Yes / This article reasserts the value of the examination of class relations. It does so via a case study of tax-processing sites within HM Revenue and Customs, focusing on the changes wrought by the alterations to labour and supervisory processes implemented under the banner of ‘lean production’. It concentrates on the transformation of front-line managers, as their tasks moved from those that required tax knowledge and team support to those that narrowed their work towards output monitoring and employee supervision. Following Carchedi, these changes are conceptualised as strengthening the function of capital performed by managers, and weakening their role within the labour process.

Akutsjukvården i Sverige är en samhällsviktig verksamhet i vardag, kris och i händelse av krig. Den operativa ledningen på akutmottagningar sköts av en sjuksköterska med ledningsansvar, vars uppdrag är att leda och fördela arbetet under ett skift. På akutmottagningar i Sverige arbetar såväl tillsvidareanställd ordinarie personal med olika erfarenhetsnivå, liksom bemanningsanställd personal under förhållanden som kan definieras som påfrestande. Syftet med denna studie har varit att bidra med förståelse av ledarskap i akutsjukvårdens kontext genom att undersöka upplevelser av ledarskap av tillfälliga grupper under påfrestande förhållanden i rollen som ledningssjuksköterska. Med en kvalitativ ansats genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med ledningssjuksköterskor från olika akutmottagningar i Region Stockholm. Resultatet analyserades genom en tematisk analys där en i Sverige etablerad ledarskapsmodell användes. Analysen genererade fyra teman som beskriver rollen och sammanhanget ledningssjuksköterskor verkar i, vad som kännetecknar påfrestande förhållanden i akutsjukvården och vilka omgivnings- och ledarfaktorer som påverkar ledarskapet hos ledningssjuksköterskor. Ett resultat av studien är en empirisk tillämpning av generell ledarskapsteori i akutsjukvårdens kontext. Studiens viktigaste bidrag är att ledningssjuksköterskor anpassar sitt ledarskap efter graden av påfrestning och personalgruppens kompetens, erfarenhet och behov av stöd. Resultatet indikerar också att kännedom om personalgruppens kompetens kan vara av särskilt betydelse under påfrestande förhållanden med tidsbrist, osäkerhet och psykiska påfrestningar som följd. / Emergency healthcare in Sweden holds a vital societal function in ordinary circumstances, crisis situations, and in the event of war. The operational management within emergency departments is lead by a nurse in charge, tasked with the responsibility of leading and allocating work during a shift. Within Swedish emergency departments there is a mix of permanently employed regular staff with varying levels of experience and temporary staff working under conditions that can be defined as demanding. The aim of this study has been to contribute to an understanding of leadership within the context of emergency healthcare by examining experiences of leadership of temporary groups during demanding conditions in the role of a charge nurse. A qualitative study involved conducting six semi-structured interviews with charge nurses from various emergency departments in the Stockholm Region. The results were analyzed using a thematic analysis utilizing a well-established leadership model in Sweden. This analysis generated four themes describing the role and context in which chargenurses operate, what characterizes demanding conditions in emergency healthcare, and which environmental and leadership factors affect the leadership of charge nurses. An outcome of the study involves the empirical application of general leadership theory. The primary contribution of this study is that charge nurses adapt their leadership based on levels of adversity and the competence, experience and support needs of the staff group. The results also suggest that awareness of the staff group’s competence can be particularly significant under demanding conditions, including time constraints, uncertainty and stress.