<p>Johan Klings debutroman <em>Människor helt utan betydelse </em>har fått epitetet flanörroman i många artiklar och recensioner. Den är, i likhet med Hjalmar Söderbergs flanörroman <em>Förvillelser</em>, hans debutroman. Klings bok utspelar sig vid millennieskiftet, Söderbergs vid sekelskiftet. Detta väckte ett intresse hos mig och de frågor som kom upp var vad som definierar en flanörroman som genre och om det var en tillfällighet att flanörromanen dyker upp igen efter 100 år. En annan fråga som kom upp var vilka skillnaderna och likheterna skulle kunna vara. Mitt syfte med uppsatsen har därför varit att göra en komparativ uppsats där jag noggrant har läst de båda romanerna. Jag har också gjort en narratologisk jämförelse av de båda texterna. För att få en bra underbyggnad har jag läst in mig på tidigare forskning om flanörromaner och böcker om litteraturanalys. Jag har också tagit del av tidningsartiklar som berör framförallt Klings roman. Denna undersökning visar på att det finns vissa likheter mellan böckerna, men att det är väldigt mycket som skiljer dem åt, dels narratologiskt, dels de samhällen de båda flanörerna verkar i. Det skiljer trots allt 100 år mellan dem. Undersökningen har lett fram till att millennieflanörens ångestfyllda vandring på stadens gator inte nämnvärt kan jämföras med den levnadsglade och nyfikne sekelskiftesflanören. De ingående miljöbeskrivningar som Söderberg gör är i Klings bok till stor del utbytta mot huvudkaraktärens noggranna beskrivning av de människor han träffar. Deras historia bakåt och vilket slags människor de är idag.</p>

Johan Klings debutroman Människor helt utan betydelse har fått epitetet flanörroman i många artiklar och recensioner. Den är, i likhet med Hjalmar Söderbergs flanörroman Förvillelser, hans debutroman. Klings bok utspelar sig vid millennieskiftet, Söderbergs vid sekelskiftet. Detta väckte ett intresse hos mig och de frågor som kom upp var vad som definierar en flanörroman som genre och om det var en tillfällighet att flanörromanen dyker upp igen efter 100 år. En annan fråga som kom upp var vilka skillnaderna och likheterna skulle kunna vara. Mitt syfte med uppsatsen har därför varit att göra en komparativ uppsats där jag noggrant har läst de båda romanerna. Jag har också gjort en narratologisk jämförelse av de båda texterna. För att få en bra underbyggnad har jag läst in mig på tidigare forskning om flanörromaner och böcker om litteraturanalys. Jag har också tagit del av tidningsartiklar som berör framförallt Klings roman. Denna undersökning visar på att det finns vissa likheter mellan böckerna, men att det är väldigt mycket som skiljer dem åt, dels narratologiskt, dels de samhällen de båda flanörerna verkar i. Det skiljer trots allt 100 år mellan dem. Undersökningen har lett fram till att millennieflanörens ångestfyllda vandring på stadens gator inte nämnvärt kan jämföras med den levnadsglade och nyfikne sekelskiftesflanören. De ingående miljöbeskrivningar som Söderberg gör är i Klings bok till stor del utbytta mot huvudkaraktärens noggranna beskrivning av de människor han träffar. Deras historia bakåt och vilket slags människor de är idag.