Det är känt att konkret material tillsammans med en laborativ undervisningsmiljö bidrar till elevers matematikutveckling (Moyer 2001; Rydsted &Trygg 2010; D’Angelo och Iliev 2012). Det finns även forskning som visar på att glyfer skapar en nyfikenhet som motiverar elevers lärande när det kommer till att arbeta med området statistik (Cartland 1996; Harbough 1995; Bergius & Emanuelsson 1997). Bergius och Emanuelsson (1997) diskuterar huruvida statistik är ett abstrakt och tungt arbetsområde inom matematiken. Av den anledningen ansåg vi det viktigt att få svar på vårt syfte med studien; att redogöra för glyfer som ett arbetssätt för att introducera samt fördjupa elevers kunskaper och lärande inom matematikområdet statistik.Genom att kvalitativt utföra en form av aktionsforskning samt en mikro-etnografisk studie har empiri samlats in. Studien genomfördes med en fullständig samt deltagande observatör. Det som studerades var lektioner från undervisningsförsök, som vi själva planerat och genomfört. Empirin har sedan analyserats i en resultatdel och diskuterats i en slutsats utifrån de frågeställningar som presenteras i avsnitt 2. Syfte och frågeställningar.Sammanfattningsvis pekar vår studie på att ett arbete med glyfer i grundskolans tidigare år bidrar till en positiv, motiverande och lustfylld utveckling inom området statistik. De nackdelar som skulle kunna finnas med arbetssättet är få, då detta är ett socialt involverande arbetssätt som utgår från elevernas egna intressen. Det som dock kan ses som en nackdel är att ett arbete med glyfer är sammanhängande och bygger på varandra. Det innebär att om en elev missar en lektion så missar denne av den anledningen väldigt mycket. De krav som ställs på läraren i ett arbete med glyfer är en fördjupad didaktisk kompetens samt goda ämneskunskaper.