Diss. Örebro : Örebro universitet, 2005.

<p>Handels- och biståndsförhållandet mellan Uganda och Sverige har undersökts i syfte att tareda på hur utvecklingen har sett ut under frihandelsavtalet Everything But Arms. Avtalet harvarit aktivt sedan 2001 och resulterat i tullfrihet av alla varor förutom vapen och ammunitionför Ugandas handel med EU. Innan avtalets sattes igång var Ugandas handel med Sverigeojämn, det är den även idag efter ca åtta år av en global frihandel. Handelsstatistiken dessaländer emellan tyder på en stor export vinst för Sveriges del. Genom Everything But Armsavtaletstullfrihet anser EU och FN att ett MUL-land som Uganda kommer att kunnakonkurrera på världsmarknaden. EBA-avtalets målsättning är tydlig och menar att frihandelnkommer leda till att Uganda ökar sin export och därmed ta större plats på världsmarknaden. Igranskandet av förhållandet Uganda-Sverige utgjorde slutsatsen att EBA-avtalet inte har nåttupp till sin målsättning.EBA-avtalet har varit aktivt i snart åtta år och det svenska biståndet som ges till Uganda ärungefär 30 gånger större än Ugandas svenska exportintäkter. Ugandas sociala ochdemokratiska förhållanden i landet är den största faktorn som bromsar upp utvecklingen ochdärför är landet fortfarande beroende av utländskt bistånd. Det svenska biståndet går därförfrämst till demokratiska, humanitära och fattigdomsbekämpande insatser. Utan att kunnaförsäkra den sociala stabiliteten hos den ugandiska befolkningen kan inte handelsutvecklingenprioriteras. Uganda kan idag inte öka konkurrensen på världsmarknaden genom ett avtal omtullfrihet. De måste först uppnå acceptabla sociala, politiska och demokratiska nivåer i landetför att handeln ska kunna utvecklas och därmed i sin tur kunna konkurrera påvärldsmarknaden.</p>

Handels- och biståndsförhållandet mellan Uganda och Sverige har undersökts i syfte att tareda på hur utvecklingen har sett ut under frihandelsavtalet Everything But Arms. Avtalet harvarit aktivt sedan 2001 och resulterat i tullfrihet av alla varor förutom vapen och ammunitionför Ugandas handel med EU. Innan avtalets sattes igång var Ugandas handel med Sverigeojämn, det är den även idag efter ca åtta år av en global frihandel. Handelsstatistiken dessaländer emellan tyder på en stor export vinst för Sveriges del. Genom Everything But Armsavtaletstullfrihet anser EU och FN att ett MUL-land som Uganda kommer att kunnakonkurrera på världsmarknaden. EBA-avtalets målsättning är tydlig och menar att frihandelnkommer leda till att Uganda ökar sin export och därmed ta större plats på världsmarknaden. Igranskandet av förhållandet Uganda-Sverige utgjorde slutsatsen att EBA-avtalet inte har nåttupp till sin målsättning.EBA-avtalet har varit aktivt i snart åtta år och det svenska biståndet som ges till Uganda ärungefär 30 gånger större än Ugandas svenska exportintäkter. Ugandas sociala ochdemokratiska förhållanden i landet är den största faktorn som bromsar upp utvecklingen ochdärför är landet fortfarande beroende av utländskt bistånd. Det svenska biståndet går därförfrämst till demokratiska, humanitära och fattigdomsbekämpande insatser. Utan att kunnaförsäkra den sociala stabiliteten hos den ugandiska befolkningen kan inte handelsutvecklingenprioriteras. Uganda kan idag inte öka konkurrensen på världsmarknaden genom ett avtal omtullfrihet. De måste först uppnå acceptabla sociala, politiska och demokratiska nivåer i landetför att handeln ska kunna utvecklas och därmed i sin tur kunna konkurrera påvärldsmarknaden.

Denna uppsats har för avsikt att närmare undersöka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet är utformade, hur de tillämpas och om de kan tänkas användas på ett protektionistisk eller diskriminerande sätt och därför utgöra handelshinder. Det har under arbetets gång visat sig att det finns belägg för att ursprungsreglerna är mycket komplexa och svårhanterliga i många avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler är kunskapskrävande, tidskrävande och kostsamma. Att länder själva ges möjligheten att utforma ursprungsregler medför också risker för att reglerna används på ett protektionistiskt sätt även om de länder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och följa de grundläggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger på. Att reglerna kan sägas vara diskriminerande har också mycket att göra med komplexiteten på regelverken i fråga och i många avseenden drabbas utvecklingsländerna till stor utsträckning som enligt studier lider viss brist på expertis inom området och som därför också har svårt att göra sin röst hörd vid förhandlingar kring ursprungsregler.

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler. Dessa variabler är; handel, initial BNP per capita år 2000, kapital, förväntat antal år i skolan, befolkningstillväxt samt hur stor andel av befolkningen som är med i arbetskraften. För att ge en teoretisk förståelse för det valda problemområdet har flertalet teorier rörande ekonomisk tillväxt och handel behandlats. Merparten av tidigare studier och teorier pekar på att graden av öppenhet har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt. Till detta ges flera förklaringar men en av de vanligast återkommande är att en större öppenhet resulterar i en ökad interaktion som leder till kunskapsspridning och teknologiöverföringar. Resultatet från regressionsanalysen uppvisade dock inte några signifikanta resultat för handelsvariabeln. Således är det inte möjligt att fastslå hur ett lands ekonomiska tillväxt påverkas av dess handelsöppenhet baserat på denna studie.

<p>År 1994 bildades World Trade Organization, en handelsorganisation som har ökad frihandel som mål. Organisationen har kritiserats hårt och motståndet mot frihandel har uppmärksammats alltmer. En vanlig kritik i debatten är den gällande utvecklingsländer och deras roll i samarbetet. Bland dessa länder finns en grupp på 48 länder som klassas som de Minst Utvecklade Länderna i världen. Handel från dessa länder utgör en liten del av världshandeln och har minskat under de senaste åren. Är den ökade frihandeln en bakomliggande orsak? Syftet med uppsatsen är dels att sammanställa debatten kring frihandelns för- och nackdelar för MUL-länder och dels att undersöka huruvida en ökad frihandel handelsmässigt kan gynna MUL-länder.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillväxt, dels i afrikanska länder, dels i länder tagna från hela världen. Vad jag genom min uppsats främst vill söka svar på är om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillväxt. Genom att även inkludera andra länder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda på om sambandet mellan frihandel och tillväxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv.</p><p>Som metod använder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mått på frihandel använder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index.</p><p>Mina regressionsresultat visar på att Freedom to Trade Index ej har något statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillväxttakten i de afrikanska länder jag undersöker. I min ”världsundersökning” visar sig däremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillväxttakten. Ur ett globalt perspektiv verkar således frihandel vara en faktor som påverkar den ekonomiska tillväxten positivt, däremot finns det inga tecken på att frihandel har samma effekt i afrikanska länder. Det verkar således finnas regionala faktorer inom den afrikanska kontinenten som gör att frihandel här inte påverkar den ekonomiska tillväxten.</p>

År 1994 bildades World Trade Organization, en handelsorganisation som har ökad frihandel som mål. Organisationen har kritiserats hårt och motståndet mot frihandel har uppmärksammats alltmer. En vanlig kritik i debatten är den gällande utvecklingsländer och deras roll i samarbetet. Bland dessa länder finns en grupp på 48 länder som klassas som de Minst Utvecklade Länderna i världen. Handel från dessa länder utgör en liten del av världshandeln och har minskat under de senaste åren. Är den ökade frihandeln en bakomliggande orsak? Syftet med uppsatsen är dels att sammanställa debatten kring frihandelns för- och nackdelar för MUL-länder och dels att undersöka huruvida en ökad frihandel handelsmässigt kan gynna MUL-länder.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillväxt, dels i afrikanska länder, dels i länder tagna från hela världen. Vad jag genom min uppsats främst vill söka svar på är om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillväxt. Genom att även inkludera andra länder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda på om sambandet mellan frihandel och tillväxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv. Som metod använder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mått på frihandel använder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index. Mina regressionsresultat visar på att Freedom to Trade Index ej har något statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillväxttakten i de afrikanska länder jag undersöker. I min ”världsundersökning” visar sig däremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillväxttakten. Ur ett globalt perspektiv verkar således frihandel vara en faktor som påverkar den ekonomiska tillväxten positivt, däremot finns det inga tecken på att frihandel har samma effekt i afrikanska länder. Det verkar således finnas regionala faktorer inom den afrikanska kontinenten som gör att frihandel här inte påverkar den ekonomiska tillväxten.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.