Reports of smear campaigns and manipulated narratives about Sweden unfolding online, following a few derogatory comments by US President Donald Trump (2017-21), provided this thesis with three research aims. (1) To investigate the framing of Sweden in some of the most influential US newspapers, (2) to examine the agenda-setting role and influence of the president through US foreign policy, (3) to construct a comprehensive US media image of Sweden. To be up-to-date and for comparative purposes, the period 2013-2022 was selected to accommodate the presidencies of Barack Obama, Donald Trump, and Joe Biden. The chosen theories make sure a common thread is running through all parts of the thesis, and enhance our understanding of the environment in which this thesis takes place. Rooted in a positivist epistemology, a quantitative content analysis was conducted to systematically go through vast amounts of data. Although considering other external factors and explanations for the empirical data, this thesis successfully isolates US foreign policy as an independent variable. It finds that the interest in Sweden and tone more generally declined from Obama to Trump and then back to be more positive again during Biden. It seems that the way Sweden is framed – and that certain topics get politically activated – is indeed linked to how the US interacts with foreign nations. The thesis adds to a rather limited research field, and provides a platform for future studies. It, also, increases our knowledge of the role of US foreign policy in framing nations with which the US, for the most part, has a positive relationship. This study is relevant and of interest to people, not least scholars, that desire to learn more about determinants in US media, foreign policy, and international relations.

Reflekterar en av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter världens intensifierande interrelationer och ömsesidiga beroenden? Syftet med den här studien är att finna uttryck för globalisering i Dagens Nyheters huvudbilaga under perioden 1988 till 2013. För att uppnå detta, har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, där vi analyserat 1492 nyhetstexter från Dagens Nyheter. I studien undersöks uttryck för globalisering på tre sätt: genom att mäta mängden utrikesmaterial, vilka länder, regioner och världsdelar som finns representerade i bevakningen samt huruvida nyhetstexterna innehåller nyhetsgenren ”global journalistik”. Av studien framgår att andelen utrikesmaterial har ökat på bekostnad av andelen inrikesmaterial, att inte alla länder, regioner och kontinenter finns representerade och att texterna innehåller global journalistik i viss uträckning. / Does one of the major Swedish newspapers Dagens Nyheter reflect the intensifying interrelations and interdependences in the world today? The aim of this study is to find expressions for globalization in the main section of Dagens Nyheter during the period between 1988 and 2013. To achieve this, we applied quantitative content analysis on 1492 news articles from Dagens Nyheter. Here, expressions for globalization are examined in three ways: the amount of foreign reporting, which countries, regions and continents are represented in the reporting and whether the news style” global journalism” is present in the reporting. This study finds an increase in foreign reporting at the expense of domestic reporting, that not all countries, regions and continents are represented and that global journalism is present to some extent.

Thesis "Agency news in connection with conference on New World Communication and Information Order" deals with problems of foreign news coverage. In particular, it follows the role of multinational news agencies. The aim of this study was to assess whether the news agencies reporting has changed during the past thirty years. The first part of the thesis deals with the origin and circumstances of the debate about the New World Information and Communication Order. The second part summarizes and compares different studies on the issue of news reporting on the international level. The third part of the work is based on the findings of the first two chapters. Using quantitative content analysis I examine coverage of Latin America by the world news service of Reuters.

Kandidatuppsatsen ”Sverige behöver inte oroa sig – än.” syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra länder, och vad denna gestaltning beror på. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av året varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om såväl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mänskliga rättigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militära insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmänhet som tyder på reaktioner och ställningstagande. Det stora mediegenomslaget och dess eventuella påverkan på såväl svensk politik som den svenska allmänhetens bild av grannen i öst gör ämnet intressant och viktigt att studera. Vi menar nämligen att mediernas gestaltning av andra länder kan ha en viss samhällelig påverkan. Uppsatsens mål är att ge en både bred och detaljerad bild av hur svenska medier gestaltar Ryssland. Uppsatsen bygger på medierapportering under tiden då OS i Sotji samt den ryska interventionen i Ukraina stod i fokus. För att nå vårt resultat har vi gjort både en kvantitativ och en kvalitativ analys av empirin. Den kvalitativa analysen är en kritisk diskursanalys och vår analysmodell är inspirerad av såväl diskursanalys och tematisk analys som retorisk analys. Uppsatsens empiri består av tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet samt TV- och radiosända nyhetssändningar hämtade från Rapport och Dagens Eko. Analysen av uppsatsens empiri visar att de svenska mediernas gestaltning av Ryssland är negativ, onyanserad, ensidig och får stå oemotsagd. Vår studie visar att det finns en stereotyp bild av Ryssland i svenska medier. I 83 procent av de analyserade tidningsartiklarna och nyhetssändningarna gestaltas Ryssland som ett hot, antingen mot sig självt och sina medborgare eller mot resten av omvärlden. Vi kommer fram till att den negativa inställningen till, och gestaltningen av, Ryssland verkar ha blivit ett tankesätt som vi tar för givet och som vi lätt förväxlar med neutral information eller objektiv fakta. Vår studie visar att mediernas innehåll konstrueras utifrån en sociokulturell kontext som påverkas av såväl traditionella och kulturella som politiska och sociala strukturer. Dessa strukturer avspeglas i våra medier och mediernas rapportering påverkas också i sin tur av allmänhetens åsikter, journalistens egna övertygelser samt makthavarnas påverkningsmöjligheter på mediernas innehåll och vinkling. Allt detta tillsammans gör att man kan ifrågasätta mediernas gestaltning av olika länder, händelser och företeelser. I detta fall - Vad är det som säger att Ryssland har propaganda och att vi har sanningen? / The purpose of this study is to obtain an overview of how Swedish media portray other countries, and on what this depend. We believe that the media's portrayal of other countries may have some social impact. Discussions on Swedish domestic and defense policy linked to events in Russia and Ukraine, have already appeared in the Swedish media and in other forums. The essay aims to give a broad and clear picture of how the Swedish media portray Russia. The methods used in this thesis is quantitative and qualitative content analysis. The qualitative analysis model is influenced by discourse analysis, thematic analysis and rhetorical analysis. The study is a case study with focus on Russia. To be able to analyze the Swedish media´s portrayal of Russia we have analyzed news articles, televised news and radio broadcasted news. The Swedish media´s portrayal of Russia is negative, undifferentiated and uncontradicted. In Swedish media Russia is portrayed as a threat. The study shows that the Russian image in Swedish media is influenced by both history and culture as well as politics and the processes used when constructing news. The Swedish way of thinking and reporting about Russia seems to be a mindset that we take for granted and that we easily confuse with neutral information or objective facts.