Denna studie syftar till att undersöka hur bilder av personer som befinner sig i en hemlös situation konstrueras i socialtjänstens utredningar för bistånd enligt Socialtjänstlagen [SoL] (2001:453) 4:1 i form av stöd till bostadsanskaffning eller boende. Tidigare forskning består av vetenskapliga artiklar kring social konstruktion om hemlösa och hemlöshet samt klientkonstruktion i socialt arbete. Studiens empiriska material består av totalt 15 stycken utredningar varav sex utredningar med gynnande beslut och nio utredningar med icke gynnande beslut. Genom att granska det empiriska materialet har vi uppmärksammat olika konstruerade bilder som förekom i socialtjänstens utredningar; den aktiva och ansvarstagande, socialt utsatt, tillhör inte målgruppen socialt utsatt samt klienten som gör felaktiga val. Dessa konstruktioner avlästes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt är präglat av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på maktens tekniker. För att besvara våra frågeställningar har vi tillämpat tidigare forskning samt utgått ifrån våra teoretiska ramar och begrepp. Resultatet i vår studie visar på att bilder av personer som befinner sig i en hemlös situation konstrueras i socialtjänstens utredningar. Resultatet visar även på att socialsekreteraren använder olika tekniker som exempelvis att styra klienten till vissa handlingsalternativ, att förmedla en ståndpunkt eller att kontrollera hur något presenteras, något som påverkar hur klienten konstrueras. Hemlöshet som konstruktion i socialtjänstens utredningar kan således antas förstås utifrån individuella eller strukturella faktorer beroende på hur klienten konstrueras i utredningarna, vilka framställer klienten som antingen ett objekt eller subjekt i förhållande till situationen den befinner sig i.

Den här studien undersöker hur representationen av hemlöshet ser ut i två svenska gatutidningar: Faktum och Situation Sthlm. Syftet med studien är att bidra till teoretiseringen av mediers representation av hemlöshet, samt att utöka förståelsen för gatutidningar som medium och som plattform för utsatta människor. För att uppnå syftet utgår studiens teoretiska ramverk från kritisk diskursanalys (CDA) och representation av klass. Studiens metod grundar sig på begrepp från CDA, tillsammans med begrepp från van Leeuwens taxonomi för representationer av sociala aktörer. Ett urval av texter från Faktum och Situation Sthlm har gjorts för att kunna studera representationen av hemlöshet i gatutidningar. Resultatet visar att hemlösa representeras utifrån fem olika diskursiva teman. I det första konstrueras hemlösa som aktiva individer med mänskliga egenskaper. I det andra förekommer den motsatta bilden där hemlösa ses som anonyma passiva grupper. Hemlösa representeras också som missbrukare och kriminella. Ett av temana innefattar representationen av externa problem som orsaker till hemlöshet, däribland droger och brott. Slutligen konstrueras ett “vi” och ett “dem” där hemlösa ses som motståndare till icke-hemlösa. / This study examines the representation of homelessness in two Swedish street newspapers: Faktum and Situation Sthlm. The study aims to contribute to theorization of media representations of homelessness and also to increase the understanding of street newspapers as a medium and as a platform for vulnerable people. To achieve the aim, the theoretical framework of the study is based on critical discourse analysis (CDA) and representation of class. The study method uses concepts from CDA, together with concepts from van Leeuwen's taxonomy of representation of social actors. A selection of texts from Faktum and Situation Sthlm has been made to examine the representation of homelessness in street newspapers. The results show that homeless people are represented within five different discursive themes. In the first one the homeless are constructed as active individuals with human qualities. In the second the opposite image occurs where homeless people are seen as anonymous passive groups. The homeless are also represented as drug-users and criminals. One of the themes includes the representation of causes for homelessness, among them drugs and crimes. Finally an “us” and “them” is constructed where homeless people are seen as opponents to non- homeless people.