Šiame magistro darbe analizuojami Lietuvos, Latvijos, Estijos ir Rusijos terminuotų darbo sutarčių sudarymo, vykdymo bei nutraukimo ypatumai. Kad nebūtų piktnaudžiaujama terminuotomis sutartimis, valstybės savo darbo statymuose įstatymuose nustato tam tikrus imperatyvius reikalavimus. Darbo tikslas yra palyginti Lietuvos ir minėtų užsienio valstybių darbo įstatymų nuostatas, susijusias su terminuotų sutarčių reglamentavimu, pateikti jų apibendrinimus, aptarti šių teisės normų įgyvendinimo praktikoje problemas bei pateikti pasiūlymus Lietuvos įstatymų leidėjui. Pirmoje darbo dalyje pabrėžiama darbo sutarties instituto svarba, apžvelgiami pagrindiniai valstybių darbo įstatymai, aptariama terminuotos darbo sutarties samprata bei išskiriamos jos rūšys. Antroji dalis yra skirta terminuotų darbo sutarčių sudarymui – joje aptariamas terminuotų darbo sutarčių turinys, kurį sudaro būtinosios ir papildomos sąlygos, apibrėžiamos bendros visoms valstybėms termino nustatymo taisyklės, taip pat analizuojamos terminuotos darbo sutarties prielaidos ir apribojimai. Trečioje darbo dalyje dėmesys skiriamas teisės normų, reglamentuojančių terminuotų darbo sutarčių vykdymą ir keitimą, analizei – pabrėžiami sutarčių keitimo ypatumai, atsižvelgiant į sąlygų keitimo priežastį, jų rūšį ir nuo to, kuriam laikui (terminuotai ar neterminuotai) tos sąlygos keičiamos. Šioje dalyje taip pat aptariami pagal terminuotas darbo sutartis dirbančių darbuotojų nediskriminavimo bei informavimo apie laisvas darbo... [toliau žr. visą tekstą] / In these Master theses are analyzed the characteristics of fixed-term employment contracts in Lithuania, Latvia, Estonia and Russia. To prevent abuse arising from fixed-term employment contracts the countries define imperative requirements in their labour laws. The object of these theses is to compare the provisions of labour laws, related to the regulation of the fixed-term employments contracts, to present the generalization thereof, to discuss the problems of provisions’ realization in practice and to make suggestions to the legislator. In the first part of the theses the importance of employment contract’s institute is pointed, the countries’ main labour laws are reviewed and the conception of employment contract and its types are discussed. The second part is about the conclusion of fixed-term employment contracts: the content of fixed-term employment contracts (obligatory and additional conditions) is discussed, the general rules of term determination are defined, the preconditions and restrictions of fixed-term employment contracts are analyzed. In the third part of theses the rules of law, related to the implementation and amendment of fixed-term employment contracts, are analyzed – it is pointed that the amendments are made according to the reason and duration of amendment and the type of employment conditions to be amended. The principles of non-discrimination of fixed-term workers and information about vacancies are also discussed. The last, fourth, part is about... [to full text]

The essays main intent is to examine whether there has been a proper implementation of the Council’s directive 1999/70/EG into Swedish law regarding the requirement for measures to prevent the abuse of successive fixed-term employment contracts. To achieve this purpose there is a need for an examination of current law. The essay also has some secondary purposes. One of these secondary purposes is the question of whether the implementation of the Council’s directive 1999/70/EG has lead to a reduction of the workers employment protection, which is closely connected to my main question and the violation case. My other secondary purposes are to make a connection between fixed-term employment and labor market flexibilization and flexicurity, to see if the rules about fixed-term work has affected gender equality, and to discuss whether there has been a shift of power in the relationship between employers and employees. I have come to the conclusion that Sweden has not implemented the Council’s directive 1999/70/EG properly regarding the requirement for measures to prevent abuse of successive fixed-term employments. I have found that the Swedish rules that apply today may be circumvented by combining various forms of fixed-term employments and that some forms of fixed-term employment requires a more clear definition. To prevent the abuse of successive fixed-term contracts, I suggest the introduction of a maximum total duration for all forms of fixed-term employment together, combined with a rule about the maximum number of times a fixed-term employment contract may be renewed. Furthermore I have found factors indicating that a reduction of workers employment protection level has taken place, but I can not draw any firm conclusions about it because the essay has not examined the issue in a completely thorough manner. I have also found a connection between labor market flexibilization and the use of fixed-term employment and that Sweden should examine whether the flexicurity-model can provide some useful solutions to increase employment without reducing workers employment protection level. Gender equality regarding the share of fixed-term employment contracts has slightly increased, both in Sweden and in the EU, since the origin of the Council’s directive 1999/70/EG. Also I have found that the new rules for fixed-term employment may have resulted in a shift of power that favors the employer. / Uppsatsen syftar främst till att undersöka huruvida det skett en korrekt implementering av visstidsdirektivet i svensk rätt avseende kravet på åtgärder för att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar. För att uppnå detta syfte krävs en utredning av gällande rätt. Uppsatsen har också några underordnade syften. Ett av dessa underordnade syften är frågan om huruvida implementeringen av visstidsdirektivet inneburit en minskning av arbetstagarnas anställningsskydd, som är nära kopplat till min huvudsakliga fråga och överträdelseärendet. Mina andra underordnade syften är att koppla reglerna om tidsbegränsade anställningar till arbetsmarknadens flexibilisering och flexicurity, att se om reglerna om tidsbegränsade anställningar påverkat jämställdhet mellan könen och att diskutera huruvida det skett förändringar i maktförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Jag har kommit fram till slutsatsen att Sverige inte har implementerat visstidsdirektivet på ett korrekt sätt avseende kravet på åtgärder för att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar. Jag har konstaterat att de svenska reglerna som gäller idag kan kringgås genom att olika former av tidsbegränsade anställningar kombineras och att vissa av anställningsformerna kräver en tydligare definition. För att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar föreslår jag att det införs en övre sammanlagd tidsgräns för alla tidsbegränsade anställningsformer kombinerat med en regel om maximalt antal gånger ett tidsbegränsat anställningsavtal får förnyas. Jag har funnit faktorer som visar på att en minskning av arbetstagarskyddet har skett, men jag kan inte dra några säkra slutsatser om det eftersom uppsatsen inte behandlat frågan på ett uttömmande sätt. Vidare har jag funnit ett samband mellan arbetsmarknadens flexibilisering och användandet av tidsbegränsade anställningar och att Sverige borde undersöka om flexicurity-modellen kan bidra med några lösningar för att öka sysselsättningen utan att minska nivån på arbetstagarnas anställningsskydd. Jämställdhet mellan könen rörande andelen tidsbegränsat anställda har ökat något, både i Sverige och EU, sedan visstidsdirektivets tillkomst. Jag har också kommit fram till att de nya reglerna om tidsbegränsade anställningar kan ha inneburit en maktförskjutning som gynnar arbetsgivaren.