Denna studie ämnar att undersöka vad som skiljer sig mellan unga kvinnors och mäns finansiella tankesätt i form av mottagligheten för kognitiva snedvridningar, samt huruvida dessa snedvridningar är relaterade till sparbeteende. Som följd av en mansdominerad finansmarknad tillsammans med andra faktorer har kvinnors och mäns ägande genom åren, och fram tills idag skiljt sig åt. Att kvinnor sparar mindre än män, vilket visar sig redan vid ung ålder, ger avtryck i deras framtida ekonomi. Det förstärker även fördomar om kvinnors finansiella beteenden vilket kan bli en bromskloss för kvinnors avancemang på finansmarknaden. “Girl math” är ett fenomen som trendar på sociala medier och handlar om kvinnors finansiella kognitiva snedvridningar och förstärker befintliga fördomar. Frågan som vi ställer oss är hur väl dessa girl math-påståenden om kvinnors finansiella beteende stämmer överens med verkligheten, är girl math sanning eller konsekvens? De kognitiva snedvridningar som undersöks i studien är mental accounting, sunk cost fallacy och opportunity cost neglect. För att studera detta utformade vi en onlinestudie riktad till individer inom åldersspannet 18-30 år. Deltagarna fick svara på frågor kopplade till tre kognitiva snedvridningarna som är framträdande inom girl math samt deras sparbeteende. Tillvägagångssättet för analysen var genom en OLS-regression med flera förklaringsvariabler mot de beroende variablerna. Resultaten indikerar att unga kvinnor är mer mottagliga för mental accounting jämfört med unga män, något som går i linje med tidigare forskning. Däremot kan variabeln kön inte förklara mottagligheten för sunk cost fallacy eller opportunity cost neglect. Det finns inte heller något signifikant samband mellan mottagligheten för våra tre kognitiva snedvridningar och könsskillnader i sparande. Våra resultat mynnar ut i att fenomenet girl math delvis är sanning som troligen uppstått som konsekvens av samhällets finansiella normer och stereotyper. / This study aims to investigate the differences between young women's and men's financial mindsets in terms of susceptibility to behavioral biases, and whether these biases are related to savings behavior. As a result of a male-dominated financial market, along with other factors, women's and men's ownership has diverged over the years, and until today. The fact that women save less than men, which is already evident at a young age, has an impact on their future finances. It also reinforces prejudices about women's financial behavior, which can become a barrier to women's advancement in the financial market. “Girl math” is a phenomenon trending on social media that addresses women's financial behavioral biases and reinforces existing prejudices. The question we ask is how well do these girl math claims about women's financial behavior match reality, is girl math truth or consequence? The behavioral biases examined in the study are mental accounting, sunk cost fallacy and opportunity cost neglect. To study this, we designed an online study aimed at individuals in the age range 18-30 years. Participants were asked to answer questions related to three behavioral biases prominent in girl math and questions about their savings behavior. The approach to the analysis is through an OLS regression with several explanatory variables against the dependent variables. The results indicate that young women are more susceptible to mental accounting compared to young men, which is in line with previous research. However, the variable gender cannot explain the susceptibility to sunk cost fallacy or opportunity cost neglect . There is also no significant relationship between susceptibility to the three behavioral biases and gender differences in savings. Our results conclude that the phenomenon of girl math is partly true and has probably arisen as a consequence of societal financial norms and stereotypes.

The new EU omnibus directive mandates that companies must now show the lowest previous price of a product. In a behavioral experiment, we investigate whether this affects consumers’ willingness to buy. We also test for gender differences in consumers’ willingness to buy when being exposed to the lowest previous price. Today gender-stereotypical norms like Girl math are present on social media. Hence, it is highly relevant to understand if these gender differences in consumer behavior exist and why. In the experiment, we also observe whether the effect of previous lowest price differ depending whether the good in question is hedonic or utilitarian and on the consumer’s level of information ignorance. The experiment was conducted online, where participants made a series of purchasing decisions. The participants were assigned to be either in a control or a treatment group, where the treatment group was exposed to the lowest previous price. Results from t-tests and OLS regressions indicate a negative effect on willingness to buy when consumers are exposed to the lowest previous price, with no difference between men and women. However, general willingness to buy in the experiment differed between genders regardless of the lowest previous price, suggesting that differences in shopping behavior are mainly due to varying attitudes towards purchasing decisions. Hedonic goods are less affected by the lowest previous price compared to utilitarian goods and the effect on willingness to buy when exposed to the lowest previous price is decreasing with increasing financial ignorance, which may be due to individuals ignoring information rather than being affected by decision inertia. / Den skärpa Prisinformationslagen innebär att företag nu måste ange tidigare lägsta pris på en vara. I ett beteendeexperiment undersöker vi om detta påverkar konsumenters köpbenägenhet. Vi testar även om det finns könsskillnader i köpbenägenhet vid exponering av tidigare lägsta pris. Idag finns det könsstereotypiska normer som växer fram på sociala medier, därför är det ytterst relevant att förstå om dessa könsskillnader i köpbeteenden finns och varför. I experimentet observerar vi även om effekten av tidigare lägsta pris på köpbenägenhet skiljer sig åt beroende på om varan i fråga är för nytta eller nöjes skull samt konsumentens nivå av informationsignorans. Experimentet genomfördes online där deltagarna skulle göra en rad av köpbeslut. Deltagarna blev antingen indelade i en kontroll- eller behandlingsgrupp, där deltagarna i behandlingsgruppen blev exponerade för tidigare lägsta pris. Resultaten från t-tester och OLS-regressioner indikerar på att det finns en negativ effekt på köpbenägenheten när en konsument exponeras för tidigare lägsta pris. Denna effekt skiljer sig inte mellan män och kvinnor. Däremot skiljer sig den allmänna köpbenägenheten i experimentet mellan män och kvinnor, oberoende av tidigare lägsta pris, vilket tyder på att skillnaderna i köpbeteende huvudsakligen beror på olika attityder vid shopping och köpbeslut. Hedoniska varor påverkas mindre än utilitariska varor av tidigare lägsta pris, samtidigt som ökad finansiell ignorans leder till en lägre påverkan på köpbenägenhet vid exponering av tidigare lägsta pris vilket kan kopplas till att individer ignorerar information snarare än drabbas av beslutströghet.