<p>Aim</p><p>The purpose of this study is to investigate if there is any variance between masculine and feminine physical education teachers leadership.</p><p>Are men more authoritarian than woman in their education? Do the influence of pupils have something to do with the gender of the teacher’s? Do the pupils respect masculine physical education teachers any different compound to feminine teachers?</p><p>Method</p><p>We have studied relevant literature that consider masculine and feminine leadership. The choice was to work with senior compulsory school. We choose the community of Botkyrka, through comfort choice. The criterion for the teachers were that they would have a swedish physical education and have been working at least for 4 years. We chose to interview two male and two female physical education teachers. We gave the pupils the questionnaire so for that reason we didn´t have any external reduction. After that did we compiled the interviews and the questionnaires. At the same time did we improved relevant literature for the study. During the study had we a supervisor to guide us at Idrottshögskolan in Stockholm.</p><p>Results</p><p>The questionnaire shows that there are no significant differences between male and female teachers in authoritarian leadership.</p><p>The results show that the pupils get more respect from the masculine physical education teacher. The respondents consider that male teachers seem to have greater authority, to their benefit, which influences with a rougher voice and bigger physique. The pupils are allowed to influence the lessons regardless of the gender of the teacher.</p><p>Conclusions</p><p>A conclusion from this study shows that there are no significant differences between male and female leadership qualities.</p> / <p>Syfte</p><p>Syftet med studien är att ta reda på om det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga idrottslärares ledarskap.</p><p>Är män mer auktoritära än kvinnor i sin undervisning? Har elevers inflytande på lektioner något att göra med om läraren är manlig eller kvinnlig? Respekteras kvinnliga idrottslärare annorlunda än manliga idrottslärare av eleverna?</p><p>Metod</p><p>Vi har forskat utifrån relevant litteratur som behandlar manligt och kvinnligt ledarskap. Urvalet blev skolor 7-9. Vi valde respektive skola i Botkyrka kommun genom bekvämlighets urval. Kriterierna för idrottslärarna var att de skulle ha svensk utbildning samt arbetat i minst 4 år. Vi valde att intervjua två manliga och två kvinnliga idrottslärare. Vi delade ut enkäterna på plats för att inte få något externt bortfall, därefter sammanställdes intervjuerna och enkäterna samtidigt som vi förkovrade oss, i den relevanta litteraturen för studien. Under studiegången har vi haft handledning av en pedagogisk handledare på Idrottshögskolan, Stockholm.</p><p>Resultat</p><p>Enkätstudien visar att det inte finns någon signifikant skillnad i det auktoritära ledarskapet mellan manliga och kvinnliga lärare. Vidare visar resultatet att manliga idrottslärare får större respekt från eleverna. Respondenterna anser att manliga idrottslärare har en större pondus med fördelar som grövre röst och större fysik, vilket lärarna anser skulle kunna leda till större respekt. Oavsett lärarens kön får eleverna vara med och påverka lektionsinnehållet.</p><p>Slutsats</p><p>En slutsats från den här studien visar att det inte kan nämnas några signifikanta skillnader mellan män och kvinnors ledaregenskaper.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att göra en genusanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5 ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet”. Mina frågeställningar är: Hur konstrueras genus i utredaren Jan Rydhs utgångspunkter för den statliga offentliga utredningen ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet”? Vilka kategorier/benämningar används för att beskriva grupper och individer? Vilka förklaringsmodeller för ohälsa för Jan Rydh fram i sina utgångspunkter? Vilka konsekvenser får de olika benämningar/kategorier och förklaringsmodeller för Rydhs analys av hälsoproblemen i arbetslivet?</p><p>Metod</p><p>Jag har valt att göra en textanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5, som presenteras i kapitel två. Jag har använt mig av olika forskningsstudier för att problematisera denna text. Mitt empiriska material har således bestått av dessa texter. Jag har tittat på motsägelser, hur Rydh behandlar olika begrepp och vilka faktorer han framhäver för att kunna påverka hälsan. Jag har även analyserat hur detta gestaltar sig utifrån ett genusteoretiskt perspektiv.</p><p>Resultat och slutsatser</p><p>Idag är nästan dubbelt så många kvinnor som män sjukskrivna, detta till trots är Jan Rydhs text till synes genusneutral och behandlar individer. I Jan Rydhs text är det inte särskiljandet som är ett problem utan de genusneutrala begreppen individ och arbetsgivare som texten främst kretsar runt. Rydh skriver i sina utgångspunkter att individer har olika förutsättningar i livet, vilket i sin tur påverkar sjukfrånvaron. Problemet idag, som Rydh ser det, är att arbetsgivare betalar samma avgift trots olika ansträngningar att minska sjukfrånvaron. Eftersom arbetsdelningen i hemmet inte har synliggjorts mellan kvinnor och män i Rydhs text blir bilden av kvinnors hälsa onyanserad. Kvinnors underordning är idag en generell problematik och leder till en ökad ohälsa bland kvinnor. Kvinnor återfinns i större utsträckning idag inom lågavlönande jobb, har sämre arbetsmiljö då mannen utgör norm, och har ofta en större total arbetsbörda emedan kvinnor fortfarande har ett större ansvar för hem och familj. Detta till trots avfärdar Rydh att det skulle kunna finnas generella orsaker till den ökande sjukfrånvaron. För att reducera skillnaderna i hälsa och öka hälsan i arbetslivet visar forskning att det är viktigt att se till hur genus påverkar hälsa för att komma åt de faktiska orsakerna till ökande sjukfrånvaro.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this essay is to do a gender analysis of the starting-points in SOU 2002:5 “Actionplan for increased health in working life”. My questions are: How is gender constructed in the investigator Jan Rydh´s starting-points for the official government investigation “Actionplan for increased health in working life”? What categories/designations are made to describe different people in the text? Which models of explantions does Jan Rydh raise in his starting-points? What consequences will the categories/designations and the models of explanations have on Rydh’s analysis of the health problems in working life?</p><p>Method</p><p>I have chosen to do a textanalysis of the startingpoints in SOU 2002:5, which are presented in chapter two. I have used different research studies in order to analyse SOU 2002:5. These texts have been my empirical material. I have examined contradictions; the way Rydh handles different conceptions and which factors he regards as having an effect on health. I have also analysed how this appears from a gender theoretical perspective.</p><p>Results and conclusions</p><p>Today almost twice as many women as men are on sick leave, despite this Jan Rydh´s text appears to be gender neutral and it deals with individuals. It is not the separation of sex that is the problem in the text, but the gender neutral conceptions “individual” and “employer” that the text has it focus on. Rydh writes in his starting-points that individuals have different prerequisites in life, which affect the sick leave. The problem today as Rydh sees it is that employers pay the same fee in spite of different efforts to decrease sick leave. Since the division of home labour has not been recognized in Rydh´s text the picture of women´s health is left without nuances. Women’s subordination is today a general problem that leads to decreased health among women. Women are found, to a greater extent than men in low-paid jobs; working enviroments are often adapted to male standards. Women often have a greater total working load since they have a larger responsibility for family and home. In spite of this Rydh dismisses general reasons for increased sick leave. To reduce the differences in health and increase health in the working enviroment research has shown that it is important to acknowledge the effect that gender has on health.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares föreställningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhållningssätt till elever. De två frågeställ-ningarna som använts har varit: uppfattar lärare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lärare till att genusmönster uppstår och/eller består?</p><p>Metod</p><p>Studien är kvalitativ och genomfördes i en lågstadieskola i Stockholmstrakten. Tillväga-gångssättet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslä-rare, dels av en lärare i idrott och hälsa, få fram hur lärares föreställningar om kön avspeglas i undervisningen. Lärarna meddelades att observationen gällde deras förhållnings- och arbets-sätt, inte att det var ur ett genusperspektiv. Under tre och en halv dag genomfördes observa-tionerna och efter detta genomfördes intervjuer med de berörda lärarna. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få fram vilka lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt var. Därefter sammanfördes observationer med intervjuer för att se om föreställningarna kan ha avspeglats i undervisningen. Resultatet har analyserats utifrån historikern Yvonne Hirdmans genussystemteori.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visar att lärare behandlar elever olika utifrån vilket kön de tillhör. Lärarna var till viss utsträckning medvetna om detta. Lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt har varit att kvinnor har mer omvårdande egenskaper, är stillsamma och fogliga medan män är fysiskt aktiva och har svårt för att visa ömhet. Det framkom att flickor och pojkar till viss del betedde sig på ett sätt som motsvarade dessa föreställningar.</p><p>Slutsatser</p><p>Att lärarna har föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara och vad de förväntas göra samt att detta avspeglas i undervisningen.</p>

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella läggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lärarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i två delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lärarestuderandes åsikter om utbildningen som de får om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan på lärareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lärarestuderande, alla var kvinnor. I huvudstudien studerades erfarenheter och åsikter av icke-heterosexuella ungdomar som mobbas eller mobbades i skolan. Där studerades elevernas upplevelser av mobbning och elevernas förståelse av hur lärarna hjälper dem med mobbningsproblemet. Eleverna angav även en del förslag på hur situationen kan förbättras. I huvudstudien medverkade 12 ungdomar, 5 tjejer och 7 killar med olika sexuell läggning som läser i gymnasieskolan i Karlstad. En del av dessa ungdomar ingår i Karlstads RFSL- ungdom och en del ingår inte i den. Studien visade att (1) alla de icke-heterosexuella ungdomarna upplevde sig vara mobbad i skolan p.g.a. sin sexuella läggning, (2) alla ungdomar som medverkade i intervju anser att lärarna i skolan inte gör tillräckligt mycket eller inte gör något alls för att motverka mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan. Vad det beror på, ur ungdomarnas perspektiv, står det mer om i resultatdelen av denna studie och (3) ungdomarna har sina egna förslag på problemlösning. (*Icke-heterosexuella kallas också ibland för HBT-folket, d.v.s. homo-, bi- eller transsexuella folket). / This study is about non-heterosexual* youths experiences of being harassed in the school because of their sexual disposition and the youths experiences of what their teachers do to counteract this harassment. The study was carried out in two parts: pre study and main study. In the pre study, the students in the teacher program were asked for their opinion about the education they receive on dealing with harassments of non-heterosexual pupils. In the pre study, 11 students in the teacher program were contributing, all of them were women. In the main study, experiences and opinions from non-heterosexual youths who are or have been harassed in the school were studied. The pupil’s experiences of harassment and their understanding of how their teachers are helping them with the harassment problem were studied. The pupils also gave some suggestions of how the situation can be improved. In the main study 12 youths, 5 girls and 7 boys with different sexual disposition who studies in intermediate level up to upper secondary school in Karlstad contributed. Some of these youths are members in RFSL- ungdom and some are not. The study shows that (1) all the non-heterosexual youths has experience of harassment in school because of their sexual disposition, (2) all the contributing youths consider that the teachers is not making enough or nothing to counteract the harassment of non-heterosexual pupils. What it depends on, from the perspective of the youths, can be read in the result part of this study and (3) the youths have their own suggestions of the solution of the problem. (*Non-heterosexual is sometime also called HBT-people, i.e. homo-, bi- or transsexual people)

Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta så är det än idag männen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanställda tjänar mindre än sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av männens (Carlén 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i beräkningen blir kvinnornas löner istället 77,3 % av männens (Carlén 2005:22). Syftet med denna uppsats är att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln. Genom detta kommer kvinnors situation inom området att belysas. Yvonne Hirdmans teori om genussystemets inverkan på detta utgör uppsatsens grund. Analysen utgår från Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1998:4 vilken skrivits av Elisabeth Sundin, samt Stefan Carléns utredning av löneskillnaderna inom samma område. Utöver detta är ytterligare information hämtad ur två av Handelns Utredningsinstituts (HUI) egna utredningar. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den största orsaken till löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom handeln är att deras arbetsinsatser värderas olika. Kvinnors insatser värderas sämre än mäns och de får därför sämre ersättning. Gamla stereotyper om manligt och kvinnligt lever kvar än idag. Detta orsakar en segregering av handeln där kvinnor i många fall tilldelas lågavlönat arbete och utesluts från högavlönade arbeten.

My study deals with a genre of Japanese comics called yaoi, or boys’ love. My aim is to study masculinities appearing in this genre and how they interact. In my stories, a younger boy and an older one, or a grown man, fall in love and sometimes come as far as intercourse. The young boy behaves in a way that could be interpreted as him being a girl under cover. Because of that I also discuss if yaoi is a challenge to heteronormativity, or if it actually confirms it. In support of the view that the boy could be read as a girl is the inequality in power between the two lovers, but also the way the young boy is depicted; he is always drawn as smaller, with large eyes, whereas the older part is taller with broad shoulders. The older boy/man may represent one of two kinds of masculinity. Either cruel, brutal and violent, or kind but manly. Both these kinds of personality are very protective, sometimes in a way difficult to separate from controling, and they also harass the younger part with kisses and caresses and sometimes rape. The younger boy represents a masculinity which is more passive and sensitive. The harassment and even the rapes are accepted without further comments as acts of love.As I see it, with the help of Janice Radway, the young boys’ accepting of their lovers scorn and violence, legitimizes male dominance over women and subordinated masculinities. That’s why yaoi may be seen as confirming heteronormativity instead of questioning it.

Människor bedöms ibland enbart utifrån sitt kön och denna studie syftade till att undersöka dessa könsstereotypa värderingar. Deltagarna, 172 högskolestudenter (129 kvinnor, 43 män) i Sverige, fick på Schein Descriptive Index skatta antingen sig själva, kvinnor eller män i allmänhet på 92 egenskaper. Detta för att utreda om kvinnor och män bedömdes olika av andra och/eller sig själva, om bedömningen av könen stämde överens med kvinnors respektive mäns självskattningar samt om den egna könstillhörigheten påverkade skattningarna. Resultatet visade att kvinnor och män skattades som mer olika jämfört med vad självskattningarna visade samt att deltagarna var mer ense om kvinnors egenskaper än om mäns egenskaper. Vissa resultat stämde överens med tidigare forskningsresultat och andra inte, vilket ger motivation för utökade studier. Key words: gender-stereotypes, stereotypes, in-group, out-group, Schein Descriptive Index.

Abstract The aim of my study has been to investigate which expectations students at The Hotel and Restaurant Programme have for their futue working life and labour market. I want to investigate if these expectations are important factors that female dominance is large within the meal service sector. I have chosen to do qualitative interviews to discover these expectations. Some explanations that the respondent give for the gender differences within the restaurant and meal service sectors are the old tradition of male and female work. Furthermore the possibility of becoming well known within the market and the possibility for personal development in this market are described as important factors. The answers to my questions show that all respondents are positive to future work markets; also they all want to work within the restaurant sector and not in the meal service sector. The reasons for their choice cannot give a complete explanation to why female dominance is so big within the meal service sector. Keywords: Gender, status and celebrity-hood.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor och pojkar tillskrivs kön i barnböcker och läroböcker, men även att se hur de själva konstruerar kön. Ett delsyfte är att se om det finns någon skillnad i hur kön tillskrivs beroende på vilken ålder böckerna riktar sig till, och om det finns någon skillnad i hur barnen själva tillskriver sig kön beroende på ålder. Jag har valt att undersöka barnböcker och teckningar av sexåringar, läroböcker för årskurs 4 och 9, samt lucktest till elever i årskurs 4 och 9. De infallsvinklarna som jag valt att undersöka är: utrymme, handlingar, egenskaper och aktivitet. Resultatet visade att pojkarna får mer utrymme än flickorna i allt undersökningsmaterial, förutom teckningar. Utrymmet blir mer än utrymme eftersom den som ges mest också är den vars egenskaper förstärks. Det är även viktigt att undersöka hur flickor och pojkar upptar sitt utrymme. Teckningarna visar att flickor vid sex års ålder aktiverar sig med kläder, accessoarer, leker husliga lekar och har egenskaper som förstärker deras karaktär. Pojkar i sexårsåldern aktiverar sig med actionleksaker, bygga, spela och har egenskaper som förstärker agerande. Dessa saker skapar olika referensramar för vad barnen vill jobba med när de blir äldre. Genom att en flicka börjar aktivera sig med typiska pojklekar visar hon att pojkens lekar är något att eftersträva, men om en pojke leker med flickans lekar så kan det finnas en risk för att han nedvärderas. Det finns en tendens på att flickor rör sig inom fler områden än pojkar. Men ju äldre pojkarna blir desto mer rör de sig också inom fler områden. Detta gäller både handlingar, egenskaper och aktiviteter. Sammanfattningsvis är det viktigt att inte hålla isär flickan och pojken och se dem som varandras motsatser, eftersom man då inte bara begränsar flickans möjligheter i livet, utan också pojkens.

No description available.