Project (M.P.P.) - Simon Fraser University, 2006. / Theses (Master of Public Policy Program) / Simon Fraser University. Also issued in digital format and available on the World Wide Web.

Significant attempts have been made by national governments to provide services and information on the Internet via information and communication technologies. However, the accomplishment of these efforts strongly depends on how the targeted users, such as citizens, trust, use and adopt such services. As a consequence, a common interest in understanding the adoption and diffusion of electronic government has emerged in both developed and developing countries. Several impediments could prevent citizens from adopting e-government services such as trust, which consider as one of the major barriers. Many citizens are reluctant to adopt e-government services due to lack of trust, and this concern are not without merit. Citizens' confidence in government and technology is a salient inducer to the wide distribution of e-government adoption. Several studies that have focused on the adoption of e-government services have suggested that trust is a cornerstone for long-term e-government adoption. Therefore, this study aims to break down the complicated concept of trust to understand the factors that build citizens’ trust and the influence of citizens’ trust on the behavioural intention to use and adopt e-government services in the Kingdom of Saudi Arabia. This study focuses on understanding the impact of trust, trustworthiness and social influence on citizens’ willingness to use and adopt e-government services. In addition, it propose a model of trust that comprised of trustworthiness of government agencies, trust in the Internet, trust propensity, trust in e-government and social influence. To fulfil this aim, a quantitative research approach was employed to explore the role of citizen’s trust in e-government in Saudi Arabia, using a survey. This phase was followed by a qualitative research approach using semi-structured interviews to achieve deep understanding of any outstanding results from the conducted survey. From the data analysis, it is evident that all the exogenous variables—government ability, government benevolence and integrity, trust in Internet, trust propensity and social influence—were found to significantly affect citizens’ trust in e-government services. In addition, citizens' trust in e-government and social influence were found to be significant predictors of citizens' behavioural intentions to use e-government services. This study contributes by providing a conceptual model that is useful for studying citizen’s trust and usage behavioural of e-government services in Saudi Arabia.

In the last 30 years South Korea has seen rapid institutional changes, leaving behind military dictatorships and evolving into a strong consolidated democracy. This paper will explore voting in South Korea, attempting to answer the research question: Why has the liberal party not been winning elections? The present liberal administration has not had power since 2000. This research is important because it takes a holistic approach in defining the variables at play to the Korean voter as well as refining what seems to be the significant factors to voting choices. There is little research done on the Korean case which tries to understand why Korean voters have voted as they do since the inception of democracy. My paper will attempt to add to the discussion the significant variables at play to the Korean voter. Using quantitative data from the Asian Barometer Survey from 2010-2012 and 2013-2016 to research this paper's aim. The Asian Barometer Survey provides valuable data into studying voting in South Korea as voters directly answer the survey. The regression models showed that government trust and satisfaction were the most important variables in explaining why voters chose the conservative or the liberal party and not economic conditions.

Bakgrund: Unga vuxna är en målgrupp som inte främst tillhör en riskgrupp för allvarliga konsekvenser av COVID-19 gällande sjuklighet och dödlighet. Den globala pandemin kan ha fler konsekvenser på hälsan, där unga vuxna kan ses som en sårbar grupp. Med grund i “Risk perception model” och “Trust determination theory”, vilka kan härleda att en effektiv riskkommunikation under en pandemi är beroende av ett högt myndighetsförtroende och att förstå befolkningens oro, vill denna studie undersöka dessa områden samt eventuella samband och skillnader mellan olika grupper. Syfte: Att undersöka eventuellt samband mellan hög upplevd oro och lågt myndighetsförtroende bland unga vuxna samt eventuella skillnad bland grupper som bakgrundsvariablerma kön, ålder, utbildning och utländsk bakgrund, samt påverkansfaktorerna olika personliga erfarenheter av COVID-19 och inställning till vaccin. Metod: För denna kvantitativa tvärsnittsstudie skapades en enkät i Easyquest och publicerades i olika Facebook-grupper under en vecka i November 2021. Enkäten bestod av 19 frågor där frågorna om upplevd oro och myndighetsförtroende mättes på likert-skala (1-5). Vissa variabler kom i analysen att dikotomiserades till grupper, eller omkodas till index i SPSS vilka testades för intern reliabilitet med Cronbach's Alpha. Vidare genomfördes sambandsanalys med myndighetsförtroende och upplevd oro med Spearmans korrelation (rs , p &lt; .05) och hypotesprövning med eventuella skillnader mellan grupper med chi-2-test (X 2 , p &lt; .05). Resultat: Av n=152 deltagare, var n=40 män och n=105 kvinnor. 48% uppger att myndighetsförtroendet har minskat och 68% menar att deras mentala hälsa har påverkats negativt under COVID-19-pandemin. Den andel som upplever högt förtroende för följande myndigheters hantering av COVID-19-pandemin är för; Hälso- och sjukvården 62%, Folkhälsomyndigheten 44%, MSB 34%, Regeringen 19%. Resultatet för upplevd oro visar att den är högst för framtida smittsamma sjukdomar följt av samhällsförändringar. De med personliga erfarenheter av närståendes sjukdom i COVID-19 upplever en högre oro för; långvariga hälsokonsekvenser, X 2 (1, N = 149) = 4.409, p = .036, och framtida smittsamma sjukdomar X 2 (1, N = 149) = 5.127, p = .024. De som är negativt/tveksamt inställda till COVID-19 vaccin upplever högre oro och lägre myndighetsförtroende för flera av de testade variabler (X 2 &lt;p &lt; .005). Statistiskt signifikanta samband uppmättes mellan lågt myndighetsförtroende och hög oro för; samhällsförändringar rs -.247, (p = .002), vaccinationsbiverkningar rs -.480, (p &lt; .001), och konspirationsteorier rs -.368 (p &lt; .001). Slutsats: Myndighetsförtroende och upplevd oro är föränderliga över tid och kontext och studien är endast en tvärsnittsstudie. Resultatet kanske inte helt kan generaliseras på den undersökta populationen, men studien pekar mot att unga vuxna har lägre myndighetsförtroende än den vuxna populationen generellt. Den upplevda oron är högst för områden som förändringar i samhället och framtida smittsamma sjukdomar. Personliga erfarenheter av COVID-19 kan i vissa fall påverka den upplevda oron och de som är tveksamma till vaccin har även ett lägre myndighetsförtroende och en högre upplevd oro för flera uppmätta indikatorer. Statistiskt signifikant samband uppmättes mellan lågt myndighetsförtroende och hög nivå av oro för; samhällsförändringar, konspirationsteorier och vaccinationsbiverkningar. / <p>Betyg i Ladok 220323.</p>