Our theatre tradition has a long history where men have written most of the plays. If we want that the theatre should be a place, which should be built as much around womens experience as mens experiences, how can we relate to the canon? This is a study based on questions around our theatre tradition. Three women dramatists have been asked questions like: What do you think about the classics? About the women roles? Do the classics inspire you, in your writing? Is there a difference in being a female dramatist than being a male dramatist? Femi-nist theatre- theories have been used to guide us through the canon. Through the answers and reflection I have found that women writers still feel locked up in their sex, they always have to deal with the fact of being first of all women. The study has also given some answers about their relation to the classics and the women roles in them. We shall also see that it is a possi-ble connection between the canon and some patriarchal conservative theatre institutions.

Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares föreställningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhållningssätt till elever. De två frågeställ-ningarna som använts har varit: uppfattar lärare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lärare till att genusmönster uppstår och/eller består? Metod Studien är kvalitativ och genomfördes i en lågstadieskola i Stockholmstrakten. Tillväga-gångssättet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslä-rare, dels av en lärare i idrott och hälsa, få fram hur lärares föreställningar om kön avspeglas i undervisningen. Lärarna meddelades att observationen gällde deras förhållnings- och arbets-sätt, inte att det var ur ett genusperspektiv. Under tre och en halv dag genomfördes observa-tionerna och efter detta genomfördes intervjuer med de berörda lärarna. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få fram vilka lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt var. Därefter sammanfördes observationer med intervjuer för att se om föreställningarna kan ha avspeglats i undervisningen. Resultatet har analyserats utifrån historikern Yvonne Hirdmans genussystemteori. Resultat Resultatet visar att lärare behandlar elever olika utifrån vilket kön de tillhör. Lärarna var till viss utsträckning medvetna om detta. Lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt har varit att kvinnor har mer omvårdande egenskaper, är stillsamma och fogliga medan män är fysiskt aktiva och har svårt för att visa ömhet. Det framkom att flickor och pojkar till viss del betedde sig på ett sätt som motsvarade dessa föreställningar. Slutsatser Att lärarna har föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara och vad de förväntas göra samt att detta avspeglas i undervisningen.

Aim The purpose of this study is to investigate if there is any variance between masculine and feminine physical education teachers leadership. Are men more authoritarian than woman in their education? Do the influence of pupils have something to do with the gender of the teacher’s? Do the pupils respect masculine physical education teachers any different compound to feminine teachers? Method We have studied relevant literature that consider masculine and feminine leadership. The choice was to work with senior compulsory school. We choose the community of Botkyrka, through comfort choice. The criterion for the teachers were that they would have a swedish physical education and have been working at least for 4 years. We chose to interview two male and two female physical education teachers. We gave the pupils the questionnaire so for that reason we didn´t have any external reduction. After that did we compiled the interviews and the questionnaires. At the same time did we improved relevant literature for the study. During the study had we a supervisor to guide us at Idrottshögskolan in Stockholm. Results The questionnaire shows that there are no significant differences between male and female teachers in authoritarian leadership. The results show that the pupils get more respect from the masculine physical education teacher. The respondents consider that male teachers seem to have greater authority, to their benefit, which influences with a rougher voice and bigger physique. The pupils are allowed to influence the lessons regardless of the gender of the teacher. Conclusions A conclusion from this study shows that there are no significant differences between male and female leadership qualities. / Syfte Syftet med studien är att ta reda på om det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga idrottslärares ledarskap. Är män mer auktoritära än kvinnor i sin undervisning? Har elevers inflytande på lektioner något att göra med om läraren är manlig eller kvinnlig? Respekteras kvinnliga idrottslärare annorlunda än manliga idrottslärare av eleverna? Metod Vi har forskat utifrån relevant litteratur som behandlar manligt och kvinnligt ledarskap. Urvalet blev skolor 7-9. Vi valde respektive skola i Botkyrka kommun genom bekvämlighets urval. Kriterierna för idrottslärarna var att de skulle ha svensk utbildning samt arbetat i minst 4 år. Vi valde att intervjua två manliga och två kvinnliga idrottslärare. Vi delade ut enkäterna på plats för att inte få något externt bortfall, därefter sammanställdes intervjuerna och enkäterna samtidigt som vi förkovrade oss, i den relevanta litteraturen för studien. Under studiegången har vi haft handledning av en pedagogisk handledare på Idrottshögskolan, Stockholm. Resultat Enkätstudien visar att det inte finns någon signifikant skillnad i det auktoritära ledarskapet mellan manliga och kvinnliga lärare. Vidare visar resultatet att manliga idrottslärare får större respekt från eleverna. Respondenterna anser att manliga idrottslärare har en större pondus med fördelar som grövre röst och större fysik, vilket lärarna anser skulle kunna leda till större respekt. Oavsett lärarens kön får eleverna vara med och påverka lektionsinnehållet. Slutsats En slutsats från den här studien visar att det inte kan nämnas några signifikanta skillnader mellan män och kvinnors ledaregenskaper.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att göra en genusanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5 ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet”. Mina frågeställningar är: Hur konstrueras genus i utredaren Jan Rydhs utgångspunkter för den statliga offentliga utredningen ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet”? Vilka kategorier/benämningar används för att beskriva grupper och individer? Vilka förklaringsmodeller för ohälsa för Jan Rydh fram i sina utgångspunkter? Vilka konsekvenser får de olika benämningar/kategorier och förklaringsmodeller för Rydhs analys av hälsoproblemen i arbetslivet? Metod Jag har valt att göra en textanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5, som presenteras i kapitel två. Jag har använt mig av olika forskningsstudier för att problematisera denna text. Mitt empiriska material har således bestått av dessa texter. Jag har tittat på motsägelser, hur Rydh behandlar olika begrepp och vilka faktorer han framhäver för att kunna påverka hälsan. Jag har även analyserat hur detta gestaltar sig utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Resultat och slutsatser Idag är nästan dubbelt så många kvinnor som män sjukskrivna, detta till trots är Jan Rydhs text till synes genusneutral och behandlar individer. I Jan Rydhs text är det inte särskiljandet som är ett problem utan de genusneutrala begreppen individ och arbetsgivare som texten främst kretsar runt. Rydh skriver i sina utgångspunkter att individer har olika förutsättningar i livet, vilket i sin tur påverkar sjukfrånvaron. Problemet idag, som Rydh ser det, är att arbetsgivare betalar samma avgift trots olika ansträngningar att minska sjukfrånvaron. Eftersom arbetsdelningen i hemmet inte har synliggjorts mellan kvinnor och män i Rydhs text blir bilden av kvinnors hälsa onyanserad. Kvinnors underordning är idag en generell problematik och leder till en ökad ohälsa bland kvinnor. Kvinnor återfinns i större utsträckning idag inom lågavlönande jobb, har sämre arbetsmiljö då mannen utgör norm, och har ofta en större total arbetsbörda emedan kvinnor fortfarande har ett större ansvar för hem och familj. Detta till trots avfärdar Rydh att det skulle kunna finnas generella orsaker till den ökande sjukfrånvaron. För att reducera skillnaderna i hälsa och öka hälsan i arbetslivet visar forskning att det är viktigt att se till hur genus påverkar hälsa för att komma åt de faktiska orsakerna till ökande sjukfrånvaro. / Aim The aim of this essay is to do a gender analysis of the starting-points in SOU 2002:5 “Actionplan for increased health in working life”. My questions are: How is gender constructed in the investigator Jan Rydh´s starting-points for the official government investigation “Actionplan for increased health in working life”? What categories/designations are made to describe different people in the text? Which models of explantions does Jan Rydh raise in his starting-points? What consequences will the categories/designations and the models of explanations have on Rydh’s analysis of the health problems in working life? Method I have chosen to do a textanalysis of the startingpoints in SOU 2002:5, which are presented in chapter two. I have used different research studies in order to analyse SOU 2002:5. These texts have been my empirical material. I have examined contradictions; the way Rydh handles different conceptions and which factors he regards as having an effect on health. I have also analysed how this appears from a gender theoretical perspective. Results and conclusions Today almost twice as many women as men are on sick leave, despite this Jan Rydh´s text appears to be gender neutral and it deals with individuals. It is not the separation of sex that is the problem in the text, but the gender neutral conceptions “individual” and “employer” that the text has it focus on. Rydh writes in his starting-points that individuals have different prerequisites in life, which affect the sick leave. The problem today as Rydh sees it is that employers pay the same fee in spite of different efforts to decrease sick leave. Since the division of home labour has not been recognized in Rydh´s text the picture of women´s health is left without nuances. Women’s subordination is today a general problem that leads to decreased health among women. Women are found, to a greater extent than men in low-paid jobs; working enviroments are often adapted to male standards. Women often have a greater total working load since they have a larger responsibility for family and home. In spite of this Rydh dismisses general reasons for increased sick leave. To reduce the differences in health and increase health in the working enviroment research has shown that it is important to acknowledge the effect that gender has on health.

Propertius 3.20 is a poem that has received relatively little critical attention for its merits as a poem or its relationship to the poets larger poetic project and to the turbulent era in which it was written. Here, the poem is placed into its literary and cultural context and subjected to a gendered reading influenced by modern feminist theory. Propertius 3.20 uses the language of fidelity and contracts that was traditionally associated with solemn legal ceremonies and agreements in his depiction of a socially illegitimate relationship between a lover and his mistress. The destabilization of relationships caused by the application of this language to the demimonde leads to a problematization of the gender roles of the actors in the relationships. Propertius 3.20 raises issues relevant to the construction of gender in the Propertian corpus and the crisis of masculinity triggered by the rise of Augustus.

Syfte och frågeställning Denna studie syftar till att ge ökad kunskap i hur genus som social konstruktion kan påverka lärares syn på aktiviteter i ämnet idrott och hälsa. Den empiriska studie ger svar på två frågeställningar som utifrån syftet har formulerats för att begränsa detta arbete. Dessa två frågeställningar var; Vilken syn har lärarna på genus i aktiviteterna inom idrottsämnet i skolan? Samt; Medför idrottslärarnas syn på genus inom aktiviteterna att ämnet idrott och hälsa gynnar något av könen? Metod Min fallstudie genomfördes på en skola där jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med tre lärare i ämnet idrott och hälsa. Resultat De viktigaste resultaten var att lärare har föreställningar om genus inom aktiviteterna som medför att vissa aktiviteter är mer anpassade för pojkar men andra är mer lämpade för flickor. Detta innebär att lärare har en tydlig föreställning om att pojkar skall vara intresserade av vissa aktiviteter och flickor av andra aktiviteter vilket innebär att de inte har någon neutral syn inom detta område. Nästkommande fråga som jag ställde var; Medför idrottslärarnas syn på genus inom aktiviteterna att ämnet idrott och hälsa gynnar något av könen? Här var jag inte ute efter att fokusera på betyg utan mer på hur de olika könen kan tänkas gynnar i själva lektionsinnehållet och under själva lektionerna. Här kom det tydligt fram att lärarnas genusföreställningar i korthet vara att pojkar inom de flesta avseenden tar mer plats på idrotten, de syns mer och de äger arenan på ett annat sätt. Flickor skall generellt vara mer hänsynstagande och mer avvaktande och tar inte för sig i lika stor utsträckning. Lärarnas föreställningar om att pojkar skall vara mer fysiskt utvecklade än flickor medför att de förväntas prestera mer än flickor. Flickor tillskrivs andra färdigheter som motoriks färdighet och kroppskontroll. Diskussion Utifrån min studie kan det antas att pojkar gynnas av lärarnas föreställning kring genus då de har föreställningen om att pojkar kan prestera mer och den mest förekommande aktiviteten på idrottslektionerna är "kondition och styrka" och lärarna förväntar sig att pojkarna här skall vara bättre än flickor. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

Propertius 3.20 is a poem that has received relatively little critical attention for its merits as a poem or its relationship to the poets larger poetic project and to the turbulent era in which it was written. Here, the poem is placed into its literary and cultural context and subjected to a gendered reading influenced by modern feminist theory. Propertius 3.20 uses the language of fidelity and contracts that was traditionally associated with solemn legal ceremonies and agreements in his depiction of a socially illegitimate relationship between a lover and his mistress. The destabilization of relationships caused by the application of this language to the demimonde leads to a problematization of the gender roles of the actors in the relationships. Propertius 3.20 raises issues relevant to the construction of gender in the Propertian corpus and the crisis of masculinity triggered by the rise of Augustus.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om lärare bemöter sina elever olika beroende på könstillhörighet. För att studera detta använde vi oss av kvalitativa metoder; observationer och intervjuer. Vi observerade och intervjuade två kvinnliga lärare på mellanstadiet. I studien kom vi fram till att det i vissa aspekter finns en skillnad gällande bemötande. Även i den teoretiska utgångspunkten nämns dessa skillnader. Våra tankar är att skillnaderna finns på grund av att vi människor är insocialiserade i dessa mönster. Förslag till fortsatt forskning är exempelvis: Finns det skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares bemötande av elever?

No description available.

<p>Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om lärare bemöter sina elever olika beroende på könstillhörighet. För att studera detta använde vi oss av kvalitativa metoder; observationer och intervjuer. Vi observerade och intervjuade två kvinnliga lärare på mellanstadiet. I studien kom vi fram till att det i vissa aspekter finns en skillnad gällande bemötande. Även i den teoretiska utgångspunkten nämns dessa skillnader. Våra tankar är att skillnaderna finns på grund av att vi människor är insocialiserade i dessa mönster. Förslag till fortsatt forskning är exempelvis: Finns det skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares bemötande av elever?</p>