Lagstiftning om framtidsfullmakter har diskuterats länge i Sverige. År 2002 fick en särskild utredare i uppdrag att utvärdera 1995 års förmyndarskapsreform. I uppdraget ingick att granska om fullmakter, för en framtida situation, är ett bra alternativ till ställföreträdarskap. I skrivande stund har regeringen lagt fram ett förslag till Lag om framtidsfullmakter som kommer att träda ikraft 1 juli 2017. Lagen om framtidsfullmakter kommer bland annat att komplettera och påverka de befintliga regler som rör avtal om fullmakt, samt utgöra ett alternativ till ordningen med god man och förvaltare. Syftet med en framtidsfullmakt är således att öka den enskilda individens självbestämmande. Det kommer att ske genom att ge den fysiska personen en möjlighet att planera sin framtid och behålla kontrollen över frågor som är av stor vikt för den enskilde. Uppsatsen kommer bland annat att behandla hur lagen om framtidsfullmakter kommer att förhålla sig till de redan befintliga lagarna om fullmakt. Dessutom kommer en analys att göras för att se huruvida framtidsfullmakter förhåller sig till godmanskap och ställföreträdarskap. I vår analys har vi kommit fram till att en framtidsfullmakt inte bör jämföras med andra typer av fullmakter. En framtidsfullmakt kan förvisso innefatta liknande behörighet samt vara utformade på ett liknande sätt, men trots detta har vi dragit slutsatsen att framtidsfullmakten mer kan liknas vid ett godmanskap och förvaltarskap i sitt användningsområde, dock med en privaträttslig karaktär. Vidare kommer uppsatsen analysera den rättsliga problematik som kan uppstå när en framtidsfullmakt träder ikraft. Vi har bland annat analyserat hur det kan säkerställas att fullmaktsgivarens intressen blir bevakade. Eftersom det är ett så pass nytt rättsområde i Sverige har vi bara kunnat uttrycka våra egna tankar och slutsatser om ämnet. Avslutningsvis har en komparativ undersökning gjorts mellan lagen om framtidsfullmakter i Sverige och liknande lagstiftning i övriga nordiska länder. Av undersökningen kommer vi fram till att Sveriges lagstiftning mest efterliknar norsk rätt.