<p>Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor.</p><p>Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex. SNF (Svenska naturskyddsföreningen) och gmofri.se. Undersökningen genomfördes i syfte att besvara uppsatsens frågeställningar. Hur påverkas människor och miljö av genmodifierade grödor i USA, Sydamerika och Europa? Kan genmodifierade grödor lösa problemet med världssvälten? Hur förhåller man sig till GMO i olika geografiska delar av världen och varför?</p><p>Uppsatsens resultat visar att miljöpåverkan är stor eftersom genmodifierade grödor är oförutsägbara och kan ge oväntade egenskaper. Det största miljöproblemet med GMO är påverkan av den biologiska mångfalden som sker p.g.a. spridning till naturliga växter. Människans påverkas då GMO kan bidra till allergiframkallning och även att människan kan få det svårare att bekämpa sjukdomar med hjälp av antibiotika. Människan påverkas även på andra områden än hälsan, exempelvis genom att människan förlorar kontroll över livsmedelsproduktionen då multinationella gentekniksföretag äger patent på 90 procent av all GMO. GMO är inte heller en lösning på svälten, man bör lösa svältens orsaker i första hand som bland annat krig. GMO som lösning på svält används som marknadsföring av genteknikföretag då det är ett faktum att det endast är dessa företag som tjänat på GMO hittills och majoriteten av GMO som odlas i perifera länder exporteras som foder till kärnländernas slaktdjur och för användning som biobränsle. Resultatet visar även att man vet för lite om genmodifierade grödors påverkan på miljö och framför allt på människan för att kommersialiseras.</p>

I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning på hungerfrågan. Analysens material består av artiklar publicerade i svensk dagspress från januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingått i studien har alla berört hungerfrågan och hur gentekniken kan påverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys använts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. Frågeställningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning på hungerfrågan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter på samhället förstås ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det råder en motståndsdiskurs mot GMO som lösning på hungerfrågan och en förespråkande diskurs. Den förespråkande diskursen har konstruerats genom en mängd möjlighetsdiskurser om GMO. Motståndsdiskursen har konstruerats genom riskdiskurser, men även möjlighetsdiskurser i form av ekologiska diskurser och diskurser om välfärd. Ur ett biopolitiskt perspektiv framstår inte den genmodifierade grödans vara eller icke-varande som fullt så betydelsefull för hungerfrågan som låts påskina i texterna, istället framstår biomakten som avgörande för hungerfrågan. Då Foucault menar att orättvisor, ojämlikhet och segregation är en del av biomakten (2002:142) därigenom kan frågan ställas om existensen av GMO eller dess motstånd löser hungerfrågan.

Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor. Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex. SNF (Svenska naturskyddsföreningen) och gmofri.se. Undersökningen genomfördes i syfte att besvara uppsatsens frågeställningar. Hur påverkas människor och miljö av genmodifierade grödor i USA, Sydamerika och Europa? Kan genmodifierade grödor lösa problemet med världssvälten? Hur förhåller man sig till GMO i olika geografiska delar av världen och varför? Uppsatsens resultat visar att miljöpåverkan är stor eftersom genmodifierade grödor är oförutsägbara och kan ge oväntade egenskaper. Det största miljöproblemet med GMO är påverkan av den biologiska mångfalden som sker p.g.a. spridning till naturliga växter. Människans påverkas då GMO kan bidra till allergiframkallning och även att människan kan få det svårare att bekämpa sjukdomar med hjälp av antibiotika. Människan påverkas även på andra områden än hälsan, exempelvis genom att människan förlorar kontroll över livsmedelsproduktionen då multinationella gentekniksföretag äger patent på 90 procent av all GMO. GMO är inte heller en lösning på svälten, man bör lösa svältens orsaker i första hand som bland annat krig. GMO som lösning på svält används som marknadsföring av genteknikföretag då det är ett faktum att det endast är dessa företag som tjänat på GMO hittills och majoriteten av GMO som odlas i perifera länder exporteras som foder till kärnländernas slaktdjur och för användning som biobränsle. Resultatet visar även att man vet för lite om genmodifierade grödors påverkan på miljö och framför allt på människan för att kommersialiseras.

Doctor of Philosophy / Department of Agricultural Economics / Jeffrey M. Peterson / Technological changes have always been subject to numerous debates and studies to establish if and how much they benefit society. Glyphosate resistant soybean can be seen as such a technological improvement that has generated numerous studies attempting to measure the welfare gains. There are obvious gains from adopting the technology from a production efficiency standpoint, as it significantly decreases production cost and simplifies weed control management. However, with some consumers being reluctant to embrace such a change, especially in Europe, it is not obvious that overall welfare gains are positive. This study attempts to address some shortcomings perceived in recent economic literature, namely the disregard of consumers’ demand responses and the lack of analysis over time. A partial equilibrium model is created where supply and demand functions are estimated based on observed prices and quantities, the adoption rate of the new technology, and production information such as yield and harvested areas. The model developed considers 6 different regions, namely the U.S., Europe, China, Argentina, Brazil and the rest of the world, and develops for each one of them a supply function and three demand functions for soybean grain, meal and oil. Once those are calibrated, the gains for the different players in the industry are computed. The findings are that the gains are proportionally allocated to the different consumers based on the share of the demand for the specific country. Price supports in the U.S. in the early years provide, proportionally to the adoption rate, more gains to the consumers. Producers gain or lose from the technology depending on whether they have adopted it or not. Countries like the U.S. or Argentina, who were the earlier adopters, definitely see an increase in their producer surplus from the adoption of the technology. Countries such as Brazil, which have delayed adopting the technology for political reasons, have faced a significant loss due to lower prices without the benefits of enjoying a cost-saving production technology. The innovator’s gain increases over time as the adoption rate rises. From a country perspective, the U.S. is without doubt the country that has benefited the most from the technology. The main reasons are that the U.S. has the largest acreage of soybean that is grown using the Glyphosate resistant technology. The U.S. consumer base for soybean products is the largest and the monopoly is a U.S.-based company. Therefore some of the gain captured abroad by the monopoly funnels into the U.S. This study finds that, from 2002 to 2005, even if the European consumer completely stopped purchasing soybean, the U.S. as a whole would still benefit from the technology. For the earlier period 1998-2005, the study finds that if Europe had decreased its demand from 35% to 48%, there would have been a possibility for the U.S. as a whole to have been made worse off by the technology.

The legal framework for genetically modified crops in Europe is based on the precautionary principle, differing fundamentally from the US system. Where the EU created a complex set of strict rules for dealing with genetically modified crops, the United States continue to view GM crops to be just as safe as conventional crops. This philosophical difference led to one of the most complicated disputes in front of the World Trade Organization. It turned to be ineffective, however, to pressure the EU through the World Trade Organization's dispute settlement. However, it is the current internal conflict between EU member states and the European Commission regarding the authorization procedure for GM crops and the economic ramifications of the zero tolerance policy of unapproved crops on the European livestock industry that might finally bring about change in the European framework.

The thesis is devoted to legal regulation of genetically modified food and feed in the European Union. It tries to answer the question: whether and how to regulate use of GMO and the future of the regulation. Considerations are supplemented by European jurisprudence. The work also provides dispute between the European Union and the World Trade Organization concerning the adjustment of the use of genetically modified organisms. Based on available information, thesis leads to inviolable of the protection of the European consumers after the effectiveness of the Transatlantic trade and investment partnership between the European Union and the United States.

The purpose of this paper is to analyse legal regulation of genetically modified organisms ("GMO"). This work consists of seven chapters and focuses especially on differences in regulations of the United States of America ("USA") and European Union ("EU"). While the USA consider GMO equal to other products and have no GMO specific legal norms, the EU regulates GMOs with directives and regulations which set GMO apart from other products. Conclusions are being drawn in last chapter. It is suggested, that the protective and economic approach to the GMOs should be ballanced out on the international law scene, so that the development of biotechnology is not slowed down too much, while safety to human health and environment is guaranteed.

Bakalauro darbas „SOS! GMO!” atspindi šių dienų aktualijas, paliesdamas visuomenei svarbų klausimą apie genetiškai modifikuotų organizmų poveikį augmenijai ir gyvūnijai. Pirmame skyriuje analizuojama genetiškai modifikuotų organizmų plėtra pasaulyje, nagrinėjami teigiami ir neigiami GMO aspektai, pristatoma mokslininkų nuomonė, apie vartojamų GM produktų pavojų ne tik vabzdžių, bet ir žinduolių sveikatai. Remiantis atliktų tyrimų duomenimis su gyvūnais, numatoma, kad ateities kartos gali išsigimti ir tapti nevaisingomis. Antrame darbo skyriuje nagrinėjami įvairių menininkų sukurti darbai, kuriuose refleksuojamos ekosistemos problemos, pateikiami vizualūs skulptūros, keramikos, grafikos, baldų dizaino, fotomontažų, žemės meno, drabužių dizaino pavyzdžiai vaizdžiai parodantys autorių pozicija šiuo klausimu. Trečiajame skyriuje pagrindžiama drabužių kolekcijos idėja. Pateikiami vizualūs meniniai ieškojimai, technologiniai mėginiai, brėžiniai. Taip pat įvykdytos kolekcijos fotosesijos ir planšeto nuotraukos. Ketvirtame skyriuje aptariamos sukurtos darbužių kolekcijos realizavimo galimybės , taip pat pateikiama kolekcijos sąmata. Drabužių neplanuojama parduoti greitu metu, nes norima ją papildyti ir dalyvauti madų renginiuose, taip garsinti dizainerės vardą. Įgyvendintų modelių savikaina yra 866,79 Lt, pardavimo kaina – 948,41 Lt, planuojamas pelnas 82 Lt. Išanalizuota informacija suteikė galimybę sukurti drabužių kolekciją „SOS! GMO!“, kurioje interpretuojamas genetiškai... [toliau žr. visą tekstą] / Bachelor work “SOS! GMO!” reflects nowadays realities addressing the public about the important issue of genetically modified organisms on the flora and fauna. The development of genetically modified organisms in the world is analized in the first section and also the positive and negative aspects of GMO`s are examined. Moreover, scientists opinion on the risk of GM products not only for insects but for mammalian health is represented. According to studies conducted in animals, it is envisaged that future generations can degrade and become infertile. Created works of various artists are dealt in the second section where ecosystem problems are reflexed. The visual sculptures, ceramics, graphics, furniture design, montages, land art, clothing design examples illustrating the authors` position on this issue are introduced. The third section justified the idea of clothing collection. The visual artistic designs, technological samples, drawings are given. Furthermore, the collection of photo sessions and flatbed photo are fulfilled. The fourth chapter deals with outlets of the created clothing collection and also an estimate of the collection provided. The clothes are not planed to sell in a short time due to the fact that it is intended to accession the collection and participate in fashion events. It helps to glorify the name of the designer. The cost of implemental models is 866,79 Lt, sale price - 948,41 Lt, expected profit - 82 Lt. The analysis of information helped to... [to full text]

Diploma thesis is focused on the genetically modified crops and their ethical aspects. At the beginning there were summarized existing findings about transgenic crops, biotechnologies and mechanisms of modification. Next step was the evaluation of legislation, which is valid not only for the Czech Republic but also for European Union. By the comparative method there were assessed positive and negative sides of a genetically modified food, which were followed by the questionnaire survey to find out a general awareness about GMO. The hypothesis was formulated that a genetically modified food is a solution of current food crisis. The hypothesis was confirmed, but with serious reservations. Results showed that GMO are perceived rather negatively and sceptically despite its indisputable advantages and a potential perceived in the Czech Republic and EU. This view is caused by not sufficiently conclusive scientific results concerning negative effect of this food on the human health.

GENETICALLY MODIFIED ORGANISMS AND LEGAL REGULATION OF THEIR USE ENGLISH RESUME This thesis aims to give a complete insight into the framework and problem questions arising in connection with legal regulation of genetically modified organisms (GMOs). The use of genetic modifications as one of modern techniques of biotechnology has spread widely during last fifty years. This technology has brought many advances. On the other hand as any new technology it represents potential adverse effects on biological diversity and possible risks to human health. At the beginning there is a brief introduction into GMOs from historical and technical point of view. Then I dealt with biosafety measures adopted at global, regional and national levels. The main principles of environmental law take part afterwards. I am focusing mainly on prevention and precautionary principle. International law relating to the GMOs consists of soft law documents. There is only one exception - Cartagena Protocol on Biosafety focusing on transboundary movement. The Law of EU comprises of Regulations, Directives and Recommendations. Notifications, approvals, risk assessment and monitoring are consequential. The Czech law has been harmonized according to the law of the European Communities. Act no. 78/2004 Coll., on the use of GMOs and genetic...