I många industribyggnader används servicegångar för att komma åt att göra service och underhåll. Dessa konstrueras ofta lämpligen som en gångbrygga bestående av två huvudbalkar som stagas med ett antal mellanliggande stagbalkar. Ovanpå dessa kan det räcka med att montera en durkplåt och räcken. I detta examensarbete har ett antal nyckelparametrar framtagits, bland annat lämpligt avstånd mellan stagbalkar och vilket böjmoment de ska dimensioneras för. Det har visats med vilken grad vippningseffekten sänker huvudbalkarnas böjmomentkapacitet som funktion av avståndet mellan stagbalkarna och flänsbredden för huvudbalkarna i gångbryggorna. Det har även beskrivits hur kapaciteten reduceras ytterligare när skruvarna i förbanden mellan huvud- och stagbalkar inte förspänns. Med dessa nyckelparametrar blir det lättare att välja lämpliga balkprofiler redan vid de initiala valen och dessutom ges möjlighet till relevanta kvalitetskontroller. Tillsammans ger detta att alla förutsättningar finns för att utforma en väl konstruerad gångbrygga. För att utföra den parametriska studien har programmen LTBeam, ANSYS och Matlab använts. En stor mängd beräkningar har utförts i LTBeam. Det skrevs därför en kod i Matlab som körde LTBeam och lagrade resultaten när variabla parametrar varierades. ANSYS användes framför allt för att göra detaljanalyser, men även där har parametrar varierats för att kunna plotta relevanta figurer. De parametrar som varierats i denna studie var balkprofil, balklängder, dimensioner på plåtar, antal stagbalkar, lasten samt skruvarnas diameter. När någonting modelleras i ett FEM-program blir är det alltid svårt att säga hur pass korrekta och pålitliga resultaten är. I analyserna som utförts i denna studie har det därför alltid försökts ta marginal för att resultaten skulle hamna på säkra sidan. Generellt har därför krafterna överdrivits något samtidigt som kapaciteterna underskattats, vilket gjort resultaten konservativa. De anses dock vara av sådan kvalitet att de är väl anpassade för en dimensionering av en gångbrygga. Dessutom har de ökat förståelsen för hur gångbryggorna bör dimensioneras. / In many industrial buildings, service paths are being used for service and maintenance. These are often constructed as walkway bridges consisting of two main beams that are restrained by transverse beams between them. On top of the beams, checker plates and railings make up the rest of the construction. In this thesis, a number of key measures have been identified.  For example, the suitable distance between the transverse beams and for which bending moment they should be designed. It also investigate to what extent the effect of lateral torsion buckling lower the moment capacity due to plain bending as a function of the distance between the transverse beams and the width of the main beams. With these key indicators, it will become easier to choose the appropriate profile for the beams at an initial stage and to perform relevant quality checks. In total this will give the necessary means to design a well-constructed walkway bridge. To be able to perform the parametrical study LTBeam, ANSYS and Matlab software have been used. The majority of the calculations have been performed in LTBeam. A Matlab code was programmed which sent input to LTBeam, ran the software and then stored the results while variable parameters were varied. ANSYS was primarily used to do detail analysis, but it was also used to vary some parameters to be able to plot relevant figures. The parameters that have been varied are beam profile, beam length, dimensions on plates, number of transverse beams, the load and the diameter of the screws. It is always hard to determine how accurate the results are when using a FEM-software for calculations. To have a safety margin in the study the forces have generally been exaggerated and the capacities have been underestimated. This will give us a conservative result that is still accurate enough to be suitable for the design of a walkway bridge and the understanding how such walkway should be designed.