<p>Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ”nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision”, för att få en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende från föräldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhället idag ställs inför ständiga flöden i form av förändringar och risker som innebär att individen tvingas fatta beslut om hur de skall välja/vara/göra och samtidigt förhålla sig till det omgivande samhället. De metoder som låg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkäter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillämpbar i samspelet mellan individen och samhället, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och självidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. I analysdelen sammanfördes mina utvalda teorier med resultatet av enkät- och intervjustudien. Slutsatsen av min studie visade på att individens livssituation och möjlighet till individualisering berodde på en rad faktorer och möjligheter. Det kunde gälla valet av utbildning, där utbildningen sedan kunde leda till ett arbete som genererade i en inkomst som i sin tur möjliggjorde för ett eget boende eller en ökad konsumtionsnivå.</p>

Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ”nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision”, för att få en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende från föräldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhället idag ställs inför ständiga flöden i form av förändringar och risker som innebär att individen tvingas fatta beslut om hur de skall välja/vara/göra och samtidigt förhålla sig till det omgivande samhället. De metoder som låg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkäter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillämpbar i samspelet mellan individen och samhället, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och självidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. I analysdelen sammanfördes mina utvalda teorier med resultatet av enkät- och intervjustudien. Slutsatsen av min studie visade på att individens livssituation och möjlighet till individualisering berodde på en rad faktorer och möjligheter. Det kunde gälla valet av utbildning, där utbildningen sedan kunde leda till ett arbete som genererade i en inkomst som i sin tur möjliggjorde för ett eget boende eller en ökad konsumtionsnivå.

Denna uppsats analyserar efterkrigstidens debatt om jordbrukets framtid som pågick under 1945-1955 i syfte att ta reda på vilka värden som framkommer i diskussionen, och vilka framtidsutsikter som blir möjliga med dessa värden som grund. Det undersöks genom att ställa frågeställningar till tre olika typer av material som erbjuder olika perspektiv på frågan. Genom ett teoretiskt ramverk bestående av begreppen biopolitik, statsindividualism och framtidsvision visar undersökningen på att staten och politiken under tidsperioden värdesatte ekonomiska resultat och nationalekonomiska modeller högre än vad som i efterhand skulle betraktas som rationellt. Lantbrukarna och landsbygdens befolkning samt olika typer av experter ser olika på vilka värden som är viktiga, ändå lämnar det inget utrymme för alternativa framtidsutsikter eftersom rationaliseringen utformad efter politiken betraktas som oundviklig.