<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och används på olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare på olika kulturskolor i Sverige, två elgitarr- och två trumpetpedagoger i olika åldrar. Resultatet visar att det är större skillnader i metodikval mellan de yngre och de äldre lärarna än mellan elgitarr- och trumpetlärarna. Samtliga lärare menar att gehöret är det viktigaste elementet i samspel medan noter anses särskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikområdet. Undersökningen visar att de båda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling på varsitt sätt och därför kan de fungera som komplementära metoder i instrumentalundervisningen.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och används på olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare på olika kulturskolor i Sverige, två elgitarr- och två trumpetpedagoger i olika åldrar. Resultatet visar att det är större skillnader i metodikval mellan de yngre och de äldre lärarna än mellan elgitarr- och trumpetlärarna. Samtliga lärare menar att gehöret är det viktigaste elementet i samspel medan noter anses särskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikområdet. Undersökningen visar att de båda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling på varsitt sätt och därför kan de fungera som komplementära metoder i instrumentalundervisningen.