Att planera en laboration i skolan är en central del i sin lärarprofession, speciellt om man undervisar i de naturvetenskapliga ämnena. Denna undersökning har varit ett försök till att kartlägga vilka beslut lärare tar i beaktande när de planerar en laboration samt vilka konsekvenser dessa olika beslut får. För att kunna kategorisera laborationer kan man använda sig av frihetsgrader. Frihetsgrader beskriver hur mycket information som ges till eleverna när de ska genomföra en laboration. Detta har varit ett av flera användbara verktyg för att analysera olika laborationer. I denna undersökning har sex fysiklärare intervjuats där de fick svara på olika frågor om laborationer som de själva använt sig av. Dessa intervjuer har analyserats fenomenografiskt och från denna analys var det möjligt att manifestera sju huvudkategorier. Dessa huvudkategorier är en konkretisering av svaret på frågeställningen: Vilka beslut tar läraren när hen planerar sin laboration med avseende på öppenheten i laborationen? Dessa huvudkategorier är unika där lärarnas olika uttalanden enbart passar in i en av kategorierna. Ett exempel på en huvudkategori är om läraren väljer att ha med tabeller/rader som eleverna fyller i, i laborationsinstruktionen. Tabeller/rader bildar bland annat ett förtydligande i instruktionerna. Ett annat exempel är var läraren väljer att placera utrustningen. Att ha utrustningen framplockad som stationer där eleverna ska laborera gör att man sparar tid men eleverna får inte sätta ihop utrustningen på egen hand.

This thesis investigates how students in upper secondary school solve problems and discuss physics in small groups. The study examines how gender, knowledge in physics and the image of the subject physics are constructed in the students’ conversation and how these processes are related to each other. The theoretical framework includes a sociocultural perspective on learning and a gender perspective that views gender as both process and discourse and focus on how femininity and masculinity are constructed in social relations. 28 students in two classes at the science program participated in the study. 8 videotaped group discussions and 15 audiotaped interviews where analysed through thematic analysis and discourse analysis according to different research questions. The results show the complexity of a learning conversation. The character of the dialogue in the groups, the difficulties the student encounter when dealing with the tasks, and the social interaction in the groups, has a deep impact on the possibilities to develop the discussion about physics phenomena and concepts. The images of the subject physics and the images of a student skilled in physic that are constructed in the interviews are reconstructed in the students’ discussions and in their acting in the groups. But there are also inconsistencies and counter discourses. The possibilities for learning are related to the construction of gender and to equality issues within the groups. Traditional gendered positions are to a large extent reconstructed in the students’ interaction. Boys are for instance positioned as more competent in physics than girls. But traditional gendered positions are also resisted and challenged.