No description available.

O trabalho busca o desenvolvimento de um método experimental implementado em um software Web voltado à tomada de decisão, abordando mais especificadamente os processos de levantamento de ideias e geração de alternativas. Referências teóricas foram utilizadas para subsidiar os elementos, processos e tecnologias do software frente à áreas de tomada de decisão e sistemas colaborativos. As principais ferramentas disponíveis foram analisadas sob o contexto de tecnologias abertas, tendo algumas características de resolução de problemas observadas. A proposta combina elementos do brainstorming em seu formato eletrônico e do método de apresentação de dados da tabela de estratégias, com referência nas funcionalidades de sistemas amplamente utilizados e que operam sobre a priorização das informações por pequenos grupos de usuários. Fundamentações teóricas foram desenvolvidas e funcionalidades chave destes sistemas voltados à resolução de problemas foram analisadas. Para fins de demonstração, um caso prático foi realizado no Instituto de Pesquisas Energéticas e Nucleares, com ganhos e limitações encontradas no processo do software e da prática empregada. com a finalidade de apresentar os ganhos e limitações encontradas com o uso da ferramenta. / The work seeks to develop an experimental method in a Web software focused on decision-making, addressing more specifically the processes of gathering ideas and generation of alternatives. References in theory were used to support elements, processes and software technologies over the areas of decision-making and collaborative systems. The main tools available were analyzed in an open technology context. The proposal combines elements of brainstorming in its electronic format and the data presentation of the strategy table, seeking functionality in widely used systems that operate on the prioritization of information by small groups of users. Theoretical foundations are developed and key features of these systems are analyzed with a problem solving focus. For demonstration purposes, a case study was conducted in the Institute of Nuclear and Energy Research, presenting the advances and limitations encountered in the software process and the practice that was applied.

O trabalho busca o desenvolvimento de um método experimental implementado em um software Web voltado à tomada de decisão, abordando mais especificadamente os processos de levantamento de ideias e geração de alternativas. Referências teóricas foram utilizadas para subsidiar os elementos, processos e tecnologias do software frente à áreas de tomada de decisão e sistemas colaborativos. As principais ferramentas disponíveis foram analisadas sob o contexto de tecnologias abertas, tendo algumas características de resolução de problemas observadas. A proposta combina elementos do brainstorming em seu formato eletrônico e do método de apresentação de dados da tabela de estratégias, com referência nas funcionalidades de sistemas amplamente utilizados e que operam sobre a priorização das informações por pequenos grupos de usuários. Fundamentações teóricas foram desenvolvidas e funcionalidades chave destes sistemas voltados à resolução de problemas foram analisadas. Para fins de demonstração, um caso prático foi realizado no Instituto de Pesquisas Energéticas e Nucleares, com ganhos e limitações encontradas no processo do software e da prática empregada. com a finalidade de apresentar os ganhos e limitações encontradas com o uso da ferramenta. / The work seeks to develop an experimental method in a Web software focused on decision-making, addressing more specifically the processes of gathering ideas and generation of alternatives. References in theory were used to support elements, processes and software technologies over the areas of decision-making and collaborative systems. The main tools available were analyzed in an open technology context. The proposal combines elements of brainstorming in its electronic format and the data presentation of the strategy table, seeking functionality in widely used systems that operate on the prioritization of information by small groups of users. Theoretical foundations are developed and key features of these systems are analyzed with a problem solving focus. For demonstration purposes, a case study was conducted in the Institute of Nuclear and Energy Research, presenting the advances and limitations encountered in the software process and the practice that was applied.

<p>The reason for performing an Environmental Impact Assessment (EIA) is to incorporate environmental concern in different kinds of plans and projects. The purpose of such an assessment is to identify and describe direct, indirect and cumulative environmental impacts.</p><p>Geographical Information System (GIS) is a tool that can be used to combine spatial extension of both sensitive areas and different environmental impacts in a quick and easy way. Because of that, descriptions of environmental impacts and motivation of different standpoints on a specific issue can be more correct and easier to make if GIS is used as a tool.</p><p>Hence, GIS can contribute to improve the quality of Environmental Impact Assessments. If the benefits of using GIS are to out weight the costs, geographical information of satisfactory detail, actuality and accuracy need to be available at reasonable prices.</p><p>In this paper, case studies are carried out for three different geographical analyses to investigate the use of GIS as a tool in EIA. From these case studies, more general conclusions about the benefits and limitations of using GIS for Environmental Impact Assessments are also drawn. The criteria, after which benefits and limitations of GIS have been estimated, are data availability, time consumption for performing the analyses and how the results from the performed analyses can make impact assessments easier, motivate different standpoints and increase the comprehensiveness of the EIA-report.</p><p>The three different GIS-analyses includes calculation of pollution load in a catchment area, estimation of the visual impact from planned buildings and generation of alternative locations for underwater pipes. These analyses have been applied on one ongoing EIA for a freight terminal and one ongoing EIA for an underwater wastewater transmission pipe. The analyses in these case studies have been undertaken with ArcGIS software using the extensions “Spatial Analyst” and “3D Analyst”.</p><p>It is shown in this study that due to uncertainty in available model values and the time consuming data manipulation, it is unlikely that calculations of pollution loads with GIS will be used to any larger extent in EIA. To carry out visual assessments with help of GIS to estimate visual impacts is on the other hand assumed to be useful in EIA-work. Both to assess impacts and to estimate how changes in building design can alter those impacts. To use GIS to produce alternative locations for underwater pipes is also considered valuable in EIA-work, even though there is a considerable lack of data to predict the environmental class of marine areas and the connections between available data and real environmental values are weak. However, the risk of damaging vulnerable and high valued marine areas should decrease when applying this type of analyse.</p> / <p>Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) genomförs för att möjliggöra att hänsyn om miljön tas vid olika typer av exploateringsprojekt och exploateringsplaner. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva direkta, indirekta och kumulativa miljöeffekter.</p><p>Geografiska informationssystem (GIS) är ett verktyg som kan användas för att snabbt och enkelt kombinera rumslig utsträckning av både känsliga områden och olika miljökonsekvenser. GIS kan därför användas för att underlätta beskrivningar av miljökonsekvenser och motivera olika ställningstaganden. Därigenom kan GIS bidra till bättre grundade och mer rättvisande miljökonsekvensbeskrivningar. Men för att vinsterna av att genomföra GIS-analyser ska överstiga kostnaderna krävs att geografisk information av tillräcklig detaljeringsgrad, aktualitet och säkerhet finns att tillgå till rimliga kostnader.</p><p>Syftet med denna studie har varit att genom fallstudier undersöka om tre olika GIS-analyser kan användas som verktyg i miljöbedömningar med idag tillgänglig data, samt att utifrån fallstudierna dra mer allmänna slutsatser om vinster och begränsningar av att använda GIS i miljökonsekvensbeskrivningar. De kriterier som har använts för att bedöma vinster och begränsningar är tidsåtgång för analyserna, tillgång på data samt hur analyserna kan vara ett stöd i MKB-arbetet genom att underlätta beskrivningar av konsekvenser, motivera ställningstaganden som görs och öka rapportens begriplighet.</p><p>De tre genomförda GIS-analyserna innefattar beräkning av föroreningsbelastning inom ett avrinningsområde, bedömning av byggnaders landskapspåverkan genom synlighetsanalys samt generering av förslag till alternativ ledningsdragning för en undervattensledning. Dessa analyser har tillämpats på en pågående MKB för en detaljplan för en partihall och en pågående MKB för en avloppsvattenledning under vatten. Analyserna i fallstudierna har genomförts i programmet ArcGIS med tilläggen ”Spatial Analyst” och ”3D Analyst”.</p><p>Studien visar att det på grund av osäkerheter i tillgängliga schablonvärden och tidsåtgång för databehandling är osannolikt att beräkning av föroreningsmängd inom ett avrinningsområde med GIS kommer att användas till någon större utsträckning i MKB. Att med GIS genomföra synlighetsanalyser för att utvärdera landskapspåverkan bedöms däremot kunna användas i MKB, både för att bedöma påverkan och för att utvärdera hur en förändring i en byggnads utformning kan förändra den påverkan. Även att med GIS generera förslag till alternativa ledningsdragningar under vatten bedöms kunna fylla en funktion i MKB trots att tillgången på data för att kunna beskriva olika marina områdens naturvärden är klart bristfällig och kopplingen mellan tillgängliga data och verkliga naturvärden är osäker. Denna typ av analys bör ändå minska risken att värdefulla och skyddsvärda marina områden skadas vid lednignsdragning.</p>

The reason for performing an Environmental Impact Assessment (EIA) is to incorporate environmental concern in different kinds of plans and projects. The purpose of such an assessment is to identify and describe direct, indirect and cumulative environmental impacts. Geographical Information System (GIS) is a tool that can be used to combine spatial extension of both sensitive areas and different environmental impacts in a quick and easy way. Because of that, descriptions of environmental impacts and motivation of different standpoints on a specific issue can be more correct and easier to make if GIS is used as a tool. Hence, GIS can contribute to improve the quality of Environmental Impact Assessments. If the benefits of using GIS are to out weight the costs, geographical information of satisfactory detail, actuality and accuracy need to be available at reasonable prices. In this paper, case studies are carried out for three different geographical analyses to investigate the use of GIS as a tool in EIA. From these case studies, more general conclusions about the benefits and limitations of using GIS for Environmental Impact Assessments are also drawn. The criteria, after which benefits and limitations of GIS have been estimated, are data availability, time consumption for performing the analyses and how the results from the performed analyses can make impact assessments easier, motivate different standpoints and increase the comprehensiveness of the EIA-report. The three different GIS-analyses includes calculation of pollution load in a catchment area, estimation of the visual impact from planned buildings and generation of alternative locations for underwater pipes. These analyses have been applied on one ongoing EIA for a freight terminal and one ongoing EIA for an underwater wastewater transmission pipe. The analyses in these case studies have been undertaken with ArcGIS software using the extensions “Spatial Analyst” and “3D Analyst”. It is shown in this study that due to uncertainty in available model values and the time consuming data manipulation, it is unlikely that calculations of pollution loads with GIS will be used to any larger extent in EIA. To carry out visual assessments with help of GIS to estimate visual impacts is on the other hand assumed to be useful in EIA-work. Both to assess impacts and to estimate how changes in building design can alter those impacts. To use GIS to produce alternative locations for underwater pipes is also considered valuable in EIA-work, even though there is a considerable lack of data to predict the environmental class of marine areas and the connections between available data and real environmental values are weak. However, the risk of damaging vulnerable and high valued marine areas should decrease when applying this type of analyse. / Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) genomförs för att möjliggöra att hänsyn om miljön tas vid olika typer av exploateringsprojekt och exploateringsplaner. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva direkta, indirekta och kumulativa miljöeffekter. Geografiska informationssystem (GIS) är ett verktyg som kan användas för att snabbt och enkelt kombinera rumslig utsträckning av både känsliga områden och olika miljökonsekvenser. GIS kan därför användas för att underlätta beskrivningar av miljökonsekvenser och motivera olika ställningstaganden. Därigenom kan GIS bidra till bättre grundade och mer rättvisande miljökonsekvensbeskrivningar. Men för att vinsterna av att genomföra GIS-analyser ska överstiga kostnaderna krävs att geografisk information av tillräcklig detaljeringsgrad, aktualitet och säkerhet finns att tillgå till rimliga kostnader. Syftet med denna studie har varit att genom fallstudier undersöka om tre olika GIS-analyser kan användas som verktyg i miljöbedömningar med idag tillgänglig data, samt att utifrån fallstudierna dra mer allmänna slutsatser om vinster och begränsningar av att använda GIS i miljökonsekvensbeskrivningar. De kriterier som har använts för att bedöma vinster och begränsningar är tidsåtgång för analyserna, tillgång på data samt hur analyserna kan vara ett stöd i MKB-arbetet genom att underlätta beskrivningar av konsekvenser, motivera ställningstaganden som görs och öka rapportens begriplighet. De tre genomförda GIS-analyserna innefattar beräkning av föroreningsbelastning inom ett avrinningsområde, bedömning av byggnaders landskapspåverkan genom synlighetsanalys samt generering av förslag till alternativ ledningsdragning för en undervattensledning. Dessa analyser har tillämpats på en pågående MKB för en detaljplan för en partihall och en pågående MKB för en avloppsvattenledning under vatten. Analyserna i fallstudierna har genomförts i programmet ArcGIS med tilläggen ”Spatial Analyst” och ”3D Analyst”. Studien visar att det på grund av osäkerheter i tillgängliga schablonvärden och tidsåtgång för databehandling är osannolikt att beräkning av föroreningsmängd inom ett avrinningsområde med GIS kommer att användas till någon större utsträckning i MKB. Att med GIS genomföra synlighetsanalyser för att utvärdera landskapspåverkan bedöms däremot kunna användas i MKB, både för att bedöma påverkan och för att utvärdera hur en förändring i en byggnads utformning kan förändra den påverkan. Även att med GIS generera förslag till alternativa ledningsdragningar under vatten bedöms kunna fylla en funktion i MKB trots att tillgången på data för att kunna beskriva olika marina områdens naturvärden är klart bristfällig och kopplingen mellan tillgängliga data och verkliga naturvärden är osäker. Denna typ av analys bör ändå minska risken att värdefulla och skyddsvärda marina områden skadas vid lednignsdragning.