Bakgrund: Företag idag verkar i en föränderlig omvärld och inom marknadsföringsforskningen blir företagens relationer allt mer centrala för att skapa värde och konkurrensfördelar för dagens företag. Genom att företag både samarbetar och konkurrerar samtidigt, kan en värdefull coopetition-relation uppstå, som kan ses som svaret på hoten från omvärlden.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur coopetition mellan företag i ett destinationsnätverk skapar värde, samt analysera vilket detta värde är. Metod: En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter utgörs av fyra turismföretag som ingår i Göta Kanals företagsnätverk Officiell Partner Göta Kanal samt Göta Kanalbolags marknadschef. Slutsatser: Studien visar att coopetition existerar inom Officiell Partner Göta Kanal och att turismföretagarna uppfattar samarbete och konkurrens inom nätverket på olika sätt. Genom samarbete skapar coopetition värde inom nätverket genom att turismföretagarna rekommenderar varandra till turisten och på så sätt skapar en bättre helhetsupplevelse för denne. Värdet som skapas genom konkurrens består av att företagarna driver varandra till utveckling. Inom nätverket skapas värde genom en process av drivkrafter och aktiviteter som är sammankopplade och påverkar varandra. Denna process beskrivs av några respondenter som cyklisk, genom att samtliga aspekter är dynamiska.

<p>Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats. Mycket tyder på att de istället var desertörer från Ryssland. Uppsatsen visar på hur dessa ryska män som arbetade vid kanelen mot togs av den svensk lutherska kyrkan. I Ryssland var och är majoriteten av befolkningen ryssortodox. Detta arbete ska försöka belysa och ge en första inblick i vilka det var som kom. Samt att ge en första förståelse i hur de integrerades i Svenska kyrkan och om de anammade den lutherska tron eller om de fick utöva sin ortodoxa tradition. Detta arbete är ett pionjärarbete och en första studie i att kartlägga de ryssar som arbetade med anläggandet av Göta Kanal och som bodde i Östergötland, och Söderköpingstrakten. De församlingar i Söderköpingstrakten som jag valt att fördjupa mig i är; S:t Laurentii (då kallad Söderköping), Skönberga, Drothem och Västra Husby. Övriga församlingar i Söderköpingstrakten har jag inte fördjupat mig i, eftersom inga naturliga förflyttningar skett till eller från dem som jag kunnat följa.</p><p>Efter färdigställandet av kanalen sökte troligen flera av familjerna arbete vid kanalen eller som drängar på gårdar omkring Söderköping.</p><p>Arbetet med insamling av information och kunskap om dessa människor är inte slut i och med denna uppsats. Utsikterna för att finna mer intressant information anses av mig som goda. Det finns stort behov av att kontrollerna andra akter än dem som denna uppsats tar upp.</p><p>Att söka efter människors rötter kan upplevas som att människorna återigen blir levande i någon bemärkelse och en önskan att få lära känna dem ännu mer. Dessa ryssar som jag har fått följa kom till Sverige av någon anledning, arbetade troligen i hopp om att få en bättre tillvaro. Deras tillvaro blev inte i allt att döma någon lyx tillvaro, utan många av dem levde under knappa förhållanden.</p> / <p>For many people, Göta Canal is a tourist attraction for people on their holiday. Not so many know that the canal was originally built for trade purposes and to secure the Swedish import during times of war. Göta Canal was built 1813-1832 by Swedish workers, Swedish soldiers and Russian deserters. This essay denies the myth saying that the canal was built by Russian prisoners of war. Instead it indicates that they were deserters from Russia. The essay shows how these Russian men were greeted by the Swedish Lutheran Church. In Russia, the majority of the people belonged to the Russian Orthodox Church. This essay’s purpose is to give a first insight about who the people were that came from Russia to Sweden to work with the canal. It will also give a basic understanding about how they were integrated into the Swedish Church and if they accepted the Lutheran beliefs or if they were allowed to practise their Orthodox traditions. This essay is the very first study of all the Russians who worked with Göta Canal and lived in the county “Östergötland” close to the city “Söderköping”. The congregations in Söderköping that I’ve chosen to study closer are “S:t Laurentii” (during that time called Söderköping), “Skönberga”, “Drothem” and “Västra Husby”. I have excluded the other congregations since I haven’t been able to find any Russians moving to their areas. When the building of Göta Canal was finished, many of the families probably sought other work - either at the canal or at farms around Söderköping. I believe that the prospects to find more interesting information about these people are very good. There is a great need to control the files that this essay doesn’t take part of. To seek the roots of people can give a feeling of them coming back to life and a wish of getting to know them better. The Russians that I’ve followed came to Sweden for a reason, probably in hope of a better life. But their life didn’t become as good as they hoped for since many of them lived under very poor circumstances.</p>

Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats. Mycket tyder på att de istället var desertörer från Ryssland. Uppsatsen visar på hur dessa ryska män som arbetade vid kanelen mot togs av den svensk lutherska kyrkan. I Ryssland var och är majoriteten av befolkningen ryssortodox. Detta arbete ska försöka belysa och ge en första inblick i vilka det var som kom. Samt att ge en första förståelse i hur de integrerades i Svenska kyrkan och om de anammade den lutherska tron eller om de fick utöva sin ortodoxa tradition. Detta arbete är ett pionjärarbete och en första studie i att kartlägga de ryssar som arbetade med anläggandet av Göta Kanal och som bodde i Östergötland, och Söderköpingstrakten. De församlingar i Söderköpingstrakten som jag valt att fördjupa mig i är; S:t Laurentii (då kallad Söderköping), Skönberga, Drothem och Västra Husby. Övriga församlingar i Söderköpingstrakten har jag inte fördjupat mig i, eftersom inga naturliga förflyttningar skett till eller från dem som jag kunnat följa. Efter färdigställandet av kanalen sökte troligen flera av familjerna arbete vid kanalen eller som drängar på gårdar omkring Söderköping. Arbetet med insamling av information och kunskap om dessa människor är inte slut i och med denna uppsats. Utsikterna för att finna mer intressant information anses av mig som goda. Det finns stort behov av att kontrollerna andra akter än dem som denna uppsats tar upp. Att söka efter människors rötter kan upplevas som att människorna återigen blir levande i någon bemärkelse och en önskan att få lära känna dem ännu mer. Dessa ryssar som jag har fått följa kom till Sverige av någon anledning, arbetade troligen i hopp om att få en bättre tillvaro. Deras tillvaro blev inte i allt att döma någon lyx tillvaro, utan många av dem levde under knappa förhållanden. / For many people, Göta Canal is a tourist attraction for people on their holiday. Not so many know that the canal was originally built for trade purposes and to secure the Swedish import during times of war. Göta Canal was built 1813-1832 by Swedish workers, Swedish soldiers and Russian deserters. This essay denies the myth saying that the canal was built by Russian prisoners of war. Instead it indicates that they were deserters from Russia. The essay shows how these Russian men were greeted by the Swedish Lutheran Church. In Russia, the majority of the people belonged to the Russian Orthodox Church. This essay’s purpose is to give a first insight about who the people were that came from Russia to Sweden to work with the canal. It will also give a basic understanding about how they were integrated into the Swedish Church and if they accepted the Lutheran beliefs or if they were allowed to practise their Orthodox traditions. This essay is the very first study of all the Russians who worked with Göta Canal and lived in the county “Östergötland” close to the city “Söderköping”. The congregations in Söderköping that I’ve chosen to study closer are “S:t Laurentii” (during that time called Söderköping), “Skönberga”, “Drothem” and “Västra Husby”. I have excluded the other congregations since I haven’t been able to find any Russians moving to their areas. When the building of Göta Canal was finished, many of the families probably sought other work - either at the canal or at farms around Söderköping. I believe that the prospects to find more interesting information about these people are very good. There is a great need to control the files that this essay doesn’t take part of. To seek the roots of people can give a feeling of them coming back to life and a wish of getting to know them better. The Russians that I’ve followed came to Sweden for a reason, probably in hope of a better life. But their life didn’t become as good as they hoped for since many of them lived under very poor circumstances.