Försvarsmakten har under åren efter Berlinmurens och Warszawapaktens fall präglats av neddragningar och inriktning mot internationella militära insatser. Sverige försvaras bäst genom säkerhet och stabilitet på andra platser än inom landets gränser. Försvarsmaktens dimensionering och verksamhet ska styras av det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld men sanningen är att den oftare påverkats av hur de politiska vindarna för tillfället blåst i Sverige. I och med de ryska aggressionerna under konflikterna i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 sker ett säkerhetspolitiskt uppvaknande i Europa och Sverige. Dessa händelser medvetandegör för svenska politiker därmed det läge som kommit att utvecklas sedan Warszawapaktens upphörande i början av 1990-talet. Detta har sedan tydliggjorts ytterligare av händelserna under första kvartalet 2022 då Ryssland på nytt inledde krigshandlingar i Europas absoluta närhet. Med start 2014 har Försvarsmaktens fokus varit på att växa och återtag av förmågan till nationellt försvar. Att genomföra den beslutade tillväxten och återgången till nationellt invasionsförsvar innebär att ett flertal olika förändringsprocesser initieras. Nya utbildningsplattformar ska, tillsammans med nya krigsförband, skapas vilket är exempel på stora och tydliga förändringar som innebär betydande svårigheter och utmaningar. Men även i det lilla sker stora förändringar i form av omorganisering av befintliga krigsförband, något som inte heller sker helt smärtfritt. T.ex. kommer handböcker, metoder och utbildningslinjer m.m. att påverkas. Det lilla hamnar lätt i skuggan av det stora. I denna kvalitativa intervjustudie skapas förståelse för de behov som uppstår hos yrkesofficerarna vid införandet av en ny krigsorganisation. Studien hämtar sin empiri från semistrukturerade intervjuer med nio yrkesofficerare verksamma vid Göta Trängregemente. Kodning av data har skett med metod inspirerad av Grounded Theory. Analysen har genomförts baserat på en referensram där teorier kring organisation och ledarskap samt förändring varit tongivande.   Studiens resultat visar att det är genom den övergripande kärnvariabeln Behov som acceptans och förståelse för förändring skapas. Detta utgör själva grunden för att förändringen ska kunna ske enligt tänkt plan och så smärtfritt som möjligt. Försvarsmakten bör därför dels säkerställa att befintliga processteg respekteras genom hela organisationen, dels sträva efter att utveckla förändringsprocessen för att tillgodose de behov som studien uppmärksammar. / In the years following the fall of the Berlin Wall and the Warsaw Pact, the Swedish Armed Forces has been characterized by downsizing and a focus on international military operations. The political view is that Sweden is best defended by maintaining security and stability outside the nation's borders. The dimensioning and activities of the Swedish Armed Forces should be governed by the general security situation in the surrounding area with a focus on Europe, but the truth is that it has more often been affected by how the political winds are currently blowing. With the Russian aggressions during the conflicts in Georgia in 2008 and the annexation of Crimea in 2014, there is a security policy awakening in Europe and Sweden. These events make Swedish politicians aware of the situation that has developed since the end of the Warsaw Pact in the early 1990s. This has since been further underlined by the events during the first quarter of 2022, when Russia resumed hostilities in Europe's absolute vicinity. Starting in 2014, the Swedish Armed Forces' focus has been on growth and re-building the national defense capability. Implementing decided changes and rebuilding the capacity for national defense means that several change processes are initiated. Examples of major changes that involve significant difficulties and challenges are the creation of new training platforms and military units but even in the trivial things, major changes are taking place in the form of reorganization of existing military units, something that is not painless. Doctrines, methods, training and more will be affected.  This qualitative interview study describes the needs that arise among army officers in the introduction of a new organization to create understanding in the event of change. The study draws its empirical data from semi-structured interviews with nine army officers active at the Logistic regiment. Coding of data has been done with a method inspired by Grounded Theory. The analysis has been carried out based on a reference framework where theories in organization and leadership as well as change have been dominant. The results of the study show that it is through the core variable Requirements that acceptance and understanding of change is created, which forms the basis for the change to take place. The Swedish Armed Forces should therefore ensure that existing process steps are respected throughout the organization and strive to develop the change process to meet the needs that the study addresses.