Denna rapport syftar till att utvärdera de för- och nackdelar den svenska gasmarknadsmodellen har relativt de shippermodeller som finns i Europa, där modellernas lämplighet att stimulera ökad konkurrens i synnerhet beaktas. Därtill behandlas de krav som nuvarande och kommande EU-lagstiftning ställer och vilka konsekvenser detta får för Sveriges del. Studien ska ge underlag för en bedömning om den svenska modellen är välfungerande eller om en förändring kan motiveras, och i så fall i vilken riktning. Till fördel för nuvarande svenska modell lyfts lättförståelighet och lägre motpartsrisk vid kapacitetsbokning fram. Även pristransparensen bedöms vara bättre till följd av att gas och transport faktureras separat. Transportkostnad fram till den svenska gränsen ingår likväl fortfarande i gaspriset. En shippermodell å andra sidan, bedöms skapa bättre förutsättningar för konkurrens och därmed öka incitamenten för utländska aktörer att ta sig in på den svenska marknaden. Dels ges aktörerna möjlighet att konkurrera om transport, dels skulle modellen överenstämma med de modeller utländska aktörer har på sina hemmamarknader. Många aktörer menar att den svenska modellen fungerar tillfredsställande i sin nuvarande utformning och att val av marknadsmodell inte är viktigast för utvecklandet av naturgasmarknaden. Mot bakgrund av detta samt de fördelar modellen har och den svenska marknadens ringa storlek, så framstår det som ett rimligt alternativ att behålla den. Vad gäller EU:s harmoniseringsarbete är det två nätkoder som i nuläget är mest aktuella, CMP och CAM, där CAM får konsekvenser för kapacitetsbokning i gränspunkter ellanentry/exit-zoner. Gränspunkten mellan Sverige och Danmark är i nuläget undantaget från CAM men åsikterna om huruvida detta är möjligt framöver eller inte går isär, ytterligare införselpunkter kan komma att skapa problem. Därtill vet vi inte i nuläget vilka konsekvenser kommande lagstiftning kan få för Sverige. Ett modellbyte kan således bli oundvikligt i slutändan. Vid ett byte är vår rekommendation är att undersöka möjligheten att övergå till en hel shippermodell, där både transmissions- och distributionsnät inkluderas i entry/exitzonen. Att ha en avvikande modell är tidskrävande, primärt för Energimarknadsinspektionen och Swedegas, till följd av EU:s harmoniseringsarbete som utarbetas för en shippermodell då detta är den vanligaste lösningen i Europa i allmänhet. Vi tror dessutom att en sådan lösning skulle gynna konkurrensen på marknaden, inte minst på hushållsmarknaden till följd av att kunden enbart får en kontaktpunkt oavsett om gasleverantör och distributionsbolag befinner sig inom samma koncern eller inte. / This report aims to evaluate the advantages and disadvantages of the Swedish gas market model in comparision to shipper models, which are common in the EU in general. The models’ suitability to stimulate competition is especially considered. In addition, the requirements of present and future EU legislation sets and the resulting consequences for Sweden are covered in the report. The study will provide a basis for assessing whether the Swedish model is well functioning or if a change is needed, and if so in which direction. Advantages of the Swedish model are that it is easy to understand and that it has a lower counterparty risk when it comes to capacity reservation. Also, the price transparency is considered to be better since the gas and transport charges are invoiced separately. Transportation cost to the Swedish border is nevertheless still included in the gas price. A shipper model on the other hand, is expected to create a more competitive market and to increase incentives for foreign players to enter it. The players are given the opportunity to compete for transportation and the model would also match the models foreign players face in their home markets, thus lowering the entry barriers. Many respondents think that the Swedish model works well in its present form and that the choice of market model is not of highest importance for the development of the natural gas market. In light of this, the benefits of the current model and the Swedish market's small size, it seems like a reasonable option to keep it. As for the EU harmonization, there are two network codes that are currently most relevant, CMP and CAM. The CAM network code has implications for capacity reservation in the cross-border points between different entry/exit-zones. The point between Sweden and Denmark is currently excluded from CAM, but opinions regarding whether this is possible in the future or  not differ. Additional entry points might create problems. In addition, at this point we do not know what impact future legislation may have. A model change can thus be inevitable in the  end.   If changing, our recommendation is to investigate the possibility of switching to a full shipper model where both the transmission and distribution networks are included in the entry/exit-zone. Having a model that differs from the rest of EU is time consuming, primarily for EI and Swedegas, since the harmonization efforts made by the EU are tailored for a shipper model since this is the prevailing system in Europe in general. We also believe that such a solution would benefit market competition. This is particularly true for the residential market because the customer only gets one contact point, whether gas suppliers and distribution companies are in the same Group or not.