Syftet med den här studien är att undersöka hur en fortbildning initieras och vilka tecken på förändrade arbetssätt som personalen kan beskriva i ett skolutvecklingsperspektiv. Valet föll på en fortbildning som avser personalens kompetens i bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Vi har undersökt en särskoleenhet där samtlig pedagogisk personal genomgår en fortbildning i lågaffektivt bemötande enligt Bo Heilskov Elvéns metod. Vi har valt en hermeneutisk ansats med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra forskningsfrågor. Vi har genomfört två intervjuer med två av flera ansvariga för den valda fortbildningen, en specialpedagog och en rektor, som skulle kunna ge svar på vilka grunder fortbildningsinsatsen initierades. Denna intervju gav oss önskad information inför intervjuerna med personalen på skolorna, där vi har intervjuat två lärare och två klassassistenter för att primärt undersöka vilka förändrade tecken man kan se i verksamheten utifrån fortbildningen i lågaffektivt bemötande. Resultatet visar att ledning och personal har uppfattat ett behov i verksamheten som kräver ett förändrat arbetssätt i att möta elevernas problemskapande beteenden. Utifrån fortbildningen i lågaffektivt bemötande visar resultatet att personalen har blivit mer trygga i sin undervisningssituation men även i sin yrkesrelation kollegor emellan. Personalen upplever att de har utvecklat ett gemensamt språk och en gemensam metod som även leder till möjlighet till ökat lärande hos eleverna. De har anpassat miljön och förhållningssättet efter elevernas behov. Som framgångsfaktorer kan man se motiverad personal som ser direkta effekter av fortbildningen, men också det faktum att fortbildningen omfattar all personal. Personalen har en önskan om långsiktighet i fortbildningen med mer tid för reflektion. Ledningen har för avsikt att utifrån personalens skilda behov i fortsättningen differentiera fortbildningen. I vår analys har vi i huvudsak utgått från Timperleys (2013) cirkulära femstegsmodell för skolutveckling. Denna går kort ut på att (1) elevernas behov av kunskaper och färdigheter identifieras för att uppnå viktiga mål. Därefter (2) kartläggs personalens behov av kunskap i att handleda eleverna till ökad måluppfyllelse. Den professionella förmågan (3) fördjupas hos berörd personal och (4) utifrån detta får eleverna uppleva lärande på ett nytt sätt. Det sista steget (5): Elevernas nya behov av kunskaper identifieras, vilket är identiskt med steg ett (1). Vi tycker oss ha sett tecken på att alla stegen finns representerade vid tillfället för vår studie, dels utifrån ledningens organiserade plan för fortbildningen, men också utifrån att tecken på ett cirkulärt tänkande som nu riktar fokus på elevernas behov mer än före fortbildningen. Timperley menar att utgångspunkten för en positiv skolutveckling är just elevernas behov (a.a).