In September 2018, it is yet again a parliamentary election in Sweden. A question often, if not always included in the agenda, is the question of the right to full-time employment. In 2016 several of Sweden's municipalities and county councils entered into their collective agreement that full time employment will now be the norm for a new employment (HÖK, 2016). In order to solve this issue, the municipalities can decide how schedules and times are to be laid down by their autonomy. In Örebro Municipality, where we conducted our study, they have chosen to work with "floating working hours". In this independent work, we want to explore nurse’s experiences with being employed with contracts for floating working hours. The purpose of this study is just that, to investigate how nurses experience the concept and the principles of working with floating working hours. Issues that are central to our work are what affect the experiences of this particular working module, how nurses perceive the requirements for flexibility, and if the employees ever reflect on what floating working hours mean. Previous research has proven to be a shortage in our case, but those studies that we did find show that work where employees lack the basic control can cause insecurities and stress. Our study is based on qualitative interviews with six nurses in the municipality of Örebro and shows that work with floating working hours creates a high level of stress on a personal level and that it is a factor in a long chain of reactions that goes beyond the business itself. The study also shows that in order to be able to enjoy floating working hours, one must possess a certain kinds of personality traits. / I september 2018 är det återigen riksdagsval i Sverige. En fråga som ofta, om inte alltid, finns med på agendan är frågan om rätten till en heltidsanställning. 2016 skrev flera av Sveriges kommuner och landsting in i sitt kollektivavtal att heltidstjänst ska bli den nya normen vid en nyanställning (HÖK, 2016). För att lösa denna fråga får kommunerna genom sitt självstyre bestämma hur scheman och tider ska läggas upp. I Örebro Kommun, där vi utfört vår studie har kommunen valt att använda sig av arbetsmodellen Flytande arbetstid. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka undersköterskor upplevelser i förhållande till att vara anställd med avtal om Flytande arbetstid. Frågor som är centrala i vårt arbete är vad som påverkar undersköterskornas upplevelser, hur de upplever kraven på flexibilitet samt om de någonsin reflekterar över vad Flytande arbetstid innebär. Tidigare forskning har visat sig vara en bristvara i vårt fall men det vi har hittat visar på att arbeten där medarbetarna saknar den grundläggande kontrollen kan medföra osäkerhet och stress. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex undersköterskor i Örebro kommun och den visar att arbete med Flytande arbetstid skapar en stor stress på individnivå samt att det är en faktor i en lång reaktionskedja som sträcker sig bortom verksamheten i sig. Studien visar också att för att kunna trivas med Flytande arbetstid måste man besitta en viss typ av personlighetsdrag.