Increased interest in the voting behaviors of Millennials has led to research that confirms that they are typically and becoming more Liberal in their politics as well as less traditionally religious. By extension, this study attempted to determine whether or not these trends toward liberality were also reflected in attitudes of punitiveness through the examination of a burglary scenario and death penalty attitudes. This study also sought to answer whether punitive attitudes were racially motivated by utilizing racially distinct burglars in two different scenarios. Survey data from 829 students at a Midwestern university confirms self-reporting as highly Democratic in their voting preferences but still largely Conservative-leaning. Millennials did not demonstrate highly punitive statements towards the burglary suspect or indicate that their judgments were based upon the suspect’s racial identity. Comparison with GSS data regarding death penalty attitudes also showed that these Millennials were less punitive than their same-age peers throughout recent years and that opposition towards the death penalty appears to be on the rise. / Department of Sociology

No description available.

The typical educational stressors experienced by college students, in conjunction with developmental stressors such as separation from parents, individuation, and perceived social support, can interact to impact adaptation significantly. First generation college students (students who are the first in their family to attend college) can experience stressors beyond the typical educational stressors experienced by later generation college students, including lack of support from family and peers as well as financial difficulties that can interact to impact the pursuit of an education beyond the undergraduate level. The present study examined factors that may be especially influential in the pursuit of a higher education for first generation college students. Results indicated that aspects of family enmeshment were related to academic motivation for first generation students, but not for later generation students. Exploratory analysis showed that family and finances were mentioned more often among first generation students when compared to later generation students as stressors that strongly influence the desire to continue beyond the undergraduate level.

No description available.

Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2006. / Vita. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--University of Hong Kong, 2007. / Title proper from title frame. Also available in printed format.

Human beings are facing instant and serious chemical fuel shortage and global warming subjects. We have being relying on the central power system, but causing low power efficiency and series environmental issues. Distributed power system can affect efficiently on the large investment on capital and land for central power system. It can backup the central power system for power management to maximize the power efficiency. It is one of the options for power system. Therefore, we expect to build up a reasonable measurer to the micro gas turbine thermal efficiency when the fat becomes power.

Att veta hur man som individ bör handla och hur man egentligen gör, har alltid förbryllat forskare. Då generationer kommer och går, är det alltid en fråga i hur dessa generationer ser på saker och ting, som i vårt fall, investeringsbeteendet. Tidigare studier har påvisat hur generation X (1965-1979) och generation Y (1980-1995) bör bete sig då generationerna har olika kännetecken i beteende. Det har även forskats mycket om vilka kognitiva egenskaper hos en individ som påverkar investeringsbeteendet. Syftet med uppsatsen är att förklara om det finns någon skillnad mellan de olika generationerna, och i så fall, vad detta kan bero på. För att genomföra denna uppsats har en positivistisk forskningsfilosofi valts, i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod. Uppsatsen kunde indikera att det i helhet inte fanns någon signifikant skillnad mellan de olika generationerna vid utfrågning av de olika beteende mönstren. Dock var det diverse faktorer som det skiljde sig åt mellan generationerna som inkomstnivå, utbildningsnivå och strategi vid val av investering. Vidare kunde man antyda vilka faktorer som påverkade investeringsbeteendet, där tidspreferensen kunde förklaras, inkomst och strategiskt planerande kunde delvis förklara investeringsbeteendet. Begränsningar med uppsatsen var att respondenterna valdes slumpmässigt under en kort period, där kunskap och intresse för finansiella investeringar varierade. Enkätstudien kunde på så sätt bli oförståelig för respondenterna och resultaten missvisande som en följd av detta. Dock är forskningen kring generationsskillnader väldigt begränsad, därför kan denna uppsats vara en grund för vidare forskning inom samma område, då man kan försäkra sig med denna uppsats, just vilka områden som berörts. / Knowing how we as individuals should act and how individuals actually behave, have always puzzled scientists. While generation comes and goes, it is always a question of how these generations look and react to things, and in our case, investment behavior. Previous studies have demonstrated how Generation X (1965-1979) and Generation Y (1980-1995) should act, when these generations have different characteristics in their behavior. It has also been researched a lot about the cognitive characteristics of an individual that affect investment behavior. The purpose of this paper is to explain if there is any difference between the different generations, and if so, what it might be due. To implement this essay has a positivist research philosophy chosen, together with a deductive approach and a quantitative method. The essay could indicate that in the whole there was no significant difference between the different generations at the hearing of the different behavioral patterns. However, it was various factors that differed between the generations as income level, education level and strategy in the selection of investment. Furthermore, one could suggest what factors influenced investment behavior, where time preference could explain, capital and strategic planning could partly explain investment behavior. The limitation of this thesis was that the respondents were randomly selected and sampled for a short period of time, in places where knowledge and interest in financial investments varied. The survey study could thus be incomprehensible to the respondents and the answers misleading as a result. However, research on generational differences is very limited to date; therefore this paper can act as a basis for further research in the same area, when because of this essay, you know which areas have been analyzed.

Studies assessing the electricity generation cost of various power generating technologies are becoming increasingly common and references to such studies can often be heard in the public debate. Different studies do however often present significantly different results. This is a problem as electricity generation cost assessments are important when it comes to choosing and designing future energy systems. In this thesis, existing electricity generation cost assessments are reviewed and issues and differences with current methodologies are investigated. As many of the reviewed studies lack detailed sensitivity analyses, an electricity generation cost model has been implemented in order to shed some light on the sensitivity in the produced results. The thesis shows that different methodological approaches and assumptions have a significant impact on electricity generation cost results. The habit of generalising electricity generation costs in a public context can also be questioned. Generation costs tend to be site-specific and sensitive to changes in input parameters. Another finding is that current methodologies are not suitable for comparing intermittent and dispatchable power generating technologies. The reasons are missing electricity system cost perspective and failure to account for differences in production profiles.

Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in på arbetsmarknaden är uppväxta med föräldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bättre uppväxt ekonomiskt än tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig ålder och är därför relativt svåra att göra intryck på. Den här generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet när de växte upp, vilket också lämnat stort ansvar på individen. De vill ofta både förverkliga sig själva och förändra världen, och ser ofta positivt på framtiden. De är vana vid att välja och kan därför upplevas som krävande i jobbsituationer. De har vuxit upp i en värld som sägs ha gjort dem svårimponerade ur ett marknadsmässigt perspektiv, och i studien undersöks hur marknaden ska kommunicera med denna generation. Generationen kallas ofta för Generation Y, och begreppet refererar till de som är födda 1980-1996.                       Det finns stor anledning för organisationer att rikta sig mot denna målgrupp, då många av dem fortfarande är tonåringar, vilket är när vanor skapas och hjärnan lättare påverkas. Detta hör även ihop med identitetsskapande, som är socialt och biologiskt konstruerade och våra konsumtionsmönster kommer att speglas av våra identiteter. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöks hur unga ser på varumärken idag. Då Generation Y konsumerar agerar de ofta på emotionella köpargument och de vill gärna att varumärket ska associeras med positiva känslor. De är mindre lojala än tidigare generationer. Generation Y hävdar att det är viktigare att ett varumärke speglar vem de redan är i stället för att de ska uppnå något genom att konsumera ett visst varumärke. Favoritvarumärkena skiljer sig beroende på intresse, men generellt sett är de mer benägna att referera till transformativa produkter, produkter som kanske inte är något vi egentligen behöver, än informativa produkter, såsom livsmedel. De anser att det är viktigare vilket varumärke det är om det är något som syns utåt, såsom kläder, medan det är mindre viktigt på till exempel livsmedel. Det medium som påverkar denna generation mest är direkt relaterat till personens intressen. Alltså är det viktigt att företag använder sig av direkt matchning vid valet av medium om målgruppen finns inom Generation Y, alltså att företaget exakt vet vilken målgrupp de har samt vilka medier de använder sig av. Andra kommunikationskanaler som påverkar uppfattningar är sponsring och storytelling. Generellt sett är det viktigt i vilket sammanhang produkten förekommer. Det gäller att vara där Generation Y är – annars väljer de något annat.