Att samverka sektorsöverskidande på lokal och regional nivå har identifierats som en möjlig väg att påett effektivare och snabbare sätt nå uppsatta klimatmål. Intressant är därför att undersöka hur dessaklimatsamverkansinitiativ är organiserade och hur de arbetar för att bidra till sina syften.Föreliggande studie är en fallstudie som undersöker hur sektorsöverskridandeklimatsamverkansinitiativ på lokal och regional nivå samverkar för att bidra till att minska territoriellaväxthusgasutsläpp. Studien undersöker även vilka utmaningar och fördelar initiativen upplever samtidentifierar faktorer som initiativen upplever skapar en långsiktig och attraktivsamverkansorganisation. De studerade initiativen är Klimatrådet Jönköpings län och Klimat2030 iVästra Götalands län samt Uppsala klimatprotokoll, Gothenburg Climate Partnership, LundsKlimatallians samt Linköpingsinitiativet.Insamlingen av det empiriska materialet har skett via semistrukturerade intervjuer medprocessledaren, verksamhetsledaren eller administratören hos respektive initiativ.Studien finner att den offentliga sektorn bär det huvudsakliga ansvaret för initiering, administrationsamt finansiering. Studien finner också att det inte finns någon etablerad mall eller förankradsamverkansmetodik kring lokal eller regional klimatsamverkan, vilket resulterar i att initiativen bådehar likheter och skillnader i sina samverkanstrukturer. Studien konstaterar att vanligt förekommandearbetsmetoder hos initiativen är fokusgrupper, klimatutmaningar, klimatavtal samt projektbaseratarbete, dock med spridning mellan initiativen.I studiens resultat framkommer bland annat delaktighet, förankring och erfarenhets- ochkunskapsutbyte som centrala faktorer som upplevs skapa en attraktiv och långsiktigsamverkansplattform. Det framkommer även att initiativen upplever dels fördelar medklimatsamverkan eftersom det hjälper medlemmarna att gå från ord till handling, och dels utmaningarsom att bland annat bevisa sin faktiska effekt i att reducera de territoriella växthusgasutsläppen.Slutligen konstaterar studien att ämnet lokal och regional klimatsamverkan är relativt outforskatinom miljövetenskapen och att det behövs vidare forskning kring bland annat vilken funktionklimatsamverkan har samt vilken effekt initiativen skapar. / To collaborate cross-sectoral on a local or regional level has been identified as a possible solution toachieve a more effective way of reaching set climate targets. Therefore it´s of interest to conductfurther study in how these initiatives collaborate in their aim of reaching climate related targets.This thesis is a case study consisting that examine how cross-sectoral climate collaborations on alocal or regional level collaborate to reduce the emissions of territorial greenhouse gases.Furthermore, the study investigates what challenges and advantages the objects of study areexperiencing and also to identify what factors the initiatives are experience that creates a long-terminitiative and an attractive collaborate-organisation. The objects of study are Climate Council inJönköpings region, Climate2030 in Västra Götalands region and Uppsala Climate Protocoll, GothenburgClimate Partnership, Lund Climate Alliance and The Linköping Initiative.The collection of the empirically data was gathered via semi-structured interviews with either theprocess manager, administrator or executive manager in each initiative.The study shows that the public sector has the major responsibility in initiating, administrate andfinancing the initiatives. The study also shows that there is no established templated or collaboratemethodin local or regional climate-collaboration, which results in both similarities and differences inthe initiatives structural design.The study has found that focus-groups, the use of climate related challenges, climate agreementand to work in specific projects are all commonly used work procedures, but with differences betweeninitiatives.Furthermore, results show that participation, anchoring and experience- and knowledge-exchangeare key factors that the initiatives are experiencing in how to create an attractive and long-termcollaborate initiative. Moreover, it emerges that the initiatives are experiencing both benefits with aclimate collaborating because it helps members of the collaboration to go from words into action, andpartly challenges regarding how to prove its actual effect in reducing territorial greenhouse gasemissions.Finally, the study notes that the subject, local and regional climate-collaboration is relativelyunexplored and that it needs further research for example in what function a climate collaboration hasand what effect the initiatives creates. / <p>2020-06-05</p>