Kläder som är avsedda för friluftsaktiviteter bör vara vattenavvisande. För att plaggen ska erhålla vattenavvisande egenskaper krävs att textilen är impregnerad med en vattenavvisande kemikalie. Kemikalierna som används för detta idag är ofta baserade på högfluorerade ämnen, så kallade fluorkarboner. Dessa typer av kemikalier kan brytas ned till substanser som är skadliga för människor och natur. Efterfrågan på vattenavvisande impregneringar som inte är baserade på högfluorerade ämnen ökar i takt med en ökad medvetenhet om hållbarhets- och miljöfrågor. Trots att det utvecklas allt fler alternativa impregneringar till fluorkarboner erhåller dessa inte samma höga prestanda som de högfluorerade ämnena. Detta arbete är ett uppdrag från Houdini Sportswear som är ett svenskt företag som utvecklar högpresterande friluftskläder. Företaget vill hitta ett alternativ till de högfluorerade ämnena för de skalplagg de producerar. I detta arbete har författarna undersökt om olika mikro-och makroskopiska strukturer kan öka en impregnerad textils hydrofobicitet. Textilerna som har använts i undersökningen är fyra vävar av 100 % kemiskt återvunnen polyester med olika bindningar, dTex och egenskaper. På Textilhögskolan i Borås har samtliga vävar impregnerats med två olika impregneringar, - en baserad på dendrimerer och en baserad på paraffinvax. För att bestämma hur de olika vävarnas hydrofobicitet skiljer sig åt har kontaktvinkeltest genomförts. Det var också relevant att undersöka hur strukturerna och de vattenavvisande egenskaperna påverkades av en simulerad användning eftersom att friluftskläder slits under sin livstid. Resultaten visade på att det fanns en signifikant skillnad mellan de vattenavvisande egenskaperna för de olika vävarna. Undersökningen har resulterat i slutsatsen att mikro- och makroskopiska strukturer påverkar en vävs vattenavvisning. Dock har inte några definitiva slutsatser om vilka strukturella parametrar det är som påverkar de vattenavvisande egenskaperna kunnat dras. Resultatet från statistiska test visade inte på en signifikant skillnad mellan vävarnas vattenvisande egenskaper före och efter en simulerad för en av impregneringarna medan tester för den andra impregneringen visade på en signifikant skillnad efter en simulering, dock blev vattenavvisningen till det bättre. Därav kunde slutsatsen dras att vattenavvisningen består även efter att vävarna blivit tvättade och nötta.

Människor vistas idag gärna i naturen för att må bra och friluftsliv tar allt större del i folks vardag. Friluftsliv och funktionskläder har tillsammans med diskussionen kring hållbarhet bidragit till en utveckling av hållbara och miljövänliga material i friluftsbranschen. Samtidigt sker det en växande oro gällande miljöpåverkan inom textilbranschen och den textila värdekedjan. Textilföretag i friluftsbranschen blir granskade i termer av deras textil sourcing och användningen av kemiska substanser. Problemet är hur friluftsvarumärken, återförsäljare och slutkonsumenter i den textila värdekedjan ska samverka för att kedjan och friluftsplagg ska bli mer miljövänliga och fria ifrån farliga kemikalier. Studien vill belysa ett samhällsansvar och behovet av att ställa krav mellan leden i den textila värdekedjan. Syftet är att undersöka om varumärken, återförsäljare och konsumenter kan samverka i den textila värdekedjan kring valet av miljövänliga alternativ för friluftsplagg. För att uppfylla syftet har två forskningsfrågor undersökts och analyserats genom metodtriangulering samt en insamling av sekundär teori har gjorts. Första forskningsfrågan är hur de tre leden i den textila värdekedjan förhåller sig kring miljövänliga och mindre miljövänliga friluftsplagg. Följt av fråga två kan de tre leden samverka för att justera nivån på de krav som ställs på friluftsplagg för att minska miljöpåverkan. Den primära teorin utgörs av det empiriska materialet som består av en enkätundersökning riktad till konsumenter samt mailintervjuer till fem friluftsvarumärken och två av deras återförsäljare. Studien visar att det finns en stor miljömedvetenhet hos samtliga led. Majoriteten av friluftsutövarna, varumärkena och återförsäljarna är villiga att sänka funktionskraven hos ytterplagg om det i slutändan innebär att produkten blir mer miljövänlig. För att justera kraven bör varumärkena undersöka vilka friluftsutövare som konsumerar vad samt hur produkterna används. Detta genom att återförsäljarna interagerar med konsumenterna och vidarebefordrar viktig kunskap och information till varumärkena. Studien kan dra slutsatsen att friluftsvarumärkena och deras återförsäljare har störst möjlighet till att påverka konsumtionen genom att erbjuda och “lära” konsumenten att handla rätt produkter.