Žvirblinė pelėda yra plačiai paplitusi, tačiau visame areale saugoma rūšis. ES šalyse šios rūšies apsaugai steigiamos specialios saugomos teritorijos, kuriose pagal Paukščių direktyvą vykdomas rūšies monitoringas. Tačiau iki šiol nėra kiekybiškai analizuotos žvirblinės pelėdos buveinės bei nežinoma, kokiomis sąlygomis ši pelėda dažniausiai vokalizuoja. Todėl šio tyrimo tikslas buvo išanalizuoti žvirblinės pelėdos buveinių pasirinkimą ir vokalizacijos sąlygas. Žvirblinės pelėdos makrobuveinės (200 ha kvadratai, kuriuose 2005-2011 m. buvo fiksuotos žvirblinės pelėdos) darbo metu buvo palygintos su atsitiktinai parinktomis teritorijomis. Nustatyta, kad žvirblinė pelėda teikia pirmenybę didesniam miško plotui makrobuveinėje (82 % ± 18 % SD, n = 178), taip pat eglynams (21 % ± 14 % SD, n = 160) ir brandiems miškams (33 % ± 14 % SD, n = 160), tačiau vengia minkštųjų lapuočių (baltalksnių, tuopų ir gluosnių) medynų (2 % ± 4 % SD, n = 160). Žvirblinės pelėdos buveinių pasirinkimas skyrėsi skirtinguose Lietuvos subregionuose. Nerasta nė vieno kintamojo, kuris būtų svarbus visuose subregionuose. Natūrali žvirblinės pelėdos vokalizacija buvo registruojama 2001-2011 metais, žiemos – pavasario ir rudens – žiemos sezonais. Vokalizacijos datos skirtingais metais skyrėsi, tačiau vidutinė vokalizacijos data žiemos – pavasario sezonu buvo kovo 20 d. (n = 117), rudens – žiemos sezonu – spalio 12 d. (n = 42). Nustatyta, kad pagrindiniai pelėdos vokalizacijai įtaką darantys veiksniai yra... [toliau žr. visą tekstą] / The Eurasian Pygmy Owl (Glaucidium passerinum L.) is a widely distributed and protected species all over its distribution range. There are special protected areas in EU countries, where species’ monitoring is carried out under EU Birds directive. However, there is a lack in quantitative data on species macrohabitat, habitat preferences, and vocalization conditions. This thesis addresses these issues. The Eurasian Pygmy Owl macrohabitats – squares of 200 ha, where territorial owls were located in 2005 - 2011 – were compared with randomly selected 200 ha squares. It was ascertained that the Pygmy Owl prefers forest (82 % ± 18 % SD, n = 178) with spruce (21 % ± 14 % SD, n = 160) and mature stands (33 % ± 14 % SD, n = 160) in its macrohabitats. It avoids deciduous trees like the Grey Alder, poplar and willow (2 % ± 4 % SD, n = 160). On the other hand, the Eurasian Pygmy Owl inhabits various types of forests in distinct sub-regions of Lithuania. There was no single variable, which was more important than others for the species habitat use in three analysed sub-regions, however, different preferred/avoided variables emerged. Natural Eurasian Pygmy Owl vocalization was registered 2001 - 2011, during two seasons per year. The date of vocalization varied between years, however, the average date of owl vocalization was 20th of March in winter - spring season (n = 117) and 12th of October in autumn - winter season (n = 42). It was found, that the key factors affecting the Eurasian Pygmy... [to full text]

Sparvugglan (Glaucidium passerinum) är en invasionsfågel som uppvisar årliga fluktuationer i sina invasioner vid Hammarö Fågelstation. Invasioner av denna art utlöses vanligtvis av brist på föda tidigt under hösten, vilket kan orsaka att hundratals fåglar migrerar på ett oförutsägbart sätt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka ekologiska faktorer som ligger bakom detta beteende, och om invasioner vid Hammarö Fågelstation sker samtidigt som invasioner i övriga Sverige. Hypoteserna var att 1) sparvugglefångst uppvisar ingen årlig trend vid Hammarö Fågelstation, 2) sparvugglans populationstrender sammanfaller inte med andra ugglors trender, 3) det finns en korrelation mellan sparvugglans populationstrender vid Hammarö Fågelstation och övriga Sverige, och 4) det finns ett samband mellan sparvugglors populationstrender vid Hammarö Fågelstation och årliga fluktueringar i sorkpopulationer samt andra ekologiska faktorer såsom årlig temperatur och snötäcke. Data samlades in från Hammarö Fågelstations årsrapporter över fångst och ringmärkning av migratoriska fågelarter, och data som uppskattar populationstrender över hela Sverige inhämtades från Svensk Fågeltaxering. Korrelationstester utfördes på dessa parametrar mot sorkpopulationer och andra ekologiska faktorer. Studien fann en positiv korrelation mellan sparvugglefångst på Hammarö och populationstrender från hela Sverige under vintermånaderna. Det fanns även en positiv korrelation mellan årliga fluktuationer i sorkpopulationer vid Vindeln och fångst av sparvuggla i Hammarö. Inga korrelationer hittades när sparvugglefångst mättes mot miljömässiga faktorer. Dessa resultat stämmer överens med tidigare litteratur över området, och öppnar för möjligheter till ny forskning gällande miljö- och beteendemässiga aspekter av invasionsmigratoriska mönster, som ännu är en dåligt förstådd aspekt av fågelbeteende. / The Eurasian pygmy owl (Glaucidium passerinum) is an irruptive migrant that shows yearly fluctuations in its invasions at Hammarö Bird Station, Värmland, Sweden. Invasions in this species are usually triggered by a shortage in food supply during early autumn, which can cause hundreds of birds to migrate in an unpredictable manner. The purpose of this study was to explore what ecological factors cause this behaviour, and if invasions at Hammarö Bird Station occur during the same years as invasions in the rest of Sweden. The hypotheses were that: 1) Eurasian pygmy owl captures at Hammarö Bird Station show no inter-annual trend, 2) Eurasian pygmy owl invasions are not correlated with captures of other owl species, 3) there is a correlation between population trends of the Eurasian pygmy owl at Hammarö Bird Station and trends in the rest of Sweden, and 4) there is a correlation between Eurasian pygmy owl captures and annual fluctuations in vole population as well as other environmental factors such as yearly temperature and snow cover. Data was collected from Hammarö Bird Stations annual review of capture and ringing of migratory bird species, and data approximating population trends nationwide were collected from “Svensk Fågeltaxering”. Correlation tests were conducted on these parameters against vole populations and other ecological factors. The study found a positive correlation between owl captures at Hammarö and population trends from all of Sweden during the winter. A positive correlation was also found between annual vole population fluctuations in Vindeln, Västerbotten and owl captures at Hammarö. No correlations were found when measuring owl captures against environmental factors. These results coincide with previous literature on the subject, and open up possibilities for future research regarding the environmental and behavioral aspects of irruptive migration patterns, which is still a poorly-understood aspect of bird behaviour.