Denna undersökning har testat grannskapsplaneringsteorins antagande om den fysiska miljöns påverkan på ett bostadsområdes sociala sammanhållning, för staden Uppsala. Grannskapsplanering som teori var utvecklat under 1900-talet med centrala bidrag från C. Perry, L. Mumford med flera. Genom att välja fysiska strukturer som, i litteraturen ansågs vara centrala i påverkan av sammanhållning, kunde en multipel regressionsanalys utföras. Inom forskningsfältet är synen på denna teori splittrad med resultat som dels visar att miljön har effekt på sammanhållning, dels att den inte har effekt. Trots denna osäkerhet går det, genom att analysera Uppsala kommuns planprogram för Gottsunda, att urskilja förslag som liknar teorin. Resultatet av denna kvantitativa studie blev att fysiska strukturer inte hade någon statistiskt säkerställd signifikans i förklarandet av social sammanhållning för Uppsalas bostadsområden. Detta resultat är intressant på flera sätt då det dels bidrar till ett polariserat forskningsfält men dels också blir intressant i ljuset av kommunens planprogram där ett flertal grannskapsplanerings-liknande förslag kanske inte får den effekt som kommunen hoppas på. Slutligen bör inte studien betraktas som ett slutgiltigt svar på undersökningsobjektet då det finns ett flertal andra möjliga metoder som potentiellt skulle ge andra infallsvinklar, samt att studien innehåller en viss nivå av felkällor vilket gör resultaten mer osäkra och begränsar dess generaliserbarhet.

Den sociala hållbarheten har på senare tid uppmärksammats som en viktig faktor inomstadsplaneringen i samband med städers expansion. För att få en förståelse för hur sociala problem uppkommer samt vilka förutsättningar som kan motverka en negativ utveckling behövsflertalet studier inom detta område. Vi har valt att fokusera på två begrepp inom den sociala hållbarheten eftersom detta är ett brett begrepp, dessa är integration och segregation. Vårt syfte äratt studera hur den sociala hållbarheten, med fokus på integration och segregation, har förändrats i ett Augustenborg i Malmö i samband med projektet Ekostaden samt få fram vilka värden som är viktiga för områdets sociala utveckling och integration.Det huvudsakliga metodvalet är en fallstudie över området Augustenborg i Malmö. I denna fallstudie har det genomförts observationer av området samt intervjuer med verksamhetsutövare i området och tjänstemän. Våra intervjuer bestod av både verksamhetsutövare och tjänstemän från MKB för att vi skulle få en bild över områdets förutsättningar och värden. Resultatet av denna undersökning har visat att det skedde en förbättring av samhörigheten och den sociala hållbarheten i området i samband med att invånare involverades i projektet. Denna positiva utveckling minskade dock i samband med projektets paus. Vi fann att de sociala relationerna och samhörigheten i området var grundläggande för den sociala integrationen. Dessa skapas av rätt förutsättningar så som föreningsliv, sociala aktiviteter och en inbjudande fysisk miljö. För att alla dessa värden ska skapas i ett område krävs en samverkan mellan invånare, MKB, som ägerstörsta delen av områdets byggnation, och Malmö stad.