<p>Synen inom den sociala barnavården har gått från att se på familjen som ett system som skapade problembärare till att se familjen som en resurs. Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt 6 kap 5§ SoL, övervägas om en placering i barnets nätverk är möjligt. Syftet med uppsatsen var att utifrån ett antal intervjuer med socialsekreterare få en förståelse för deras syn på att placera barn inom nätverket. Fem centrala teman används genomgående i uppsatsen. Dessa var nätverket, lagens tydlighet, utredning av familjehem, övervägande och uppföljning. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med fem familjehemssekreterare. Vi valde att använda oss av datareduktion vid bearbetningen av våra intervjuer för att få fram vårt resultat. Vi har använt oss av ett empirinära förhållningssätt då vårt empiriska material ligger till grund för analysen. Intervjuerna har analyserats utifrån tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visade att intervjupersonerna var positivt inställda till nätverksplaceringar men att det dock fanns svårigheter med denna typ av placeringar, gällande till exempel rollförändringar, gränssättning och det faktum att nätverket inte har förberett sig på en placering. Syftet och valda frågeställningar har kunnat besvarats av våra intervjuer, dock har resultatet från dessa i vissa fall inte kunnat kopplas till tidigare forskning eftersom ämnet är relativt outforskat.</p>

Synen inom den sociala barnavården har gått från att se på familjen som ett system som skapade problembärare till att se familjen som en resurs. Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt 6 kap 5§ SoL, övervägas om en placering i barnets nätverk är möjligt. Syftet med uppsatsen var att utifrån ett antal intervjuer med socialsekreterare få en förståelse för deras syn på att placera barn inom nätverket. Fem centrala teman används genomgående i uppsatsen. Dessa var nätverket, lagens tydlighet, utredning av familjehem, övervägande och uppföljning. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med fem familjehemssekreterare. Vi valde att använda oss av datareduktion vid bearbetningen av våra intervjuer för att få fram vårt resultat. Vi har använt oss av ett empirinära förhållningssätt då vårt empiriska material ligger till grund för analysen. Intervjuerna har analyserats utifrån tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visade att intervjupersonerna var positivt inställda till nätverksplaceringar men att det dock fanns svårigheter med denna typ av placeringar, gällande till exempel rollförändringar, gränssättning och det faktum att nätverket inte har förberett sig på en placering. Syftet och valda frågeställningar har kunnat besvarats av våra intervjuer, dock har resultatet från dessa i vissa fall inte kunnat kopplas till tidigare forskning eftersom ämnet är relativt outforskat.

Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt SoL 6:5, i första hand övervägas om placering i barnets nätverk är möjligt. Trots lagens intentioner och forskningsresultat som visar på att dessa placeringar ger bättre resultat och är stabilare över tid ökar inte antalet placeringar i nätverkshem. Syftet med denna C-uppsats är att belysa och få en ökad kunskap om socialarbetarnas arbete med att placera barn i nätverkshem. Två frågeställningar angående arbetsmetoder/rutiner och attityder till att placera i nätverket har besvarats. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta socialarbetare. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori med en systemteoretisk grund. Resultatet visar att socialarbetarna är väl medvetna om vad som står i lagen, att man främst skall överväga nätverksplaceringar. Hur detta görs är väldigt olika. Hur väl nätverket inventeras är ofta upp till socialarbetarna själva. De har ansvaret för att undersöka nätverket och hur de gör det ser olika ut. För vissa kan detta innebära att man bara frågar en gång om det finns något befintligt nätverk. Andra ser det som en process där man återkommer till frågan flera gånger. I de flesta fall är det framförallt vårdnadshavare som tillfrågas. Det råder en allmänt positiv inställning till att placera i nätverkshem, där släktinghemmen anses ha fler fördelar för barnen än andra familjehemsformer. Alla respondenter är överens om att släktingplaceringar är det bästa alternativet om det är möjlighet. Men de poängterar även vikten av att det inte alltid är det bästa för barnet och att det alltid är barnets bästa och barnets behov som ska vara avgörande.

<p>Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt SoL 6:5, i första hand övervägas om placering i barnets nätverk är möjligt. Trots lagens intentioner och forskningsresultat som visar på att dessa placeringar ger bättre resultat och är stabilare över tid ökar inte antalet placeringar i nätverkshem. Syftet med denna C-uppsats är att belysa och få en ökad kunskap om socialarbetarnas arbete med att placera barn i nätverkshem. Två frågeställningar angående arbetsmetoder/rutiner och attityder till att placera i nätverket har besvarats. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta socialarbetare. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori med en systemteoretisk grund. Resultatet visar att socialarbetarna är väl medvetna om vad som står i lagen, att man främst skall överväga nätverksplaceringar. Hur detta görs är väldigt olika. Hur väl nätverket inventeras är ofta upp till socialarbetarna själva. De har ansvaret för att undersöka nätverket och hur de gör det ser olika ut. För vissa kan detta innebära att man bara frågar en gång om det finns något befintligt nätverk. Andra ser det som en process där man återkommer till frågan flera gånger. I de flesta fall är det framförallt vårdnadshavare som tillfrågas. Det råder en allmänt positiv inställning till att placera i nätverkshem, där släktinghemmen anses ha fler fördelar för barnen än andra familjehemsformer. Alla respondenter är överens om att släktingplaceringar är det bästa alternativet om det är möjlighet. Men de poängterar även vikten av att det inte alltid är det bästa för barnet och att det alltid är barnets bästa och barnets behov som ska vara avgörande.</p>