Under år 2022 och år 2023 har det skett ett flertal koranbränningar i Sverige vilket har riktat omvärldens blickar mot landet. Händelserna har dels påverkat Sveriges ansökan om NATO-medlemskap, resulterat i ett förhöjt nationellt säkerhetsläge och aktualiserat debatten om koranbränningar som ett utövande av yttrandefrihet eller om det tangerar gränsen till hets mot folkgrupp. Det har under dessa två år dessutom publicerats strax över 17 000 artiklar på ämnet och den utbredda rapporteringen kring koranbränningarna väcker frågan, hur och på vilket sätt de svenska medierna gestaltat dessa händelser. För att undersöka detta har en kvalitativ textanalys                                                              genomförts på artiklar publicerade på Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Sveriges Television. Resultatet fastställde en tydlig och konsekvent exkludering av muslimska röster från Sverige. Det gick även att utläsa att frånvaron av detta perspektivockså resulterade i en genomgående avsaknad av en djupare kontext i relation till koranbränningarna och dess konsekvenser. Samtidigt observerades det att mediehusen valde att inkludera minoriteter när deras motsättningar till koran aktionerna var som mest sensationella.

No description available.

No description available.

The purpose of this essay is through a qualitative textual analysis, examine how Swedish sports journalism portrays two Swedish doping scandals in three Swedish newspapers and tabloids. This essay will, in its stage of analysis, relate to three relevant theories regarding scandals, nationalism and discourse. The first theory about scandals were appearing in all articles thanks to the five main points from the Thompsons theory. It was also noticed by the journalists’ use of words related to scandals. Billig’s theory about nationalism was also proved by the journalists and their articles through their disapproval of the two athletes doping. The discourse theory turned out to be a useful tool for the analysis of the articles. The theory made it possible to use different instruments to help the analysis Altogether, 34 articles were analyzed by a qualitative text analysis method. The result of the analysis found three main themes. First, the articles were written differently depending on when they were written. Secondly, every article about the athletes could, according to the scandal theory, be considered as a scandal. Last, journalists demonstrated nationalism through the absence of words such as Sweden or Swedish. Further, the studied material showed that the journalists are critical, scrutinizing, but also not impartial. The conclusion of studying the 34 articles combined with the theories and the method was that depending on what time and which athlete, the articles were written differently by the journalists. Lastly, the result showed that the previous research, although it showed that journalists are both objective or not, was relevant and proven in the essay.

Kandidatuppsatsen ”Sverige behöver inte oroa sig – än.” syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra länder, och vad denna gestaltning beror på. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av året varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om såväl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mänskliga rättigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militära insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmänhet som tyder på reaktioner och ställningstagande. Det stora mediegenomslaget och dess eventuella påverkan på såväl svensk politik som den svenska allmänhetens bild av grannen i öst gör ämnet intressant och viktigt att studera. Vi menar nämligen att mediernas gestaltning av andra länder kan ha en viss samhällelig påverkan. Uppsatsens mål är att ge en både bred och detaljerad bild av hur svenska medier gestaltar Ryssland. Uppsatsen bygger på medierapportering under tiden då OS i Sotji samt den ryska interventionen i Ukraina stod i fokus. För att nå vårt resultat har vi gjort både en kvantitativ och en kvalitativ analys av empirin. Den kvalitativa analysen är en kritisk diskursanalys och vår analysmodell är inspirerad av såväl diskursanalys och tematisk analys som retorisk analys. Uppsatsens empiri består av tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet samt TV- och radiosända nyhetssändningar hämtade från Rapport och Dagens Eko. Analysen av uppsatsens empiri visar att de svenska mediernas gestaltning av Ryssland är negativ, onyanserad, ensidig och får stå oemotsagd. Vår studie visar att det finns en stereotyp bild av Ryssland i svenska medier. I 83 procent av de analyserade tidningsartiklarna och nyhetssändningarna gestaltas Ryssland som ett hot, antingen mot sig självt och sina medborgare eller mot resten av omvärlden. Vi kommer fram till att den negativa inställningen till, och gestaltningen av, Ryssland verkar ha blivit ett tankesätt som vi tar för givet och som vi lätt förväxlar med neutral information eller objektiv fakta. Vår studie visar att mediernas innehåll konstrueras utifrån en sociokulturell kontext som påverkas av såväl traditionella och kulturella som politiska och sociala strukturer. Dessa strukturer avspeglas i våra medier och mediernas rapportering påverkas också i sin tur av allmänhetens åsikter, journalistens egna övertygelser samt makthavarnas påverkningsmöjligheter på mediernas innehåll och vinkling. Allt detta tillsammans gör att man kan ifrågasätta mediernas gestaltning av olika länder, händelser och företeelser. I detta fall - Vad är det som säger att Ryssland har propaganda och att vi har sanningen? / The purpose of this study is to obtain an overview of how Swedish media portray other countries, and on what this depend. We believe that the media's portrayal of other countries may have some social impact. Discussions on Swedish domestic and defense policy linked to events in Russia and Ukraine, have already appeared in the Swedish media and in other forums. The essay aims to give a broad and clear picture of how the Swedish media portray Russia. The methods used in this thesis is quantitative and qualitative content analysis. The qualitative analysis model is influenced by discourse analysis, thematic analysis and rhetorical analysis. The study is a case study with focus on Russia. To be able to analyze the Swedish media´s portrayal of Russia we have analyzed news articles, televised news and radio broadcasted news. The Swedish media´s portrayal of Russia is negative, undifferentiated and uncontradicted. In Swedish media Russia is portrayed as a threat. The study shows that the Russian image in Swedish media is influenced by both history and culture as well as politics and the processes used when constructing news. The Swedish way of thinking and reporting about Russia seems to be a mindset that we take for granted and that we easily confuse with neutral information or objective facts.

Den här studien undersöker hur representationen av hemlöshet ser ut i två svenska gatutidningar: Faktum och Situation Sthlm. Syftet med studien är att bidra till teoretiseringen av mediers representation av hemlöshet, samt att utöka förståelsen för gatutidningar som medium och som plattform för utsatta människor. För att uppnå syftet utgår studiens teoretiska ramverk från kritisk diskursanalys (CDA) och representation av klass. Studiens metod grundar sig på begrepp från CDA, tillsammans med begrepp från van Leeuwens taxonomi för representationer av sociala aktörer. Ett urval av texter från Faktum och Situation Sthlm har gjorts för att kunna studera representationen av hemlöshet i gatutidningar. Resultatet visar att hemlösa representeras utifrån fem olika diskursiva teman. I det första konstrueras hemlösa som aktiva individer med mänskliga egenskaper. I det andra förekommer den motsatta bilden där hemlösa ses som anonyma passiva grupper. Hemlösa representeras också som missbrukare och kriminella. Ett av temana innefattar representationen av externa problem som orsaker till hemlöshet, däribland droger och brott. Slutligen konstrueras ett “vi” och ett “dem” där hemlösa ses som motståndare till icke-hemlösa. / This study examines the representation of homelessness in two Swedish street newspapers: Faktum and Situation Sthlm. The study aims to contribute to theorization of media representations of homelessness and also to increase the understanding of street newspapers as a medium and as a platform for vulnerable people. To achieve the aim, the theoretical framework of the study is based on critical discourse analysis (CDA) and representation of class. The study method uses concepts from CDA, together with concepts from van Leeuwen's taxonomy of representation of social actors. A selection of texts from Faktum and Situation Sthlm has been made to examine the representation of homelessness in street newspapers. The results show that homeless people are represented within five different discursive themes. In the first one the homeless are constructed as active individuals with human qualities. In the second the opposite image occurs where homeless people are seen as anonymous passive groups. The homeless are also represented as drug-users and criminals. One of the themes includes the representation of causes for homelessness, among them drugs and crimes. Finally an “us” and “them” is constructed where homeless people are seen as opponents to non- homeless people.

The purpose of this study was to examine how a Danish & Swedish newspaper reported in their news articles regarding the same perpetrator and to see if there were any differences. The perpetrator in this case was Danish, while the victim was Swedish. This was the main reason for us choosing a newspaper from each country. We examined what discourses were used for the perpetrator and analyzed both similarities and differences between the two newspapers in their descriptions. We did this by thoroughly examining each article, one at a time, dissected each sentence and analyzed it. The study answered the following question: How do Danish & Swedish news outlets construct the same perpetrator? This was answered by dividing it into two more detailed questions. How is the perpetrator manufactured in Danish/Swedish crime journalism? Which attributes are given to the perpetrator in both newspapers? We used a critical discourse analysis as our method for examining the 8 articles in total (4 from each newspaper) Our conclusion of the study shows that there are several similarities in the way the discourses are constructed around the perpetrator, often focusing on the morbid details. There are however equally big differences in the way that the specific discourses are described. Danish media focuses more on the direct quotes from the perpetrator, while the Swedish media empathises more on circumstances surrounding him. The two newspapers we chose are two of the major newspaper in respective country, Ekstrabladet & Aftonbladet.