Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur tre afghanska pojkar upplevde en eventuell krock mellan det afghanska och det svenska skolsystemet. I den afghanska skolkulturen ingår inte reflektion och analyserande kan detta då bli ett hinder i den svenska skolan i ämnet historia? Frågeställningarna till undersökningen är: - På vilket sätt har eleverna under sin tid i Afghanistan tillgodogjort sig kunskap om historia? - Kan det finnas hinder i skolan för de nyanlända eleverna vad gäller den svenska historiedidaktiken när det kommer till förmedling av kunskap? - Upplever eleverna några svårigheter beträffande sättet undervisningen sker på i Sverige i ämnet historia, exempelvis när det gäller reflekterande frågor? Som metod i min undersökning utgår jag från Graounded Theory och kommer använda den som min analysmetod för mina tre intervjuer. Resultatet visar att problematiken för dessa tre afghanska pojkar i ämnet historia främst inte ligger i deras förmåga till reflektion utan snarare i deras inställning till ämnet historia. De har lärt sig en "sanning" om historia och möter nu en annan bild av ämnet historia.