Bakgrund: Den första tiden efter hemkomst från BB kan präglas av såväl lyckliga som ansträngda känslor för nyblivna föräldrar. Det har framkommit att en tidig uppföljning från en barnmorska och ett gott stöd den första tiden hemma efter förlossning kan stärka föräldrarna i sina nya roller som föräldrar.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagångsföräldrars förväntningar på och erfarenheter av de första två veckorna hemma.  Metod: En kvalitativ metod har använts och datainsamlingen till studien har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med strukturerande öppna frågor. Urvalet bestod av sex föräldrapar som rekryterats från BB. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Förväntningarna inför den första tiden hemma stämde inte alltid överens med hur det blev. En del av föräldrarna hade en vision om att allt skulle vara mysigt och att de var oförberedda på hur den första tiden hemma skulle bli och en del upplevde också oro inför hemgången. Majoriteten av föräldrarna efterfrågade mer förberedande information inför den första tiden hemma från mödrahälsovården. Föräldrarna upplevde dock överlag att de kände sig trygga och nöjda med den information de fått från BB vid hemgång och att de sen visste vart de skulle vända sig vid frågor. Förutsättningarna har dock sett olika ut för dem då en del har haft återbesök till sjukhuset och några har fått uppföljande samtal från MHV och har då kunnat ställa eventuella frågor och/eller bli bekräftade. Slutsats: Mer tydlig information, redan under graviditeten, om första tiden hemma efterfrågas. Föräldrarna upplever huvudsakligen den första tiden hemma som positiv och att de har känt sig trygga i vart de kan vända sig vid frågor. Behov av stöd och information är av stor vikt tiden efter förlossning då det kan bidra till att känna trygghet i det nyblivna föräldraskapet. / Background: The first period at home, after returning from BB, can be characterize by both happy and strained feelings for new parents. It has emerged that early follow-up from midwife and good support the first period at home after childbirth can strengthen parents in their new roles as parents. Aim: The aim of this study was to examine first-time parents’ expectations and experiences of the first two weeks at home. Method: A qualitative method has been used and the data collection for the study has been carried out by means of qualitative interviews with structured open questions. The sample consisted of six parents recruited from BB. Collected data were analyzed with qualitative content analysis with inductive approach. Result: The expectations for the first period at home did not always agree with how it became. Some of the parents had a vision that everything would be cozy and that they were unprepared for what the first period at home might be like. While some experienced anxiety about the thought of how it would be like when they were going home. The parents where asking for more preparatory information from the maternal health care about the first time at home. However the parents generally felt that safe and satisfied with the information that they received from BB upon returning home and that they later knew where to turn for questions. However the conditions have looked different for them as some of the parents have had return visits to the hospital and some have received follow-up calls from MHV and have then been able to ask any questions and or be confirmed. Conclusion: More direct information about the first period at home is requested, already during the pregnancy. The parent couple mainly experience the first time at home as positive and that they have felt safe in where they can turn to questions. The need for support and information is of paramount importance after the birth as it helps to feel secure in their parenting.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper. Det framkom också att den information som gavs inte var mest väsentlig, utan att den sociala interaktionen mellan föräldrarna var främsta anledning till deltagandet. Att bli förälder var även något som resultatet visade vara påfrestande för både individ och parrelation.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how participants experience the content and design, in a parent group. The study was conducted with a qualitative approach, in which eight parents were interviewed. Data material has been processed and analyzed with a qualitative manifest content analysis, and the study's theoretical framework consider primarily the perspective of systems, Putnam's and Bourdieu's theory of social capital and Erikson's psychosocial development theory. Significant results were that the parent group was perceived as important, especially to establish new social contacts, experience and safeness reliance from another first-time parent. It was also important to have a leader with social competence, where sensitivity and flexibility were significant quality. It also emerged that the information that was provided was not the most significant, instead the interaction between the parents was the main reason for participation. The results also show that becoming a parent was a draining process both to themselves and their relationship</p><p>.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper. Det framkom också att den information som gavs inte var mest väsentlig, utan att den sociala interaktionen mellan föräldrarna var främsta anledning till deltagandet. Att bli förälder var även något som resultatet visade vara påfrestande för både individ och parrelation. / The purpose of this study was to examine how participants experience the content and design, in a parent group. The study was conducted with a qualitative approach, in which eight parents were interviewed. Data material has been processed and analyzed with a qualitative manifest content analysis, and the study's theoretical framework consider primarily the perspective of systems, Putnam's and Bourdieu's theory of social capital and Erikson's psychosocial development theory. Significant results were that the parent group was perceived as important, especially to establish new social contacts, experience and safeness reliance from another first-time parent. It was also important to have a leader with social competence, where sensitivity and flexibility were significant quality. It also emerged that the information that was provided was not the most significant, instead the interaction between the parents was the main reason for participation. The results also show that becoming a parent was a draining process both to themselves and their relationship .