, sensory profiling and then compared with industrial culture and a traditional heirloom culture.Result: The result showed that the artisanal farm culture differed both microbiologically and with regard to sensory paramters. The farm culture contained strains of enterococci which did not show resistance to analyzed antibiotics.Conclusion: It is possible to produce an artisanal farm culture of good microbiological and sensory quality. The artisanal farm culture provides a differentiated microbiological and sensory character in comparison to an industrial culture and a traditional heirloom culture The method may be risky and the culture should be analyzed for pathogens. A unique farm yoghurt can be a method for artisan farm dairies to build their brand based on terroir.