<p>Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel. Sverige står inför ett vägval där endast ett val av två önskade går att uppfylla.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka Sveriges interna diskussion, bland närmast berörda intressenter såsom politiker, tjänstemän, näringsliv och intresseorganisationer, om detta vägval. Vidare ska policydokument såsom handelspolitiska och energipolitiska dokument undersökas. Närmare ska vi undersöka vilka argument som framträder för en frihandelslinje respektive argument för en inhemsk produktion. Detta för att argumenten kan påvisa vilka värden som innefattas i de båda vägarna.</p><p>Textanalysen påvisade att den frihandelsvänliga linje som Sveriges handelspolitik representerar, ifrågasätts av både Sveriges nya förslag för att uppnå ett oljeoberoende och EU:s förslag till energistrategi. Kontentan av analysen är att det i dagsläget saknas en genomtänkt strategi för hur Sverige skall trygga behovet av etanol.</p><p>Resultatet av intervjuanalysen visar att argumenten som framträder är av en art som stöder en fri handel men också sådana som vurmar för en inhemsk produktion. Dock är man överens om att en frihandel inom denna sektor skulle vara gynnsamt för u-länders utveckling och även att arbetstillfällen och landsbygdsutveckling skulle gynnas av en inhemsk etanolindustri.</p>

<p>Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sätt att argumentera.</p>

Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel. Sverige står inför ett vägval där endast ett val av två önskade går att uppfylla. Syftet med denna uppsats är att undersöka Sveriges interna diskussion, bland närmast berörda intressenter såsom politiker, tjänstemän, näringsliv och intresseorganisationer, om detta vägval. Vidare ska policydokument såsom handelspolitiska och energipolitiska dokument undersökas. Närmare ska vi undersöka vilka argument som framträder för en frihandelslinje respektive argument för en inhemsk produktion. Detta för att argumenten kan påvisa vilka värden som innefattas i de båda vägarna. Textanalysen påvisade att den frihandelsvänliga linje som Sveriges handelspolitik representerar, ifrågasätts av både Sveriges nya förslag för att uppnå ett oljeoberoende och EU:s förslag till energistrategi. Kontentan av analysen är att det i dagsläget saknas en genomtänkt strategi för hur Sverige skall trygga behovet av etanol. Resultatet av intervjuanalysen visar att argumenten som framträder är av en art som stöder en fri handel men också sådana som vurmar för en inhemsk produktion. Dock är man överens om att en frihandel inom denna sektor skulle vara gynnsamt för u-länders utveckling och även att arbetstillfällen och landsbygdsutveckling skulle gynnas av en inhemsk etanolindustri.

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sätt att argumentera.

Economic growth from a globalisation point of view is seen as being impacted to a large extent by two phenomena – foreign direct investments (FDI) and trade. FDI brings many positive spillovers such as technological progress and increases in human capital. Trade can help improve the efficiency of production allocation in which the comparative advantage lies. According to David Nellor (2008) parts of sub-Saharan Africa today experience growth rates similar to those of the first five founding members of ASEAN in the beginning of the 1980’s: Singapore, Thailand, the Philippines, Malaysia and Indonesia. The purpose of this bachelor thesis is to analyse the role of FDI and trade openness in promoting economic growth in Africa and Asia. The contrast in how FDI and openness to trade affect growth rates in these regions in particular is something that has been left out from previous studies. It may give a hint of what factor(s) are important for Africa and Asia to focus on in order to stimulate economic growth. The effects of FDI and trade openness on economic growth are empirically tested using data on a sample of 82 countries in Africa and Asia over the years of 1999-2006. Regressions are conducted using the total sample as well as the regions separately to show on differences of the importance and effects of the explanatory variables in each of the two regions. The regression results most often indicate a positive relationship between FDI, trade and their combined effect on economic growth. Despite this the results are weaker than expected and in general insignificant. A possible explanation for the unexpected results may be due to additional forces driving economic growth such as macroeconomic stability, human capital, taxes and inflation all of which have been left out from the estimated model. / Ekonomisk tillväxt påverkas ur ett globaliseringsperspektiv, av två fenomen: utländska direktinvesteringar och handel. Utländska direktinvesteringar medför många positiva tillskott, som tekniska framsteg och högre nivåer av humankapital. Handel gör länder mer effektiva, då de kan fokusera sin produktion på varor där de har komparativa fördelar. Enligt David Nellor (2008) kan delar av tillväxtnivåer i sub-Sahara jämföras med grundarna av ASEAN:s under tidigt 1980-tal: Singapore, Thailand, Filippinerna, Malaysia och Indonesien. Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera utländska direktinvestingar och frihandels roll för att gynna ekonomisk tillväxt i Afrika och Asien. Effekten av utländska direktinvesteringar och frihandel på tillväxtnivåer i dessa två regioner är något som utelämnats i tidigare studier. Resultaten kan indikera vilken eller vilka faktor(er) är viktiga för att stimulera ekonomisk tillväxt i Afrika och Asien. Uppsatsen fokuserar på 82 länder i Afrika och Asien under åren 1999-2006. Analysen är genomförd på afrikanska och asiatiska länder tillsammans, men också för kontinentalspecifika effekter. Resultaten visar i hög grad positiva samband mellan utländska direktinvesteringar, frihandel och dess kombinerade effekt på ekonomisk tillväxt. Resultaten är svagare än förväntat och en möjlig förklaring kan vara de komplexa samband av krafter som driver ekonomisk tillväxt, till exempel makroekonomisk stabilitet, humankapital, skatter och inflation som är utelämnande från den estimerade modellen.

Uppsatsen syfte är att ta reda på ifall den Europeiska Unionens (EU) handelspolicy för den interna respektive den externa marknaden följer den liberala retoriken som förs av unionen. Det är en komparativ fallstudie som använder sig av idealtyper för att ge en nyanserad bild av unionens handelspolicy. Det teoretiska ramverket som används för att framställa dessa idealtyper är merkantilism samt liberalism. Idealtyperna appliceras sedan på de två fallen. Fokus för studien ligger på tiden mellan Lissabonfördraget och 2012 innan den senaste utvidgningen till 28 medlemsstater ägde rum. I analysen kan man se delar av båda teorierna i varierande grad. Avslutningsvis diskuteras i vilken grad de båda teorierna influerar EU:s handelspolicy för den inre samt yttre marknaden. I resultatet kan man se att liberalismen genomsyrar stora delar av EU:s handelspolicy, men att det finns merkantilistiska undertoner i ett flertal olika områden. / The aim with this thesis is to find out whether the European Union (EU) trade policy for the internal and the external market comply with the liberal rhetoric that is conducted by the Union. It is a comparative case study based on ideal types to give the reader a nuanced view of EU:s trade policy. The theoretical framework that is being used to produce the ideal types is mercantilism and liberalism. Consequently, the ideal types are being applied on the two cases. The focus of the study is the time between the Lisbon Treaty and 2012, before the recent enlargement to 28 member states took place. In the analysis, one can see portions of both theories in varying degrees. Finally, the extent of how liberalism and mercantilism influences EU:s trade policy for the internal and the external market is being discussed. The result of the thesis show that liberalism influence most parts of the trade policy, but there are also some mercantilist undertones in several areas.