Denna studie undersöker hur personal på fritidsgårdar uppfattar och hanterar riskbeteenden för brottslighet bland barn genom att fokusera på personalens perspektiv och erfarenheter. Med en kvalitativ ansats utforskades personalens syn på riskbeteende för brottslighet bland barn och deras utmaningar i att arbeta med dessa frågor. Den tidigare forskningen har lagt mest fokus på forskning relaterad till ungdomsbrottslighet och förebyggande åtgärder. Denna studie är intressant för att undersöka mer ingående hur personalen upplever sin arbetssituation och de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete. Genom semistrukturerade intervjuer med personal på fritidsgårdar samlades data in och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultaten visar att personalen identifierar olika beteenden och situationer som tecken på riskbeteende för brottslighet och använder olika strategier för att hantera dem. Identifierade riskbeteenden inkluderar hög skolfrånvaro, utåtagerande beteende och bristande respekt för regler och gränser. Utmaningar inkluderar svårigheter att etablera kommunikation med föräldrar, känslomässiga påfrestningar och den komplexa balansen mellan att följa organisationens riktlinjer och agera utifrån individuella bedömningar. Resultaten belyser vikten av fritidsgårdens arbete som en resurs för att stödja unga och minska deras risk för kriminalitet. Studien integrerar Hochschilds teori om emotionellt arbete och Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrati för att förstå personalens hantering av känslomässiga och institutionella utmaningar. Genom att synliggöra dessa teoretiska perspektiv bidrar studien till förståelsen för fritidsgårdens roll i brottsförebyggande arbete och kan informera utvecklingen av framtida interventioner och strategier för att hantera ungdomsbrottslighet.