Denna rapport syftar till att besvara tre frågeställningar; går det att mäta säkerhetsmedvetenhet, vilka variabler påverkar säkerhetsmedvetenheten samt är skillnaderna i variablerna signifikanta. Undersökningen har genomförts i en region och av yrkeskategorin brevbärare, inom företaget Posten Meddelande AB. För att besvara de tre frågeställningarna har en omfattande enkätundersökning genomförts på tio arbetsplatser, där ett dataunderlag på 164 svar inhämtats.  Underlaget har indexerats till ett index som är avsett att beskriva hur god säkerhetsmedvetenhet de svarande har. Säkerhetsmedvetenhetsindexet har sedan analyserats med olika sambandsanalyser för att se om de oberoende variablerna påverkar resultatet. Totalt har sju oberoende variabler analyserats, och av dessa har fem påverkat resultatet.  Till sist har dessa fem testats med medelvärdes- och variansanalyser för att se om skillnaderna i grupperna är signifikanta. Resultatet av det visar att skillnaderna är signifikanta och i princip alla med mer hög tillförlitlighet. Slutsatsen av dessa analyser är att äldre personer som jobbat länge inom Posten Meddelande och genomgått en säkerhetsutbildning har statistiskt säkerställt bättre säkerhetsmedvetenhet. Då ålder och erfarenhet är omöjligt att erhålla på kort sikt, anser författaren att den viktigaste framgångsfaktorn för att uppnå god säkerhetsmedvetenhet är att alla inom företaget bör genomgå en säkerhetsutbildning.

Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas. Denna forskningsansats är således ett försök att ta fram en intuitiv utvärderingsmetod som organisationer kan använda för att utvärdera sin säkerhetskultur. Utvärderingsmetoden liknar en gap-analys där en organisations önskade kultur fastställs och datainsamling sker genom en enkätundersökning. Dataunderlaget sammanställs och används för att skapa ett index för den rådande kulturen i jämförelse med den önskade kulturen. I detta inledande försök testas undersökningens reliabilitet genom Cronbach's alpha och validiteten testas genom en form av konfirmatorisk faktoranalys. Resultatet visar hur ett index som representerar en organisations säkerhetskultur skapas. Det går att påvisa god reliabilitet på utvärderingsmetoden och författaren finner goda argument för nyttan av en sådan metod i det proaktiva säkerhetsarbetet. Dock har omständigheter gjort det mycket svårt att påvisa god validitet i denna inledande undersökning.